Fredag 14 oktober 2016.

Hej på er, nu är det dags för blogg igen enligt några av mina vänner 🙂

Bengt och jag startar hemifrån kl sex för att åka till Kastrup. Så kul att åka till varmare trakter igen. Parkerar lyxigt nära avgångshallen, men hittar inte terminal två! Så himla dåligt skyltat, vi blir tvungna att fråga om vägen. Möter sedan suraste sura personalen i säkerhetskontrollen. Bengt har problem med att komma igenom, får ta av både bälte och skor innan han godkänns.

Flyget går i rätt tid till Barcelona. En väldigt skumpig färd men vi landar på tidtabell. Tar bussen in till city, tar bara en halvtimme. Bengt går ut hårt och shoppar loss på Hard Rock cafe direkt när vi stigit av bussen.

Tar en öl och några tapas på en mysig uteservering medan vi väntar på att få hämta nyckeln till lägenheten.

Lägenheten ligger ca 5 minuter från Las Ramblas, på Hospitalsgatan. Vi låser upp porten och sen sitter nyckeln fast i låset. Vi får hjälp av några killar som jobbar i samma hus och efter mycket trixande får dom loss nyckeln. Sen börjar det jobbiga! Nere i foajen ser det inte så tokigt ut. Rätt breda trappor i vit marmor. Men när vi gått en avsats blir det andra bullar. Trappen smalnar av och är full av byggdamm och vi inser att det är en hel evighet upp till fjärde våningen där vi ska bo. En av killarna som hjälpte oss med nyckeln vänder tillbaka ner och hämtar min väska. Gulle dej, ville jag säga, men det kan jag ju inte på spanska så jag tackade så gott jag kunde.

Vi pustar ut och väntar på att Karin och Benka ska anlända. Dom kommer i taxi ända fram till porten. Jag låser upp porten och klättring uppåt påbörjas. Halvvägs upp får Karin och jag skrattanfall och Benka ger upp och hämtar Karins väska och bär båda upp till lägenheten.

Vi tar en cava i solen på taket där det finns möjlighet att sitta. Strålande sol! Sen blir det en sangria på ett litet torg och paella på en turistfälla på Las Ramblas (ett måste tycker vi så här första dagen).

Väl hemma bryter kaoset ut när Karin hittar den största kackelacka vi någonsin sett. Efter kl 21 ska det vara ”absolute silence” – det är det inte kan jag säga! Otäckingen sitter på väggen bakom toadörren. Benka fångar in den med en handduk och tar död på den. Sen spolar vi ner den i toan. Vi får övertyga Karin om att den verkligen var död innan vi spolade ner den innan hon vågar använda toan. Men den var verkligen jättestor ca 7 cm!

Tre sovrum finns det, Bengt och jag har ett och Karin och Benka får varsitt.