Efter frukost tar vi bilen till den närliggande staden Orta San Giulio, den ligger bara 3 km från Pettenasco. Det ska vara marknad där idag.
Det finns parkering en bit utanför centrum, det är inte tillåtet att köra i staden för oss turister. Vägen bär brant nedför, centrum ligger precis vid vattnet. Det är redan väldigt varmt, solen gassar. Vi promenerar i de smala gränderna där det är lite skugga.




Det är en liten marknad, inte många stånd. Vi går ett varv och bestämmer oss för att ta en kaffe. Och…. äntligen en italiensk himmelskt god glass. Pistacchio fr mej, så klart. Bengt tar stracciatella, så klart.

Efter fikat är det dags för shopping. Bengt köper salami, det finns hur många sorter som helst.

Utanför staden finns en liten ö, Isola San Giulio, dit det går små turbåtar. Vi köper biljetter och åker ut till ön utan att veta exakt vad som finns där.


Fastlandet, sett från båten.

Fastlandet.


Resan över till ön tar bara ca 5 minuter. Det finns bara en väg att välja på, den tar oss uppför några trappor och vidare runt ön. Det är en stor turistgrupp (långsamma pensionärer :-)) som går framför oss och det är nästan omöjligt att ta sig förbi dem.

På ön ligger klostret San Giulio och Basilikan med samma namn. Den smala vägen slingrar sig runt ön och med jämna mellanrum hänger skyltar med visdomsord, alla handlar om tystnaden.


Ett antal smala gränder leder rakt ner till vattnet.




Det tar inte lång stund att vandra runt ön, vi avslutar med ett besök i Basilikan. Här krävs det munskydd för att komma in.

Män fick inte ha kortbyxor och det var fotoförbud inne i kyrkan, men det uppmärksammade inte Bengt :-).
När vi kommer tillbaka till fastlandet har folk börjat vakna, så nu är det plötsligt massor av folk som rör sig på gator och torg. Vi är lite hungriga så vi sätter oss på en servering och beställer en lätt lunch. Det blir två sorters sallad, en med bresaola och ruccola och en med tomat, mozzarella och basilika.

Sen är det dags att vända hemåt. Det blir ett halvt träningspass att ta sig upp till bilen igen. Puh, va många trappsteg det var.

Igår kväll gick vi förbi en liten restaurang som vi tyckte såg mysig ut, så ikväll går vi dit för att äta middag. Det är rätt mycket folk, men inga problem att få ett bord. Det får bli pizza, det är ju ett måste när man är i Italien.


Bengt beställer in en Grappa och jag tar en dessert (fast jag egentligen inte orkar).



Nu är vi så mätta så vi behöver gå en extra sväng innan vi går hem. Den lilla vinbutiken har öppet så vi går in och blir övertalade att köpa två flaskor vin från trakten. När killen (som äger butiken) packar ner dem så lägger han i en extra flaska ’for free’. Så gulligt.

Värsta reseskildringen! Ni ser ut att ha hittat ett toppenställe! 👍☀️
Ja, Marja. Det är verkligen fint här.
Håller med Marja, ni verkar ha det underbart!
Hej Kristina, kul att du också är med och läser. Vi har det superbra.