Lördag 16 september 2023.

Kul med era kommentarer!! Swante: Bengt lyckades klara hela dagen utan att ’söla’ på sin vita tshirt (vi är alla så förvånade). Ewa: Det var varmt i vattnet. Kristina: Visst är det bra att nån har kunskaper om ’daata’.

Tidig morgon igen, vi ska vara klara för att checka ut klockan 10. En sista frukost, det känns lite trist att lämna detta fina hus, vi har trivts så bra här.

Överallt i området finns det så vackra murar och pelare. Vilket precisionsjobb, stenarna passar perfekt på sina platser.

Några minuter före 10 kommer ägaren till huset, det är inte samma person som tog emot oss när vi checkade in. Hon inspekterar huset och vi få tillbaka depositionen på 250 euro, vi har alltså skött oss.

Det blir fullpackat i bilen, nu har vi ju förutom våra prylar, även Åke och Elisabeths resväskor. Men det är inga problem, vi har ju plats inne i bilen också!

Vi kör norrut. Eftersom vi inte får checka in på nästa ställe förrän klockan 17 tar vi inte den snabbaste vägen. Det är jättemånga stora olivodlingar som är döda här i området. Jag läste tidigare ett inlägg om att det är någon sjuka som härjat och tagit död på stora gamla odlingar. Så sorgligt att se, så hårt det måste drabba ägaren.

Första stopp gör vi i en liten stad som heter Manduria. Vi dyker på en glassbar där vi bara måste hoppa in och köpa glass.

När vi sitter där och har det bra kommer vi på att vi inte betalade parkeringen. Vi ställde bilen i en blå ruta vilket innebär avgiftsbelagd parkering. Bengt får hasta tillbaka till bilen, han är ju så snabb nu! Tjohoo, inga böter!

Vi åker vidare norrut. Standaren på vägarna varierar mycket. Vissa sträckor är det jämn och fin asfalt medan det på andra sträckor är värdelöst med stora gropar och lagningar och lappningar om vartannat. Det är väldigt lätt att bli åksjuk.

Vi har så gott om tid så vi bestämmer oss för att besöka Ostuni som kallas ’Den vita staden’ (La Città Bianca) för sina vita väggar och sin typiskt vitmålade arkitektur. Det bor ca 32 000 personer här under vintern, men under sommaren kan det öka till ca 200 000 invånare. Det är en av de största turistmagneterna i Puglia. Här finns många invandrade britter och tyskar. 

Här är det mycket turister och vimlar av olika mat- och fikaställen. Vi hittar ett litet ställe som serverar Piadina. Det har vi varit sugna på ett tag och det är lite lagom att äta som lunch i värmen. Här serveras den som en rulle, tidigare har vi alltid ätit den platt på tallrik.

Den gamla staden är väldigt kuperad med många branta backar och många trappor. Vi strosar ända upp till högsta punkt.

Vi besöker kyrkan Chiesa di San Francesco d’Assisi. Där är det riggat för bröllop med mängder av blommor.

En vacker dörr.

Vi påbörjar sista etapp mot det nya boendet.

Vi provianterar på Supermercato Famila. Där finns korgar, på hjul, med höga handtag. När man kommer till kassan ställer man korgen på en liten lift, liften höjs med automatik till arbetsvänligt höjd för att plocka upp varorna.

Vi ringer hyresvärden och vi möts upp vid det nya boendet. Det är ett hus med tre lägenheter, alla på markplan. Vi blir tilldelade lägenhet ’Sud’. Två sovrum, ett allrum med köksdel och liten soffa och ett badrum. Bra uteplats med matmöbel och solsängar. Väldig kontrast mot det tidigare boendet. Detta är så modernt, väldigt fräscht men inte så stort.

Ikväll fixar Bengt en svamprisotto som smakar jättebra. Till det dricker vi ett rött vin från affären, riktigt gott för 3,99 euro.

Så här reste vi idag.