Tisdag 5 oktober 2022.

Denna morgon tar vi det väldigt lugnt, jag är rätt så risig i magen. När vi ger oss av från lägenheten vid 11-tiden känns det bättre igen.

Idag ska vi ta en tur upp till den gamla stadsdelen här i Bergamo. Många har pratat om att den är så mysig och fin.

Från lägenheten är det ungefär 20 minuters promenad upp till en bergbana som tar oss den sista branta etappen upp på berget.

Det är låång kö till bergbanan men det finns två vagnar som kör i skytteltrafik och resan tar bara några minuter, så det går snabbt att ta sig upp. 6 euro kostar det för två personer, tur och retur.

Det finns personal på plats som räknar oss när vi kliver ombord, det ryms 40 personer i vagnen. Vi står som packade sillar, några få har munskydd (det är inte längre något krav på det).

Det blir lunch på en uteservering på ett av torgen, Piazza Vecchia. Vi beställer en polenta med gorgonzola och en spenat slungad i grädde och parmesan och delar på detta. Det blir precis lagom, bröd ingår också. Polenta verkar vara en specialitet här i Bergamo, vi ser att de serveras på flera ställen.

Det är ett jädrans liv på torget, flera skolklasser verkar träffas här, det är massor av barn i alla åldrar.

När vi ätit ser vi oss omkring på det otroligt vackra torget.

Fontänen Contarini, som skänktes till staden 1780, ligger mitt på torget.

Vi går in i en byggnad där det finns ett museum och det 52 meter höga tornet Torre Civica. En av oss gillar ju att klättra i torn😀😨. Vi pratar med kvinnan i infodisken som berättar att just idag är museet stängt, men tornet är öppet. Dessvärre är hissen trasig, men det går bra att gå i trappan, det är 228 steg upp till toppen. Det gör vi.

Trappan är ’inbyggd’ så även jag tar mej upp, men benen är inte speciellt stadiga när jag når sista trappsteget. Precis när jag kommer upp slår klockan ett slag, jag håller på att få dåndimpen för jag fattar ju inte riktigt vad det är. Det bara skräller i hörapparaterna. Det är fler än jag som blir skiträdd.

Sen tar man ju hundra bilder på utsikten, några kommer här.

Det var nästan läskigare att gå ner än upp. Det blev många pauser på vägen.

Vi fortsätter vandra omkring i gamla stan. I en liten gränd står det massor av folk och kollar in i ett skyltfönster. När vi kommer fram förstår vi varför, herreguud va gott det ser ut.

På ett litet torg kan man köpa glass och kaffe i samma servering. Det är inte så vanligt. Glass sälja oftast i glassbarer där man inte kan få kaffe.

Vi fortsätter vår vandring och snart har vi gått runt hela stadsdelen och kommer tillbaka till bergbanan.

Vi tar bergbanan ner igen. Nu är det knappt någon kö alls.

Nu har vi pinnat på väldigt mycket idag, det syns på Bengts gångstil. Efter en kort promenad genom den nya stadsdelen sätter vi oss ner och vilar en stund. Jag upptäcker en man som står och vaktar vid ett övergångsställe på gatan intill där vi sitter. Han har gul väst med någon text på ryggen och en ’spade’ som han sträcker ut och stoppar bilar respektive fotgängare. Jag funderar varför, det är inte speciellt mycket trafik och glest med fotgängare. Men efter en stund, klockan är halv fem, stormar barn tillsammans med vuxna ut från någon skola/fritids i närheten och det blir kaosartat på gatan och vid övergångsstället. Nu behövs verkligen denna man, han gör ett bra jobb. Han verkar känna alla också, ler och pratar och vinkar till bilisterna. Det pågår under ca 15 minuter, sen är allt lugnt igen och mannen tar av sig västen, tar på sig en hjälm och susar iväg på sin vespa.

Vi handlar lite pasta som vi ska värma till kvällsmat och sen går vi hem. Enligt Bengts klocka har vi gått 9 km idag!!