Tisdag 26 september 2023.

Swante: Nix, vi tog inget recept, dessutom kom jag på imorse att det var aubergine, inte zuccini (jag har ändrat i texten).
PS – Swante, ser fram emot att läsa dina inlägg varje dag, såå kul.
Det gäller såklart alla som skriver, men det är ju tyvärr inte så många som gör det :-).

Några säger att det är krångligt att skriva en kommentar. Om någon redan lagt en kommentar så måste man dubbelklicka på den, sen kan man skriva sin egen kommentar. Det kan se ut som att man svarar på den första kommentaren, men så blir det inte. När man sen klickar Publicera kanske man inte får någon ’kvittens’ men det verkar som att kommentaren kommer med ändå. Bengt har provat.

Efter frukost på uteplatsen går vi ut för att kolla på ’stan’. Klockan är knappt tio och det är full aktivitet på vår gata. Idag är kyrkan San Giacomo Apostolo öppen så vi kikar in i den.

Vi passerar ett kondis, Bengt går in och fotograferar godsakerna, men vi köper inget. Jag vet inte om de verkligen är så goda?

Lite längre fram på gatan hör vi körsång och vi ser att här finns ytterligare en kyrka. Det är från kyrkan San Cosma sången kommer. Det äldsta minnet från kyrkan går tillbaka ända till 900-talet, men dess nuvarande utseende fick den på 1950-talet då den återuppbyggdes. Nu är det mässa, dörrarna är öppna så vi ställer oss på trappan och lyssnar en stund.

Vi läser på ett anslag att varje år, den 26 september (=idag), firas helgonen Cosma och Damiano med en procession genom Gaeta, det ska vara den mest följda paraden i Gaeta. Firandet startar 16.00, det måste vi ju se. Vi brukar ju lyckas pricka in ett och annat firande när vi är ute och far.

Vår gata är väldigt lång, vi följer den en bit innan vi vikar av ner mot havet. Många fiskebåtar och fritidsbåtar ligger i hamnen.

Vi köper varsin kopp kaffe på en bar och sitter och njuter av den fina miljön.

Vi fortsätter strosa i staden, Bengt köper ett nytt klockarmband hos en trevlig kille i en liten smyckes- och klockaffär. Jättesnyggt armband i mörkbrunt läder, han får det monterat och betalar 20 euro totalt. Det kostar egentligen 22 euro, men killen ger ett bättre pris utan att Bengt behöver pruta själv, vilket han ju aldrig skulle komma på tanken att göra.

Vi har inte tidigare sett någon Gelateria, men nu dyker det upp en och då måste vi ju köpa glass trots att vi är på väg att gå hem och äta lunch. Så får man göra som pensionär :-).

Bengt tittar in hos en slaktare och köper lite parmaskinka till lunch.

Bengt pallar upp under benen och vilar sig i form inför eftermiddagens aktiviteter.

Strax före klockan fyra går vi ut till kyrkan för att kolla på paraden. Men, den är redan på väg bort från oss. Vi hör mässandet, men vi ser ingenting. Massor av folk följer med i paraden. Vi bestämmer oss för att gå ner till hamnen, dom borde ju komma förbi där tycker vi. Dom kan ju inte bara försvinna ut ur staden. Det är rätt mycket folk efter gatorna, men ingen parad. Vi väntar och väntar, men inget händer, så vi går hem igen. Först tar vi några fler foton.

Vi fixar en kopp kaffe och sätter oss på uteplatsen istället. Det är en varm och skön kväll.

Plötsligt hör vi världens fyrverkeri, det smäller en lång stund nerifrån hamnen. Sen skymtar vi paraden, genom den lilla gluggen där vi har havsutsikt, från uteplatsen. Nu tågar dom förbi där nere, men vi hinner inte ner för att kolla.

Nu börjar vi ana att paraden kanske ska vandra tillbaka till kyrkan där de startade. Isåfall borde de passera utanför vår lägenhet.

Bengt går ner på gatan för att se om det händer något.

Så börjar det hända saker, först kommer en polisbil, sen kommer ju hela processionen. Men buller och bång och mässande och sång. Prästen ropar ut böner (eller vad det nu är) i en högtalare. Detta har vi varit med om många gånger tidigare i Italien. Så häftigt. Jag står på vår balkong och Bengt är nere på gatan.

Dom samlas på det lilla torget precis utanför vår lägenhet och sen bryter ett gigantiskt fyrverkeri ut. Det smäller och dånar och ryker. Jag ser killarna som avfyrar raketerna, dom står på ett tak intill torget, det ryker jättemycket runt dem. Jag blir orolig, har dom koll på vad dom gör (det har dom!).

Stjärnfallen gör sig inte så bra på bild, men de får vara med ändå.

Vi som trodde att vi missat hela firandet och så fick vi första parkett istället. Så häftigt, folk applåderar och tjoar, det är ett himla liv. Utanför oss höll de på knappt 15 minuter. Men folket har alltså vandrat från klockan 16 och nu är klockan 19, eller… vi vet inte säkert att dom har gått hela tiden, kanske har de hittat på något annat på vägen. En mässa i någon av de otaliga kyrkorna?

Sista kvällen i Gaeta tänker vi äta middag ute på stan. Vi väljer den stora fiskrestaurangen där vi mötte Doria häromdagen, den verkar bra. Men det var en miss. Dålig service, otrevlig personal och maten vi fick var delvis fel mat. Men vinet var riktigt bra. Jag beställer varsitt glas vitt vin, på druvan Falanghina. Två gånger kommer servitören tillbaka och frågar om vi vill ha varsitt glas eller en hel flaska och jag svarar varsitt glas. När han kommer med maten ställer han fram en flaska vin och försvinner. Men herreguud, unga killen, hur dåligt minna kan man ha?? Jag vinkar på honom och säger att vi bara vill ha varsitt glas, han suckar och häller upp i våra glas, tar flaskan och försvinner.

Nä, det blev inget bra, inga bilder tog vi på eländet.

Men kvällen är varm och skön och det är folk överallt, riktigt mysigt. På väg till lägenheten går vi förbi en ny Gelateria och känner att vi nog måste trösta oss med en glass, hahaha!