Torsdag 19 september 2024.

Swante: Jag läste att Roger Waters far (brittisk soldat) dödades i strider i Anzio under andra världskriget. Roger Waters är född 1943 och pappan omkom 1944. Det är den kopplingen han har till Anzio.

—————————————

Det har regnat i natt, det är lite svalt så vi äter frukost inomhus.

Vi tänker besöka Rom idag. Vår plan var att ta bilen till Ostia och tåget därifrån in till Rom. Men hyresvärdinnan tipsar om att vi istället ska ta bilen till EUR Ferme som ligger mycket närmare Rom, där ska finnas många parkeringsplatser och då behöver vi bara ta tunnelbanan några stationer så är vi i Rom. Det låter bra tycker vi och ställer in GPS:en och susar iväg med bil. Vi har förväntat oss en stor parkeringsplats intill tunnelbanan, men någon sån finns inte. Parkeringarna är längsmed gatorna. Det är tusentals bilar här, både i rörelse och parkerade. Att hitta en ledig parkeringsplats är otänkbart. Vi snurrar runt en stund, men sen ger vi upp. Det är lika bra att åka tillbaka till Ostia och ta tåget därifrån. Det tar ca en halvtimme att ta sig till Ostia.

Det är enkelt att hitta till tågstationen i Ostia och det finns parkering rätt så nära, gratis dessutom. Vi köper en dagsbiljett för 7 euro per person och tar tåget som avgår kvart i tolv. Vid slutstationen för tåget byter vi till tunnelbana och åker till Terme som är den stora järnvägsstationen där vi byter tunnelbana till den som tar oss till Vatikanstaten. Vi åkte från lägenheten strax före klockan tio och är inne i Rom klockan ett. Fy så trist att vi får spendera så lång tid bara för att resa. Hade vi följt vår egen plan hade vi sparat mer än en timme. Men inget att göra, nu är vi i Rom!!!! och vi är hungriga. Det finns hur många matställen som helst, vi väljer en enkel bar med en liten uteservering. Tuula och jag äter pannkakor, det är ju torsdag idag så det passar bra 😉. Dom är riktigt goda, vi delar en caprese med bröd också. Bengt och Bengt äter pasta med peppar och parmesan.

Eftersom Benka aldrig varit i Rom tidigare tänker vi beta av flera av de stora sevärdheterna på en och samma dag. Vi har ju möjlighet att åka till Rom en dag till om vi vill. Vi börjar med Peterskyrkan. Det är vägarbeten lite överallt och rätt krångligt att ta sig fram. Det är så himla mycket folk. Kön in till Peterskyrkan ringlar så lång så vi inte ser slutet.

Efter Vatikanstaten tar vi tunnelbanan tillbaka mot centrum och tänker hoppa av vid Spanska trappan men den stationen är stängd på grund av renovering. Vi får åka vidare till nästa station och ta en promenad till Spanska trappan.

Spanska trappan byggdes mellan 1723 och 1725 med franska pengar. Trappan har 135 trappsteg. Det svenska namnet kommer från piazzan nedanför trappan, Piazza di Spagna. 2019 blev det förbjudet att sitta på trappan man riskerade böter på 400 euro. Men troligen är förbudet borttaget för vi ser inga skyltar om förbud och det sitter folk här.

Nästa stopp borde bli Fontänen. Regnet hänger i luften och vi är lite sugna på kaffe. På en bakgata köper vi kaffe och litet bakverk. Eftersom gatan ligger en bit i från Trappan och Fontänen borde det inte vara jättehöga priser. Men ack, detta blir det absolut dyraste fikat vi köpt. Kaffet kostar 5 euro och det lilla bakverket också 5 euro! Men vi får i alla fall skydd för regnet som nu duggar ner, ett par åskknallar blir det också innan allt upphör.

När vi sitter där hör vi en dam som ropar något. Hon sitter bak i en liten öppen taxi och ropar till chauffören att något hänt. Han stannar och hämtar något som hamnat på gatan. Det visar sig att det är en bult till ett av bakhjulen och nu ser vi att av fyra bultar är det bara en som sitter kvar. Hjulet vinglar hit och dit och håller på att ramla av. Det blir lite kaos innan chauffören lyckas styra in sin bil intill trottoaren så att bussar och bilar kan passera.

Det är grått och mulet och Benka passar på att köpa ett paraply av en kille som går omkring och säljer. Vi tackar Benka för det, för nu blir det inte mer regn denna dag. Vi strosar vidare mot Fontana di Trevi. Det är vansinnigt mycket folk runt fontänen. Nu är det ju september och den värsta turistsäsongen är över, vi funderar över hur det ser ut här i juli-augusti! Vi tar några bilder och går vidare.

Hur kan det vara såå mycket folk???

Nästa stopp blir Pantheon som är en av de bäst bevarade av alla antika romerska byggnader. 2013 besöktes den av över sex miljoner människor. Det firas mässor här på söndagar och då och då hålls det bröllop. När vi varit här tidigare gånger har det bara varit att gå in i kyrkan, inga köer och inga avgifter. Nu måste man köpa biljett och det är en lång kö till biljettautomaten och därefter en lika lång kö för att komma in i kyrkan. Var kommer allt folk ifrån??

Nu siktar vi på blomstertorget och en Aperetivo. Vi hittar till samma restaurang där vi ätit tidigare. Vi beställer varsin Aperol Spritz och två brickor med tilltugg.

Vid bordet intill vårt sitter några svenskar (troligen mor, två döttrar med sina respektive söner, tre generationer). En av dem frågar om hon ska ta ett foto av oss och det vill vi ju så gärna.

På italienska heter torget Piazza Campo de Fiori som betyder blomsterfältet, just därför att det på medeltiden var ett fält. Nu för tiden är här en marknad där man bland annat säljer kryddor, frukt, grönsaker och blommor. När vi kommer dit är försäljningen avslutad och torget håller på att städas.

Vi måste ju hinna med att äta middag också, innan vi lämnar Rom. Aperetivo är ju bara en förrätt. Vi strosar bort mot Piazza Navona. Där finns tre vackra fontäner, men tyvärr håller alla på att restaureras, så det är inte så fint på piazzan nu.

Vi går in i kyrkan San´t Agnese i Agone istället. Kyrkan är tillägnad San´t Agnese på den plats där hon enligt legenden sägs ha lidit martyrdöden. Kyrkan är verkligen vacker och mäktig.

Bengt smyger ännu längre in i kyrkan och där pågår en pianokonsert.

Trots att Piazza Navona är en riktig ’turistfälla’ bestämmer vi oss för att äta middag här. Det finns en mängd restauranger, de ligger vägg i vägg. Menyerna finns alltid utanför så att man lätt kan se vad som serveras och vad det kostar. Den första vi kolla på, skippar vi direkt, det känns väldigt otrevligt då flera killar kommer fram och vill att vi ska äta där. Verkligen så kallade ’inkastare’. Vi går snabbt vidare. En bit därifrån finns en restaurang där det verkar jobba mest tjejjer. Ingen flyger på oss när vi läser menyn. Det känns bra, vi får ett bord och beställer. Ikväll blir Bengt bjuden på försenad födelsedagsmiddag av Tuula och Benka (jag blir bjuden på födelsedagsmiddag i förskott). Tusen tack säger vi!!

Det är mycket stökande på restaurangen, man möblerar om för att fixa två långbord. Då märker Tuula att en av killarna som skulle kasta in oss på den första restaurangen är här och härjar med tjejjerna nu. Dom hör alltså ihop, vi som trodde att vi gynnade ett ’trevligare’ gäng.

Efter att ha njutit av huvudrätten funderar vi på att beställa dessert. Bengt har riktat in sig på en Grappa. Men innan vi beställer ber jag Bengt kolla hur ofta tågen går från Rom till Ostia (stationen där vi parkerat bilen). Han kollar en stund på mobilen och sen börjar kvällens panik! Det sista tåget går 21.00! Klockan är nu 20.00 och vi sitter mitt i Rom i godan ro. Hjälp, hur ska detta gå, vi ska ju promenera till tunnelbanan och åka den ett antal stationer innan vi kan hoppa på tåget till Ostia.

Vi funderar på olika alternativ. Att promenera till tunnelbanan skippar vi direkt, det kommer att ta minst 20 minuter. Vi kan ta taxi! Men för att vara helt säkra på att hinna bestämmer vi oss för att ta taxi hela vägen till tågstationen, dvs skippa promenad och tunnelbana. Vi får strunta i vad det kostar.

Vi ber att få betala och det går snabbt. Jag frågar var man kan få tag i en taxi och det är väldigt enkelt säger servitrisen. Bara att gå ut från piazzan, där finns ett taxistopp och det kommer bilar hela tiden. Vi skyndar dit. Tyvärr är det många som ska åka taxi ikväll, det är flera i kö före oss. Vi väntar i en ’evighet’ (kanske 10 minuter) innan vi får en bil, nu är klockan 20.20. Chauffören ser nog att det lyser panik i våra ögon. Han kör som en tok genom Rom, på smala bakgator kryssar han mellan bilar och människor. Jag blundar nästan hela resan medan de andra bara skrattar. Bengt försöker följa med på GPS:en, men chauffören viftar med händerna, ingen idé, ’jag väljer en bättre väg’, säger han. Det blir tvärstopp vid ett tillfälle, då hissar han ner rutan på passagerarsidan och skäller ut killen som köra taxin bredvid vår. Ingen av oss fattar varför, tänk så kul det vore om man kunde mer italienska. Alltså…. vilken resa!! Men puh så bra, vi är framme på stationen redan strax efter halv nio. Hahaha, alldeles för tidigt. Chauffören får rejält med dricks, det är han värd. Tänk om vi hade missat tåget! I efterhand skämtar vi om att ’då hade vi tagit in på Hilton’! Nu återstår bara att hitta bilen.

Tåget avgår i tid och resan går så bra. Vi promenerar till bilen som vi såklart hittar på en gång. Efter en bilfärd på ungefär en halvtimme är vi hemma. Vi pustar ut i sofforna och pratat igenom dagen.

• En krånglig början, vi hittar ingen parkering.
• Åker tillbaka för att ta tåget.
• Människor, människor var kommer alla ifrån? Hur många kan det vara här i Rom idag?
• Panik då vi håller på att missa sista tåget.
  
  Det har ändå varit en jättebra dag, men vi är mätta på Rom för denna gång.