Tisdag 20 september 2022.

Igårkväll tryckte jag in lite luft i resemadrassen, men inte tillräckligt. Jag får blåsa i ytterligare lite ikväll.

Det är kyligt denna morgon också, så frukost blir inomhus. Vi kolla på SVT:s morgonprogram för att få oss lite nyheter från Sverige. Dom har ett rätt så långt inslag från Italien, det är ju val här på söndag.

Vi har bestämt träff med Rosaria klockan tio idag för att få en visning av byns museum. Bengt frågade igår om det var öppet något under denna vecka (det har alltid varit stängt när vi varit här tidigare). Hon skrattade bara och berättade att hon såklart har en egen nyckel dit och kan visa oss runt.

Det blir en mycket intressant rundtur. Hon är så duktig på att berätta och vansinnigt kunnig på allt mellan himmel och jord. Dessutom är hon väldigt stolt över Grazzano.

Först blir vi visade ett utrymme intill museet som fungerar som fritids för barnen här i byn. Barnen i årskurs 1 – 8 blir bussade till skolan i Moncalvo (ca 3 km härifrån) på morgonen och bussade till fritids på eftermiddagen. Där får de äta, leka och dessutom får de hjälp att göra läxor. Förr i tiden drevs verksamheten av nunnor och det var upp till 40 barn där varje dag. Idag är det betydligt färre barn och personalen är fritidspedagoger.

Den gamla porten till muséet.
Ett foto av nunnorna framför samma port.
Barnen.
Varje barn hade egen skjorta och egen mössa med sitt namn på.

Hela denna fastighet tillhörde familjen Badoglio. Familjen flyttade till Rom och sålde fastigheten till kommunen Grazzano. Kommunen skänkte sedan fastigheten tillbaka till familjen för att de skulle ha någonstans att bo när de kom hit. Pietro Badoglio bestämde att den största delen av fastigheten skulle användas av kommunen och använde själv bara en liten del (tre rum och kök). Fastigheten består idag av fritidslokalerna och museet.

Bengt sammanfattar Pietro Badoglios liv: Till största del var han chef för försvarsmaktens generalstab, fram till 1940. Han var även ansvarig för ockupationen av Libyen och Etiopien under 1930-talet. Han var ansvarig för att stridsgas användes för att slå ner motståndet i dessa länder. Han var motståndare till Italiens medverkan i andra världskriget och 1943 var han delaktig i kuppen där Mussolini avsattes. Därefter var han regeringschef i några år. 1946 avgår Pietro Badoglio och flyttar till Grazzano där han dör i sitt sovrum 1956.

Rosaria berättar, man får skärpa sig för att hänga med.
En del väggmålningar är bevarade.
Saker skänkta av privatpersoner. Längst till höger en kommunikationsmanick som användes av Rosarias morfar. Han gick i första led och saboterade fiendens kommunikationslinjer.
Vapen som användes av italienarna i ockupationen av Libyen och Etiopien.
Afrikanerna hade mycket kraftfullare vapen, som de fått från USA.
Tjusiga uniformer.
Den ursprungliga italienska flaggan som den såg ut när landet enades 1861. Flaggan förändrades 1946 (då Italien blev republik) och blev då bara grön, vit, röd utan symboler.
Badoglios sovrum.
VI måste ju skriva i gästboken också.
Utgången till gatan.

Nu är det slut på Bengts historielektion och jag skriver igen :-).

Efter besöket skjutsar Rosaria oss runt i omgivningarna för att visa oss ’The big bench’. Bänken byggdes 2021 och Rosaria var den som fick utse platsen där den skulle stå. Hon har också skrivit texten som finns intill bänken. Projektet med dessa stora bänkar (som finns på flera platser i världen) startades av amerikanske designern Chris Bangle.

Rosaria fotograferar.
Texten är skriven av Rosaria.
Utsikten från bänken är fantastisk.

Efter den lilla turen med Rosaria är vi så fikasugna så vi åker till Moncalvo och tar en kaffe med tillbehör.

Lunch tar vi hemma. Det blir färsk tryffelpasta med ricotta- och pecorinosås.

Ännu en vacker kväll.

Monte Bianco syns i bakgrunden.

2 reaktioner till “Tisdag 20 september 2022.”

Lämna ett svar till Ewa Ericsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *