Söndag 22 maj 2022.

Det känns supertrist att behöva lämna detta boende idag. Vi har verkligen trivts här och vädret har varit fantastiskt. Men nu har vi ju bestämt att denna resa inte ska bli så lång, så det är inget annat att göra än att packa in i bilen och resa vidare.

När vi ätit frukost på uteplatsen kommer en av grannarna och visar ett dokument och pratar en massa på italienska. Han kan inte ett ord engelska så vi förstår inte varandra. Det lilla jag uppfattar är att han vill ha pengar och att han pratar om att hans far har dött och något om bröder. Bengt ser dokumentet och tror att det är en faktura där det står 25 Fr (dvs ca 250 kronor). Jag tar fram översättningsappen i telefonen och skriver att ’vår hyresvärd kommer klockan 10’ och översätter det till italienska. och visar upp för mannen. Jag tänker att hon kan hjälpa oss att förstå vad han vill. Han läser och förstår och säger ok och går upp till sin lägenhet igen. Sen visar han sig inte mer medan vi är kvar.

Strax efter tio kommer hyresvärdinnan och hennes syster och vi betalar den extra natten plus turistskatt och tackar för oss. Jag berättar om mannen som pratat med oss och dom blir väldigt bekymrade. Dom vill ju såklart inte att någon ska tigga pengar, det kan ge dåligt rykte för dem. Dom ber tusen gånger om ursäkt och säger att mannen är lite ’udda’. Vi tycker inte det är något problem, det tråkiga är ju att vi inte förstod vad han ville. Om han är i väldigt stort behov av pengar skulle vi kunna tänka oss att ge ett bidrag till vad det nu var han skulle betala. Men det vill dom inte. Så vi får tyvärr aldrig veta vad detta handlar om.

Vi åker mot Gardasjön och en liten stad som heter Lazise där vi ska bo två nätter. Idag verkar det vara utflyktsdag för italienarna, det är ju söndag. Det är massor av motorcyklar ute och kör och även cyklister och folk som promenerar.

Men efter några mil lämnar vi de små vägarna och kör ut på motorvägen, den första betalvägen i Italien för denna resa. Nu tätnar trafiken, speciellt när vi närmar oss avfarterna till Milano. Men det är inga köer.

Vi stannar på en Autogrill och tar en kaffe och en macka. Det är väldigt varmt idag, runt 30 grader trots att det är mulet. Det är skönt med AC:n i bilen.

Det är ganska tråkigt landskap utefter motorvägen, platt med många industrier och många köpcentra. Vi har lämnat Piemonte och är nu i Lombardiet på väg till Veneto.

Strax innan Gardasjön kör vi av betalvägen och nu blir det trångt och smalt igen. Folk som går och cyklar överallt.

Efter lite trixande hittar vi hotellet och jag ringer på en klocka på en grind där vi får köra in på hotellets privata parkering. Rummet är rent och fint och ganska stort.

Vi vilar en stund på rummet och sen går vi ner till centrum, det tar bara 10 minuter.

Oj, oj…. vad mycket turister!!! Vi lämnade ett ställe där det kändes väldigt genuint italienskt med få turister och hamnar mitt i hetluften. Man hör tyska överallt, men även italienarna verkar turista här. Men det är kul med olika!

Det är bland annat en jättestor MC-träff, hjälp….. i denna värme, att dom orkar! Men här nere är dom inte lika noga med att ha riktiga MC-kläder på sig, här kör och åker dom i ’vanliga’ kläder, så det är nog inte så kämpigt att klä på och av sig.

Usch, jag minns hur det var när det var riktigt varmt och skinnhandskarna ’satt fast’ på händerna, fodret följde med när man tog av sig dem. För att inte tala om skinnbyxorna, hahah, innan man kom på att man skulle ha sidenlångkallingar under, även när det var jättevarmt.

En glass är ett måste, men det är så varmt så man hinner inte äta innan det börja rinna och kladda.

Vi går längs strandpromenaden. Det verkar vara nån slags marknad, så många försäljare med hantverk och många som säljer blommor. Det kanske är så på söndagar.

I övrigt i stan är det försäljning av kläder, ungefär samma utbud i alla butikerna. Sen är det glassbarer och restauranger och cafeér i alla de små gränderna.

I denna värme orkar man inte gå så länge, vi hittar en bar där det är skugga och beställer varsin Aperol Spritz.

Jag hörde ett reportage på SVT i veckan där man pratade om att det finns så få statyer i Italien som föreställer ’riktiga’ kvinnor (alltså som funnits på riktigt). Här är det i alla fall en fin liten staty på en kvinna, lite osäker på om jag fattar rätt, det kan var författaren Simona Cremonini.

Vi strosar runt, runt och försöker få tiden att gå så att vi kan sätta oss någonstans och äta middag. Det kan man ju inte göra för tidigt.

Bengt har bestämt sig för att äta Pasta Vongole innan vi lämnar Italien. Vi hittar ett ställe som serverar denna rätt och jag beställer Vitello Tonnato (kalvkött med tonfisk) med grillade grönsaker, som är en specialitet här. Vi är båda jättenöjda med maten, den är verkligen god.

När vi betalat frågar servitrisen om hon får bjuda på en limoncello eller grappa. Vi tackar ja till varsitt glas.

Sen promenerar vi hem till hotellet. Nu är det riktigt skönt ute. Bara 26 grader.

Igår glömde jag lägga ut denna bilden. Typiskt i de lägenheter/hus vi hyrt är att köken har diskställ i ett skåp ovanför diskbänken. Det är ju praktiskt, men så himla skönt (inte) när man sträcker sig upp med det blöta porslinet och vattnet rinner utefter armarna, hahaha.

Idag har vi förflyttat oss 23 mil.