Tisdag 17 september 2024.

Swante: Jag hade missat ett INTE i texten. Vi var inte intresserade av den jättedyra vinprovningen och vi behövde inte betala något för de glas vi fick testa.

—————————————

Det är en sval morgon och värdinnan har dukat upp frukosten inomhus. Hon tycker det är kallt.

Vi köper några flaskor vin från husets vingård och packar in allt i bilen. Alla väskorna ryms utan problem, men Tuula och Benka får ha en kartong vin emellan sig i baksätet.

Vi ska åka söderut idag, men vi passar på att besöka en marknad på vägen. I Poggibonsi är det marknadsdag, så där stannar vi till några timmar.

För många år sedan stannade vi till i Poggibonsi för att ta en fika under en utflykt. Det glömmer vi aldrig eftersom stället vi hamnade på var så udda. Det satt ett gäng gubbar och glodde på oss, vi höll på att skratta ihjäl oss, dom hade nog aldrig sett ett gäng turister från Sverige tidigare, Åke och Elisabeth var med den gången, undrar om dom minns.

Det är en trevlig marknad, det finns lite av varje (som vanligt). Det blir inköp av kallingar, ’mammeluckor’, linneblus (x2) och porchetta.

Innan vi påbörjar resan mot vårt nya boende behöver vi en kaffe. Vi hittar litet kafé där det är full aktivitet. Vi beställer kaffe och mackor och en liten kaka.

Vi tankar och kör vidare. Resan går bra, det är rätt mycket trafik och en del trafikarbeten. En kort stund spöregnar det.

Bengt tar kontakt med hyresvärden där vi ska bo från och med ikväll. Den enda information vi fått är att vi kan checka in från klockan 16 till 22. Men nu får vi svar från henne att hon måste åka med sin hund till veterinären och kan ta emot oss fram till 17.15. Vi hade tänkt stanna på en autogrill och äta lite, men nu bestämmer vi oss för att köra hela vägen utan paus. Klockan fyra är vi framme. Miljön runt huset är inte den trevligaste, men just den gatan vi ska bo ser ändå rätt bra ut.

I beskrivningen av lägenheten står att värden kan flera olika språk, bl a tyska, ryska och engelska. Hon kan dessvärre ingen engelska, men vi klarar oss rätt bra med lite italienska och med google translate. Vi får reda på hur vi ska sortera sopor och så får vi länkar till några bra restauranger i närheten.

Byn där vi ska bo heter Torvaianica. Det bor ca 17000 personer här. Byn är känd för sin 8,5 km långa sandstrand. På 50- och 60-talet var det en populär turistort, men på 80- och 90-talet sjönk innevånarantalet och boenden lämnades att förfalla eller hyrdes ut till de första utlänningar som kom från Östeuropa (särskilt ryssar). Under de senare åren har Torvaianica åter blivit ett populärt ställe att bosätta sig på, det byggs flera nya flerfamiljshus. Många unga par flyttar hit, mycket på grund av närheten till Rom där bostadspriserna är skyhöga. Däremot är vägarna under all kritik. Så dålig asfalt.

Vi åker till Conad och handlar middagsmat.

Vi körde ungefär 34 mil idag.