augusti 2017 – Dagbok Ångman

28 augusti 2017

Efter frukost på våra respektive hotell ska vi besöka några vingårdar i Valpolicelladistriktet.

Vi var nästan inparkerade. Tur bilen framför hade lämnat några meter luft så vi kunde smita ut.

Bengt och jag har varit på några gårdar där tidigare. Vi börjar med Le Bessole som ligger i Pedemonte, där vi handlat vin i tre år i rad. Vingården har framställt vin sedan 1821! Vi gillar både deras Classico Superiore och Ripasso. Vi ber att få prova några viner och det går bra. Vi slår oss ihop med ett danskt par som är på vinresa i norra Italien. De har gjort dessa resor i tio års tid och här i Pedimonte bor dom i TÄLT!! Dom ser ut att vara i 60-årsåldern. Oj, att tälta är inget att tänka på för oss! Vi provar fyra olika viner och köper med oss 6 flaskor Corvina Veronese som är ett nytt vin och 6 flaskor Classico. Åke och Elisabeth handlar också några flaskor som vi kommer att frakta hem till dem.

Vi åker vidare och letar efter vingården som gjort det vin vi drack på restaurangen igårkväll, men vi hittar inte den gården trots tre försök till tre olika adresser. Istället ser vi att det är marknad i den lilla trevliga staden Negrar, dit Bengt och jag brukar åka varje år. Vi stannar till för att kolla lite på marknaden. Vi köper goda ostar och Bengt slår till på ett par kamoflagefärgade shorts. Elisabeth hittar typiska italienska gardiner som hon letat efter i flera år. Vi ser fram emot att få se dem i deras sovrum nästa gång vi kommer till Kragom.

Vi provsmakade flera ostar och köpte med oss hem.

Sen äter vi lunch på samma ställe där Bengt och jag bodde förra året. En jättetrevlig bar strax utanför Negrar. Vi äter sallad som serveras i brödskålar. Väldigt gott är det.

Pizzeria Ristorante Vecchia Rama i Negrar.

Bengt har en fd jobbarkompis som känner till en vingård som heter Recchia vini som ligger i närheten. Dit åker vi efter lunch och får prova ett antal viner som smakar väldans bra och vi köper med oss några stycken. Här har dom även ett Bardolino som bara kostar 3,8 euro, så billigt brukar det inte vara på vingårdarna, vi köper ett par flaskor att ha till middagen ikväll.

Andra vingården för dagen. Här hade de även boxar med vin. Vi blev så nyfikna på kvalitén så vi köpte med en hem till Skåne, den kostade bara 10 euro!!!

Vi hinner med ytterligare en vingård, Fratelli Vogadori där Bengt och jag varit en gång tidigare. Då köpte vi deras Amarone, som jag då tyckte var det godaste vin jag någonsin provsmakat. Vi får prova det iår igen och det är verkligen jättegott, kanske inte till mat, men som vin att dricka efter maten. Ja, vad gör man när allt smakar så bra!!! Köper några flaskor här också och en stor flaska olivolja!

Sen åker vi hem till Gardasjön. Vi är så trötta, det har varit över 30 grader varmt idag också. Vi som inte kör somnar till i bilen. Bengt är pigg som tur är, han är ju chaufför!

27 augusti 2017

Idag är det dagen då vi ska gå på opera i Verona. Vi sticker från Garda-boendet vid tiotiden. Det tar knappt en timme att ta sig till Verona. Det är enkelt att hitta till vårt hotell. Det är ett litet hotell, typ bed and breakfast. Bengt har ringt och bestämt möte med en kille som ska checka in oss. Vårt rum är inte klart ännu, men vi får lämna väskorna och vi får en nyckel så vi kan återkomma på egen hand lite senare. Hotellet ’Accommodation Verona’ ligger bara ett stenkast från amfiteatern där operan spelas, perfekt läge och ett bra hotellet för ca 1000 kr/natten.

Vi tar bilen för att leta upp Åke och Elisabeths hotell. När dom bestämde sig för att komma ner till Italien fanns inga rum lediga på ’vårt’ hotell. Det är lite svårt att hitta adressen på vår GPS, men till slut hittar vi en någotsånär liknande adress och kör ut ur staden, det skulle ta 20 minuter att promenera sa killen på vårt hotell, men det är mycket längre. När vi är framme på adressen blir vi tveksamma, det ser verkligen inte ut att finnas något som likar ett hotell här. Åke ringer hotellet och det visar sig att vi är på alldeles fel ställe. Vi har valt fel adress i GPS:en. Vi får åka tillbaka in mot centrum igen och hittar då rätt på hotellet. Sen kör vi tillbaka till vårt hotell igen för att hitta en parkering. Det är de blå parkeringsrutorna som gäller och vi hittar en plats i närheten av vårt hotell, där vi kan stå ända till imorgonbitti för en billig penning.

Då har vi hela dagen på oss att strosa runt i Verona. Vi hittar en uteservering där det finns bord i skuggan. Det är 33 grader varmt och vi svettas floder! Vi beställer lite kallskuret och sallad som vi delar.

Det är så varmt så vi orkar inte göra något annat än att gå omkring och kolla på den vackra staden. Vi besöker den lilla innergården där Julias balkong ligger.

Så många vackra byggnader det finns i Verona.

Åke och Elisabeth köper så fina tröjor på samma affärskedja där Benka handlade i Venedig. Fin bomull och supeylarbra priser. Vi går in i en stor butik som säljer köksprr mm, där är det så svalt och skönt. Jag köper en ny oljekanna. Så blir vi törstiga och tar varsin spritz på ett stort torg.

Det blir en spritz idag också, på Piazza Dele Erbe.

Innan vi går vi ’hem’ till varsitt hotell för att vila en liten stund bokar vi ett bord på en restaurang där vi vill äta innan operan.

Klockan sex möts vi vid restaurangen, Bengt och jag har promenerat och Åke och Elisabeth kommer i taxi, det är ju en bit för dem att gå. Vi äter jättegod mat, dricker bra vin och avslutar med varsin stor dolce. Elisabeth bjuder på hela kalaset, vi passar på att fira eftersom hon sålt sitt sommarhus på Åbordsön.

Ristorante Maffei hade en mysig uteservering på en innergård.

Sen blir det opera för hela slanten. Föreställningen, Aida, börjar klockan 20.45 och är slut klockan 00.30. Det är verkligen mäktigt! Runt 22000 är vi i publiken. Vi har köpt uppblåsbara dynor att sitta på eftersom den gamla arenan har stenbänkar. Det är ändå rätt så obekvämt, men det är många pauser, då scenen ska byggas om, då kan man stå upp en stund. Bengt konstaterar att det i vissa akter är minst 200 personer på scenen samtidigt. I en av akterna är det också flera hästar.

Vi köpte uppblåsbara kuddar att sitta på.

Så stämningsfullt, vi fick varsitt litet ljus att tända då operan startade.

Det var svårt att hitta en bra sitt-ställning.

Bengt och jag promenerar den korta biten till hotellet och Elisabeth och Åke får tag i en taxi. Det är fortfarande närmare 30 grader varmt.

26 augusti 2017

Idag är det utcheckning från hotellet i Venedig. Tråkigt att skiljas från Karin och Benka efter två veckor tillsammans. Vi har haft det så himla trevligt!

Vi packar bilen och efter lite felkörning kommer vi fram till flygplatsen i Venedig. Vi släpper av Karin och Benka och letar sedan upp en långtidsparkering eftersom vi om några timmar ska hämta upp Åke och Elisabeth som kommer med samma plan som Karin och Benka åker hem med.

Det är lite otydligt vart ankommande passagerare kommer ut, men medan vi väntar upptäcker vi en chaufför som står med en lapp med namnet ’Lackberg’ så vi förstår att vi står på rätt ställe. Vi skojjar om att det nog är Camilla Läckberg som avses. Och faktiskt….. bland de första som kommer från Stockholmsplanet är Camilla Läckberg och hennes Simon. Det visar sig att Åke till och med krockat med Camilla när de skulle kliva ombord på planet :-).

Så kommer Åke och Elisabeth och vi packar in deras väskor i bilen och åker mot Gardasjön där vi ska kampa ihop i några dagar.

Vi är lite hungriga så jag googlar på nästa större ort och hittar en restaurang som fått bra omdömen och den hittar vi med hjälp av GPS:en. Det är en riktig pärla, supergod mat!

Så god lunch på Trattoria Il Tunnel i Vigonza utanför Padova.

Jag åt pasta med jättegod sås och buffelmozarella.

Boendet är i en semesterby med många lägenheter i tvåvåningshus. Det är första gången vi bor på denna typ av anläggning. Pool finns det också och ett litet snabbköp där vi handlar lite prylar till middag och till frukost imorgon.

Vi har en lägenhet på markplan, den heter Anemon – kul – det är ju en av mina absoluta favoritblommor. Det är en rätt så liten lägenhet, ett kök/allrum med kyl/frys, gasspis och en bäddsoffa. Ett sovrum och ett badrum.

Hur tänkte man här?? Man måste ta ner gardinstången för att kunna öppna överskåpet.

Det är väldigt varmt, vi sitter ute på altanen till sena kvällen. Långt bort i fjärran åskar det och blixtrar, ett riktigt skådespel! Bengt och jag installerar oss i sovrummet, Åke och Elisabeth tar bäddsoffan i ’köket’.

25 augusti 2017

Frukosten på hotellet är bra. Mycket att välja på. Men väldigt slamrigt och högljutt, ingen lugn och ro precis.

Vi tar tåget in till Venedig igen, vi har inget speciellt inplanerat utan tänker strosa omkring i staden idag.

Fika med glass och kaffe och killarna tar en sambuca.

Idag är det väldigt varmt, redan på förmiddagen runt 30 grader.

Så mycket folk överallt, Benka syns i vimlet.

Masker och glas finns i nästan varje butik.

Karin shoppar en handväska, Benka två tröjor i fin bomull. Bengt och jag köper några glas, typiskt Italienska, bra att servera spritz ur :-).

Man orkar inte så mycket i denna värme. Vi tar en spritz innan vi på kvällningen går för att äta middag. Ikväll vill vi sitta intill en kanal så vi kan kolla på båtarna medan vi äter. Vi hittar ett ställe som verkar bra och frågar om vi kan slå oss ner vid ett bord. En äldre servitör snäser åt oss att man inte får sitta där och ta en drink. Vadå… vi skulle vilja äta! Jaha, han slänger åt oss ett par menyer och går därifrån! Vi bestämmer oss för att prova deras risotto. När surgubben ska ta upp beställningen säger han ojoj RISOTTO och pekar på klockan – det kommer att ta minst en timme innan den är klar. Hahahahaha vilken jäkla typ. Då reser vi oss och går därifrån.

Vi behöver inte gå många steg, nästa restaurang ligger precis bredvid. En mycket trevlig servitör visar oss ett bord och vi beställer risotto och rött vin. Maten är jättegod. Eftersom det är sista kvällen tar vi även en dolce, varsin tiramisu som också är väldigt smarrig, men oj vad mätta vi blir. Bengt och jag blir bjudna på middagen!! Tusen tack Karin och Benka.

Utsikt under middagen. Livlig trafik på kanalen.

Sista middagen med Karin och Benka för denna gång.

Tack för två jättetrevliga veckor. Så mycket roligt vi haft!

24 augusti 2017

Idag är det dags för att bege oss till Venedig. Sista målet med våra kompisar Karin och Benka. Det är ungefär 15 mil att köra och vi tar motorvägen, det går snabbast. Vi hittar fram till hotellet, Hotel Placa, direkt. Det ligger en bit utanför Venedig och har bra parkering. Vi får ett av rummen på direkten och lämnar våra väskor där. Sen äter vi lunch på en bar vägg i vägg med hotellet. Efter lunch får vi vårt andra rum och kan installera oss där också.

Vi tar ett glas processo innan vi ger oss ut på stan.

Vi tar tåget in till Venedig, det kostar 1,25 euro per person och resa och tar knappt 15 minuter, perfekt.

Hotellet ligger precis vid järnvägsstationen där tåget in till Venedig går.

Det är verkligen en speciell känsla att kliva ut från tågstationen i Venedig. Allt detta vatten och alla båtar som susar fram i kanalerna. Men efter en stunds promenerande blir det ju lite upprepning; En trång gränd, En bro över en kanal, En öppen plats/torg, En trång gränd, En bro osv. Det är så lätt att virra bort sig, det är svårt att hitta trots att vi har karta. Vi får köra med GPS:en då och då för att veta vart vi är.

Markusplatsen är verkligen ett enormt stort torg. Den vackra kyrkan, Basilica di San Marco a Venezia, från 1094 kallas även Guldkyrkan pga allt guld den är smyckad med. Kyrkan är stängd för dagen så vi tar några foton och fortsätter promenera.

Karin letar efter en tavla att hänga hemma i hallen där hon har en samling från sina resor. På ett ställe står en man (kanske konstnären själv) och har en hel del olika målningar. Karin går fram och börjar kolla bland tavlorna, då tittar mannen upp och börjar vifta med handen och mena att hon ska försvinna därifrån!! Vilken konstig typ, vi fattar ingenting, men vi går iaf därifrån. Det känns inget vidare faktiskt.

Men bakom nästa kanal hittar vi en jättetrevlig tjej som står och målar så fina tavlor och där köper Karin en tavla med motiv från Venedig.

Karin köper en tavla av en TREVLIG konstnär.

Sen är det dags för något drickbart. Karin och jag tar en spritz och killarna tar en Hugo. Vi får en oliv i spritzen, det är något nytt.

Ett, tu tre har vi hamnat vid Hard Rock Café, konstigt att dit verkar man alltid hitta. Bengt köper ytterligare en tshirt.

Senare på kvällen äter vi middag på en trevlig innergård. Vi äter jättegod pizza med tunn krispig botten och mozarella so gör att den inte känns lika fet som den man äter i Sverige. Jag hade sällskap av en duva som inte ville flytta på sig trots att vi sjasade på den.

Duvan väntar väl på att jag ska tappa några smulor från min pizza.

Några fler bilder

Fina gondoler. Det kostade 80 euro per person för en halvtimmes tur. Vi hoppade över det.

Typiskt med tvätt hängande utanför husen.

22 – 23 augusti 2017

22 augusti

Bologna har tre smeknamn, Den röda (la rossa), Den fete (la grassa) och Den lärde . Den röda pga de många röda husen och befolkningens politiska inställning, den fete pga den otroligt fina rikliga maten (bla känd för sin tortellini) och den lärde pga de många universiteten. Bologna har Europas äldsta universitet, grundat 1088.

Efter en god frukost beger vi oss ut på stan. Det tar ca 15 minuter att promenera in till centrum. Det är väldigt varmt, vi blir tvungna att stanna för att fika på vägen. Det finns minibakverk som slinker ner lätt som en plätt.

Det finns massor av fina byggnader och överallt kantas gatorna av arkader. Tyvärr är det så himla mycket klotter. Synd på de vackra byggnaderna.

Vi hoppar på ett litet tåg som ska ta oss på en resa genom staden! Men det blev verkligen en flopp. Tåget åker ut ur city nästan direkt det startat och in i en jättestor park. Där åker vi runt, runt flera varv, väldigt ointressant. Hela tiden spelas spansk hurtig barnmusik. Det känns verkligen töntigt, men vi får oss ett ordentligt skratt iallafall.

Den stora parken där tåget åkte runt flera varv.

Vi äter lunch på ett ställe där vi ätit förra gången vi var i Bologna. Det är en charkuteributik som även har servering. Vi beställer fyra olika chark/ost-tallrikar som vi delar på. Det är jättegott!!

Så mumsigt. Massor av olika skinkor, salami och ostar.

På kvällen äter vi aperetivo. En superbra variant av middag. Man beställer en drink som kostar runt 7 euro och till den får man plocka av restaurangens uppdukade buffé. Vi provar två olika ställen, sen är vi mätta. Vi dricker spritz eller öl.

Bologna är väldigt trevligt på kvällen. Så mycket folk ute och äter och dricker, det är en härlig stämning i folkvimlet. Vi stannar till på en bar, Karin och jag tar varsitt glas rött vin, Benka en öl. Bengt beställer en bloody mary, men kyparen kommer tillbaka och beklagar, dom har inga tomater så det går inte att fixa.

23 augusti
Vi promenerar ner till city idag också. Alla utom jag ska gå upp i det höga tornet, Torri degli Asinelli, som står mitt i gamla staden. Jag provade förra gången vi var här, men vände efter några våningar, jag har sådan höjdskräck så jag klarar inte av de ’glesa’ trapporna, så idag provade jag inte ens. Det är 498 trappsteg och en vidunderlig utsikt.

De två tornen. Bengt, Karin och Benka var högst upp i den ena.

Jag promenerade omkring i gamla staden medan de andra var i tornet och kollade på lite av varje.

Vi äter en sallad till lunch och bestämmer oss för att äta middag hemma i lägenheten. Vi hittar en butik som tillverkar färsk tortellini med många olika smaker. Vi köper med oss tre olika sorter som vi sedan kokar. Det smakar väldigt bra. Sista kvällen i Bologna! Vi har haft två väldigt bra dagar. 21 grader varmt sent på kvällen.

Lunch på en liten uteservering i en av gränderna.

Vi köper med oss färsk tortellini hem till middag.

Vi hinner med en fika på hemväg också, det är inte klokt vad vi äter och dricker på denna resa!

Jag lyckas välta omkull ett stort glas vatten som jag har på sängbordet, det blir till att hämta handduk och torka upp. Hur mycket vatten kan det finnas i ett glas egentligen, det är blött överallt!! Karin vaknar och passar på att ta ett kort 🙂

21 augusti 2017

Vi checkar ut och bilen blir framkörd till hotellet. Nu sätter vi kurs mot Modena. Det är inte så många mil att köra, vi tar autostradan. Framme i Modena hittar vi en lite bar där vi äter lunch, piadina och kaffe för en billig penning.

Så letar vi oss fram till Ferrarimuseet, en idé som Benka kommit med. Väldigt häftigt att kolla alla ferraribilar, en del av dem är verkligen fina, man skulle faktiskt kunna tänka sig att äga en :-).

Simulator som ingen av oss provade, det kostade så mycket.

Bengt har kontakt med sin fd jobbarkompis, Martin Stattin, som varit här i våras och han berättar att vi absolut måste besöka en vinägergård som ligger i närheten, Acetaia Sereni. Ja, varför inte, ingen av oss har varit på ett sånt ställe tidigare. Jag är faktiskt inte någon riktig fantast av vinäger över huvud taget, men man kan ju ändra sig! Vi åker genom ett så otroligt vackert landskap, bara resan dit är värt besöket. Gården verkar stängd, men Bengt ringer på en klocka vid porten och vi blir insläppta. Vi får en guidad tur genom ’fabriken’. Det är väldigt intressant. Rörelsen är familjeägd av ’Sereni family’ och det är en av sönerna som leder guidningen. Vilken procedur det är att få fram den allra bästa av balcamicovinägern!! Vinägern lagras i olika tunnor, en sats består av många olika tunnor i stigande storleksordning som hänger ihop. Man blandar aldrig ihop de olika satserna. En gång per år tappas en liten, liten mängd från den minsta tunnan i satsen. Sedan fylls den minsta tunnan på från den näst minsta tunnan i satsen osv. Vinägern får inte buteljeras på gården utan skickas iväg centralt för att kontrolleras. Om vinägern uppfyller alla krav certifieras den, buteljeras och får en etikett. Priset på den allra finaste vinäger är ca 1500 kr för 100 ml. Vi köpte inte den sorten :-). De tillverkar även ’vanligare’ vinäger till mer normala priser, de lagras inte utan buteljeras direkt på gården när vinägern är klar. Efter turen får vi provsmaka de olika sorterna, även de dyra. De smakar verkligen olika. Vi köper ett par flaskor.

I denna behållare läggs druvorna hela med skal och kärnor och kokas. På resterna görs grappa.

Här ligger tunnorna där den bästa vinägern görs. En rad innehåller ca 30 tunnor i olika storlekar och är en ’sats’.

Mycket jobb för väldigt liten produktion.

Provsmakningen var spännande. Vi smakade på små plastskedar.

Efter vinäger kör vi direkt till vårt boende i Bologna. Här har vi hyrt en lägenhet av Antonio och vi får hämta nyckeln klockan 18.00. Nu är det ju så att Antonio är på semester på Sicilien och har skickat papa Antonio och mama Antonio för att ta emot oss. Dom kan inte ett enda ord engelska. Det blir en hel del funderingar, men vi lyckas förstå vart vi kan parkera bilen och de visar oss lägenheten som är jättefin. En flaska processo har dom ställt i kylen till oss så vi ska känna oss välkomna. Detta är verkligen en toppenlägenhet. Två sovrum, två badrum och kök/allrum. Två små balkonger.

Karin och jag går och handlar på Coop och Bengt och Benka packar ur bilen. Vi fixar middag i lägenheten, pasta med salsiccia och grönsallad och ett vin-lokale för 3,5 euro. Vi smaksätter med vinäger som vi köpt från gården. Smakar finfint.

Vi bor på sjätte våningen, men det finns hiss!!

19 – 20 augusti 2017

19 augusti
Idag packar vi och lämnar ’Karins’ hus. Bengt, jag, Karin och Benka fortsätter tillsammans ytterligare en vecka och de andra åker hem till Härnösand. Vi har verkligen haft en jättetrevlig vecka med gamla och nya vänner!

Vi åker till Florens där vi ska bo två nätter. Efter några mil börjar det störtregna. Det blixtrar så nära oss så det känns i bilen. Vi får krypa fram, åskan mullrar. Men som tur är så blir det inte så långvarigt.

Det är en massa vägarbeten inne i Florens så vägar är avstängda och många enkelriktningar som inte finns i vår GPS. Vi kör lite hit och dit innan vi hittar Hotel Alba. Väl framme checkar vi in och en chaufför tar hand om bilen och kör den till hotellets parkering. Lyxigt!! Rummen är jättebra! Stora och fräscha. Nere i foajen finns kaffe, juice, vatten, småkakor mm som hotellet bjuder på.

Vi ger oss ut på stan, strosar runt på San Lorenzo marknad och äter lunch i saluhallen. Vi kollar på fina byggnader, smala gränder och den pampiga domen.

Läder och kläder i rad efter rad. Benka köper ett bälte.

På väg tillbaka till hotellet tar vi en spritz på en liten servering i ett gathörn. Vi vilar en stund innan vi går ut för att äta middag. Vi hittar en pizzeria som Bengt och jag ätit på tidigare (med Åke och Elisabeth 2015), där slår vi oss ner och äter jättegod pasta.

Kävllens middag. Jag äter gnocci med tryffel, Karin pasta med kyckling, Bengt gnocci med saffran och speck och Benka pasta med gorgonzola.

Frukosten är förberedd till imorgonbitti.

20 augusti
Efter frukost promenerar vi upp till Piazzale Michelangelo där man har en vidunderlig utsikt över Florens. Platsen anlades på 1860-talet av Giueseppi Poggi. Här finns kopior av en del av Michelangelos statyer och massor av souvenirförsäljare.

Vi spatserar tillbaka och shoppar varsin t-skirt med Italienmotiv och äter lunch i en liten passage.

Lunchtime. Servitören är superstressad och springer fram och tillbaka med mat och disk och betalning.

Bengt och Benka går upp på rummet och vilar, Karin och jag fortsätter promenera runt i de gamla kvarteren.

På kvällningen bjuder vi Karin på en trerätters födelsedagsmiddag. Vi har bokat bord på en restaurang där vi ätit första gången vi var i Florens, dvs 2007 (med Åke och Elisabeth då också). Det är jättegod mat och ett väldigt trevligt ställe där man ser in i köket där kockarna arbetar.

Karin och jag tog likadan mat. Spenat med balcamvinäger, kyckling med potatismos och vin santo med skorpor.

På hemväg sista kvällen i Florens stannar vi på en liten bar. Karin och jag beställer varsitt glas rött, Benka tar en öl och Bengt en (gigantisk) whisky. Karins vin smakar väldigt illa och luktar fotogen. Hon har fått slatten från en gammal flaska, så hon går tillbaka med glaset och får ett nytt.

Det är fortfarande runt 25 grader när vi promenerar tillbaka till hotellet.

Kvällsbild på floden Arno med domen som skymtar i bakgrunden.

En liten bar som inte var något höjdarställe precis.

18 augusti 2017

Dagen för vingårdsbesök :-). Bengt, jag, Karin, Anders, Benka och Yvonne är uppe tidigt och åker för att besöka ett par vingårdar. Första gården ligger en knapp timmes bilresa från vårt hus. Vi åker lite fel, men det är ju inte ovanligt, vi brukar hitta rätt till slut. En jättetrevlig tjej tar emot och tar sig tid för en snabb vinprovning (hon inväntar ett stort sällskap som förbokat provning). Vi är nöjda med det, några väljer att prova vita och några att prova röda viner. De smakar väldigt bra och vi köper med oss några flaskor hem till kvällens middag. Bengt och jag köper ett par flaskor att ta hem till Lödde.

Vi får med oss en karta över vingårdar i närheten och åker vidare på väldigt slingrande smala vägar. På nästa gård, Fattoria Colleverdie blir vi emottagna av en kille som inte är världens gladaste. Han verkar nästan lite besvärad över att ha oss där, men vi får iaf prova ett par viner. Även här köper vi några flaskor. Här finns en mysig restaurang, men de har tyvärr inte tid att servera oss någon mat, klockan är strax före elva på förmiddagen och det är lite tidigt för lunch. Här väntar man också på ett större sällskap som ska äta lunch. Om vi väntar en timme kan vi få mat, men vi väljer att åka vidare istället.

Vindlande vägar, som blev smalare och smalare.

Här hade vi verkligen tur!! Både Bengt och jag hade glömt att vi har takbox på bilen!!

Den mysiga serveringen, men tyvärr var vi ute lite för tidigt för att få något i magarna.

Den tredje gården, Fattoria di Fubbiano, ligger högt upp på en höjd och där blir vi väldigt väl mottagna. Vinerna smakar fint och vi handlar här också. Anders hittar vin santo som han blir jätteglad över. Detta vin har en lång och krånglig tillverkning och kostar mycket att framställa. Därför har man sluta tillverka det. De flaskor som finns kvar i butiken är från 2000, så det är extra kul att Anders fick chans att handla en flaska. Vi frågar om det finns någon restaurang i närheten och får två olika förslag. Vi väljer den som ligger närmast, ca 3 km och ger oss iväg på vindlande vägar ännu högre upp i bergen. Tyvärr är den stängd så vi åker vidare till nästa ställe. Det är varmt, mätaren i bilen visar som mest 37 grader.

Värmen steg till 37 grader, puh! Tur man har AC i bilen.

På den tredje gården smakar vi också viner.

Karin och Yvonne funderar på vad dom ska handla.

Jag, Benka, Karin och Anders och Yvonne.

Där uppe på krönet ligger en av serveringarna där vi blir rekommenderade att äta lunch.

Efter lite snurrande hittar vi nästa servering, den ligger ute på landsbygden och har egentligen inte öppnat, men vi får vänta ca 10 minuter så är dom igång. Vi blir bjudna på processo och en brödsallad medan vi väntar på maten. Bengt blir lyrisk eftersom det finns finöl! Vanlig fulöl har dom däremot inte, så jag dricker vatten. Maten är himmelskt god! Vilket härligt ställe mitt ute i ingenstans. Benka bjuder på hela kalaset. Tusen tack!!!

Toscansk brödsallad och processo blir vi bjudna på.

Det är troligen ägaren som serverar oss.

Vi åker hem igen och badar i poolen. Sista kvällen med detta gäng. Anders och Bengt lagar mat. Bruchetta till förrätt och en jättegod risotto till huvudrätt. Vi dricker vin från vingårdarna till middagen. Vi har verkligen ätit och druckit väldigt gott hela veckan. Som vanligt är det Benka som röjer och tar hand om disken.

Såå god risotto. Yvonne och Benka redo att hugga in.

16-17 augusti 2017

16 augusti
Idag tar vi det bara lugnt. Vi börjar med en låång sovmorron efter gårdagens firande. Det blev sent. Vid halv två kom grannen ut och rasslade med en nyckelknippa och hyssjade på oss. Så är det att fylla 60, man måste fira ordentligt.

Vi hänger vid poolen och slöar, badar och läser. Bengt och Anders åker till affären och handlar till middag. Karin, Lena och jag tar en promenad i byn där vi bor. Det finns en del affärer och någon servering, men allt är stängt för siesta. Det är en ganska trafikerad gata som går genom byn, vi får gå på rad.

Lunch på det som finns i kylskåpet. Karin, Ida, Bengt och Lena.

Sen blir det middag. Carpaccio till förrätt, oxfile provencale till huvudrätt och sen en ostbricka med goda ostar.

Middag för 11, perfekt uteplats med långbord så vi kan sitta tillsammans allihopa.

Vi gör kväll tidigt, det bestäms att klockan nio imorgon ska vi åka till Pisa så det blir till att ställa väckarklockan. Är man i närheten av den staden måste man ju titta på tornet. Bengt och jag har varit där tidigare, men inte de övriga i gänget.

17 augusti
Alla är uppe tidigt och äter frukost. Klockan nio sitter vi alla elva i våra tre bilar. Bra gjort, framförallt av barnfamiljen Modig :-).

Resan till Pisa tar bara drygt en halvtimme. Det är inte så mycket trafik så här tidigt på morgonen. Vi åker in i stan och hittar en större parkering där vi kan ställa alla tre bilar. Vi promenerar in mot centrum och plötsligt dyker tornet upp. Redan massor av folk som ska fotografera tornet.

Tornet är ca 55 meter högt och började byggas 1173 och slutfördes 1360. Tornet började långsamt att luta redan innan bygget var slutfört. Detta försökte man rätta till genom att bygga den högsta delen av tornet i en annan vinkel.

Genom rutorna i tornet ser vi en myriad av folk som går de 296 trappstegen upp till toppen där man kan gå ut på en avsats. Ingen av oss är sugna på att knalla upp där. Några köper glass.

Det är en hel del icke läskunniga som turistar i Pisa.

Sen är vi lite törstiga, så vi sätter oss på en servering en bit bort från tornet. Dricker diverse drycker, jag beställer färskpressad apelsinjuicen som smakar toppen.

Supergod apelsinjuice, isen serverades i ett apelsinskal på sidan om.

Det är ju inte mycket mer att se i Pisa, så vi promenerar tillbaka till bilarna och åker hem till huset igen.

Ikväll är det tjejjerna som ska fixa middag. Karin och jag tar bilen till affären och handlar. Sen fixar vi en vegetarisk pastarätt med morötter, bönor, paprika, oliver och soltorkade tomater. Till förrätt blir det melon med skinka och efterrätten blir glass med bär och en skvätt limoncino.

Samarbete gör att efterrätten smakar extra gott.

Vi avslutar kvällen med lite frågesport. Ännu en härlig dag, 34 grader varmt mitt på dagen.

Glömde skriva att häromdagen såg vi en skogsbrand bakom bergen. Det rök ordentligt och det flög plan som vattenbombade. Det gick tydligen bra med släckningen för nu syns inget av den längre.