Swante: Jo, vi skulle bo i Heiligenhafen, men vi ändrade oss och bokade Puttgarden istället. Vi kom fram så sent så vi hade ändå inte orkat se något av den staden. Vi hade trevligt i Skåne istället.
———————————————————-
Vi har bott på ännu ett bra hotell, med bra sängar och finfin frukost.
Det är fler än vi som bor här upptäcker vi när vi kommer ner till frukostmatsalen. En hel busslast med högljudda pensionärer. Dom (liksom jag) hör väl lite dåligt och på grund av det så talar de så högt. Och busschauffören… han ropar när han pratar. En verkligt riklig frukostbuffé, kanske den bästa vi ätit i Tyskland.
Vi packar ihop och åker mot Italien. Klockan är kvart i nio när vi startar.
Inga problem i trafiken i Tyskland idag, massor av bilar, men inga köer och inga vägarbeten. Vi tar en fika på en vägkrog, sen får Bengt köra en stund. Då blir det som vanligt kö :-). Men det har vi räknat med, det är alltid kö för att ta sig genom gränskontrollen mellan Tyskland och Schweiz. Vi har köpt skattemärke digitalt i år, det är första gången vi provar det. Lite orolig är man ju att det inte ska fungera. Vi köar i ungefär 30 minuter, sen är vi inne i Schweiz.
Vi kommer in vid Basel, som är Schweiz tredje största stad. Floden Rehn rinner genom staden. Vi åker vidare utan att stanna.
Det är så fint väder idag, soligt och runt 25 grader varmt.
De första snöklädda alperna, lika fantastiskt när de dyker upp långt bort i fjärran.
Nu börjar vi bli lite hungriga. Jag googlar och hittar Fribourg, en lagom stor stad med ca 38000 innevånare, där vi kan stanna för att äta lunch. Vi parkerar på ett litet torg och promenerar genom den gamla stadsdelen tills vi hittar en servering av det enklare slaget. Här pratas till största del franska, servitrisen kan en gnutta engelska så vi klarar av att förstå varandra för kunna beställa. Jag lyckas förmedla att jag inte vill ha någon lök i salladen.
Maten är god och prisvärd, vi är ju i dyraste, dyraste Schweiz. Bengt tyckte ändå att totalbeloppet blir lite högt. Det är vattnet som kostar massor 8,40 CHF för två glas vatten (ca 50 SEK per glas). Men de hade ju stoppat i en lite skiva lime i varje glas förståss :-).
På väg tillbaka till bilen besöker vi den stora katedralen Sankt Nikolaus. En verkligen pampig kyrka med vackra fönster. Kyrkan byggdes mellan 1283 och 1490. Den har ett 74 meter högt torn. 365 trappsteg leder upp till tornet, men vi skippar den klättringen idag.
Några foton från staden Fribourg.
Många uteserveringar har öppet.
Här är gatan för trogna fruar. Och även hörnet av männens modell ?
Vi fortsätter resan, nu med mej som chaufför igen. Vi passerar Bern och den för oss ostälskare kända byn Gryeres och lite senare kör vi utanför Montreux. Den här vägen har vi aldrig kört tidigare.
Vi tar oss igenom Alperna på delvis slingriga smala vägar, det bär upp och ner hur som helst. 31 euro får vi betala för att åka igenom S:t Bernardstunneln som är 5,8 km lång. Det är verkligen jobbigt att köra så många mil på dessa vägar. Några vägarbeten är det också, vägen är där bara enfilig och trafiken stoppas växelvis av trafikljus.
Så äntligen är vi framme i Aosta. Vi kör enligt GPS:en och hittar en parkering som ska ligga i närheten av vår lägenhet (tror vi). Vi är trötta nu och det är så varmt. Vi lastar ur våra resväskor och kollar telefonens GPS för att promenera till lägenheten. Det visar sig att lägenheten ligger 15 minuters promenad från vår position. Hur kan det vara möjligt?? Vi kollar adressen en gång till och den stämmer. I vanliga fall är 15 minuter ingen lång promenad, men just nu känns det som flera mil. Resväskorna är ju proppfulla och astunga. Inget att göra åt det, vi går mot adressen och det stämmer ju perfekt. Nyckeln ligger i ett litet skåp som är låst med en kod som vi fått från värden. Vilken våning var det?? Just det, tredje våningen utan hiss. Puh, vi dråsar in i lägenheten och pustar ut.
Men klockan har hunnit bli halv sju och vi måste snabbt ut igen för att handla lite kvällsfika och frukost. Efter lite googlande hittar vi en affär som ligger i närheten och har öppet till 19.30. Vi skyndar dit och handlar det mest nödvändiga. Affären ligger i källaren av ett stort varuhus, när vi är på väg ut tar vi en genväg (tror vi), två trappor upp i varuhuset, men när vi kommer upp till gatunivå har dom fällt ner ett galler så den utgången är stängd nu. Hahaha, vi går ner igen och igenom hela varuhuset för att komma ut på gatan.
Nu passerar vi också en jättestor parkering där vi hade kunnat ställa bilen. Men vi är alldeles för trötta för att gå tillbaka och hämta bilen, det får vi göra imorgon bitti.
Vi fixar lite kvällsfika, det smakar jättebra efter en hektisk dag.
Lägenheten är jättefin. Känns alldeles nyrenoverad och fräsch. Den ligger bara ca 5 minuters promenad från stadens gamla centrum.
Plötsligt kommer Bengt på hur bilens GPS kunde visa så galet. Han har inte knappa in exakt adress för lägenheten, utan bara angett staden Aosta. Den exakta adressen tänkte han lägga in när vi började närma oss målet. Då förstår vi ju att vi hamnade alldeles fel. Parkeringen ligger ju i närheten av centrum.
Nu har krafterna återvänt till oss och vi hoppar i skorna igen och går för att hämta ’hem’ bilen. Det är jätteskönt ute, massor av folk som äter middag på restaurang. Vi går genom centrum denna gång (när vi gick från bilen gick vi den kortaste vägen som var utefter en stor genomfartsled). Vi hittar bilen och lämnar parkeringsplatsen till en ung kille som blir glad. Det är inte så lätt att hitta lediga parkeringar så sent på kvällen, så nära centrum.
Det var skönt med en kvällspromenad. Allt löser sig så småningom.
Idag har vi kört 55 mil.
