Onsdag 27 september 2023.

Karin: Det är lika kul varje gång man får vara med om ett lokalt firande.

Dags att dra vidare. Efter frukost går Bengt för att hämta bilen och jag packar ihop det sista.

Bengt messar att bilen är ’hel’ :-), det är ju bra. Han hittar en parkeringsplats rätt nära lägenheten och vi bökar med väskorna nerför trappan ut på gatan och bort till bilen, vi får med oss allt på en vända. Vi lämnar nycklarna i köket och skickar ett mess till Doria om att vi lämnat lägenheten. Hon svarar med pussmun och ’välkommen tillbaka’ :-).

Vi ska ta oss norrut, till Lucca idag. Vi knappar in adressen i bilens GPS och startar resan.

Det börjar strula på en gång, GPS:en vill ta oss en genväg över bergen, men vi upptäcker det nästan på en gång och vänder tillbaka till den stora vägen. Sen missar vi en avfart, men GPS:en ruttar om. Det blir lite längre, men ändå inte så mycket så vi fortsätter. Det är dumt gjort, vi skulle ha vänt om och hittat tillbaka till den missade avfarten. Nu blir vi istället guidade upp i bergen, smala vägar och små samhällen. Det slutar med att Bengt (det är han som kör) håller på att bryta ihop och vi bestämmer oss för att vända och hitta avfarten vi missade. Nu är det verkligen för mycket strul med GPS:en, det verkar ha uppstått när Bengt läste in den nya kartan, precis innan vi stack iväg till Italien.

Jag tar några foton efter vägen.

Vi vänder där det är som allra smalast, alltså det är nästan omöjligt att komma fram. Efter bara någon kilometer dyker plötsligt en större väg upp och vi kan susa vidare mot målet. Den första timmen har vi bara kört 5 mil!!! När vi kommer ut på motorvägen stannar vi vid första bästa Autogrill och dricker kaffe, äter jättegod focaccia och byter chaufför.

Jag kör vidare i ca två timmar, sen är det dags för lunch. Vi tar oss inte tid att åka in till någon stad för att äta utan stannar på en Autogrill. Där inne finns en ’riktig’ restaurang som har många trevliga rätter att välja mellan. Vi beställer två smårätter och delar på dem.

Det pinglar i våra telefoner nästan samtidigt. Det är ett meddelande från det Italienska larmsystemet. Det är andra gången vi får detta sedan vi kom till Italien. En riktigt bra grej! I Sverige ljuder ju ’Hesa Fredrik’ klockan 15 den första måndagen varje månad. Men i Skänninge får vi klara oss utan larm pga att orten är för liten.

När vi bestämde oss för att bo i Lucca några nätter såg Bengt att vi kommer att passera bara några mil utanför Lornano där jag hyrde ett hus och firade min 60-årsdag med familj och vänner. När vi var där besökte vi en vingård och handlat så gott Chianti-vin. Vi har varit där vid ytterligare två tillfällen. Vi tar den lilla omvägen idag och träffar samma kvinna som tidigare och köper samma sorts vin som tidigare. Hon berättar att det i maj regnade så kraftigt så en stor del av vinstockarna förstördes. Årets skörd är bra, men väldigt liten.

Nu är det bara knappt två timmars bilfärd kvar till Lucca. Det är vackert i den här delen av Toscana.

Det är många vägarbeten och trafiken flyter väldigt ryckigt, men till slut når vi fram till Lucca. Klockan är ungefär halv sex. Vi hittar gatan där ’vår’ lägenhet ligger. Vi har inte fått någon egen parkeringsplats, det ska finnas allmänna gratis platser i närheten har vi fått veta. Vi får snurra några varv runt kvarteret, trafiken är tät och hetsig, det är nog många som slutat sina jobb nu och har bråttom hem. Så ser vi att det blivit två lediga p-platser precis utanför vår lägenhet, men vi är på fel sida av gatan. Vi kör snabbt till en vändplats och har verkligen tur då den ena platsen fortfarande är ledig när vi kommer fram.

Hyresvärdinnan, Gabriele kan inte ta emot oss (kanske är lika bra det, ingen stress denna gång), hon har skickat en bild på porten och lagt nycklarna innanför fönsterluckorna.

Det är bara ett par trappsteg in till lägenheten, så himla bra. Det är väldigt mörkt inomhus och det tar en stund att hitta strömbrytarna, dom sitter så lågt. Men lägenheten är trevlig och väldigt stor. Det ryms gott fyra personer här.

Vi väljer sovrum 1 eftersom det ligger mot innergården. Sovrum 2 har fönster mot gatan och där är det mycket trafik. Många utryckningsfordon som tutar med sina sirener.

Det får bli en promenad till närmaste supermarket (som är Lidl) för inhandlande av middag samt frukost. Mer än så orkar vi inte ikväll.

Så här har vi förflyttat oss idag. Alla felkörningar från början av resan är inte med på kartan :-). Det blev 54 mil.