Dagbok Ångman – Varverud

Måndag

Ännu en morgon med väckarklocka som ringer! Idag ska vi avverka sista etappen på resan till södra Italien.

Frukosten verkar till en början vara en katastrof. Vi är de enda gästerna i matsalen. Det finns två sockerkakor och några rostade bröd i plast, inget smör, inget pålägg! Men då dyker kvinnan som serverade oss igårkväll upp och frågar om vi vill ha bröd och ost och det vill vi ju såklart. Vi får lite torrt vitt bröd och osten är i stora bitar, lite som på en ostbricka. Men det smakar ändå rätt så bra och kaffet är jättegott.

Vi betalar och packar bilen. Idag är det småregnigt och bara 9 grader varmt.

Det regnar från och till. Ibland vräker det ner, men vi tänker att bilen och takboxen ändå blir lite ren av allt vatten. Vi stannar på en Autogrill och äter varsin macka.

Vårt senaste boende låg i Toscana och vi passerar därefter Umbrien och Lazio innan vi åker in i Kampanien där vårt boende ligger. Det är fin två- och trefilig motorväg men med en hel del vägarbeten. Hastigheten är sänkt till 60 km/tim, men ingen kör så långsamt, jag kör i 90 och håller ändå på att bli överkörd av en stor långtradare som ligger tätt bakom mej. Inte alls trevligt!

När det återstår 5 mil av resan svänger vi av från motorvägen och då blir vägarna smalare och gropigare genom en massa små samhällen, rondeller i mängder. Vi har ställt in GPS:en på den adress Bengt hittat till Novasols nyckelkontor. Det är inte lätt att hitta, vi kör fel ett par gånger. Men det värsta är att vi ska upp i bergen, vägen är smal och krokig och det tar en evighet innan vi är uppe. Det verkar så konstigt, är vi verkligen rätt? Jag går ut och pratar med en kille som jobbar i en bar och han bara skakar på huvudet! Men han är så himla hjälpsam. Tar sin telefon och ringer till nyckelkontoret. Dom skrattar lite, jag fattar ju inte vad som säger, tycker nog att vi är vimsiga! Det visar sig att vi är helt fel! Jättebra tycker jag eftersom vi inte alls ska vara uppe i bergen! Till vårt försvar kan man säga att vi tagit oss till byn Castellabate, men vi skulle till San Marco Castellabate! Det är så många orter som heter likadant här i Italien (strax intill ligger även Santa Maria Castellabate).Vi trasslar oss ner igen efter att ha tagit ett kort på den vackra utsikten.

Vår hyresvärd kommer åkande i bil och vi får följa efter henne till vårt boende som ligger några minuters bilfärd från centrum i byn. Hon pratar i princip ingen engelska, men vi klarar av att förstå varandra ändå. Huset är väldigt stort och fräscht. Stor inhägnad tomt med två uteplatser och en stor grill. Detta ska nog bli bra. Det är runt 20 grader varmt.

När siestan är över åker vi in till byn för att handla. Där finns en supermarket som har det mesta. När vi ska betala visar det sig att vi inte kan betala med kort idag eftersom kortläsaren är offline! Men, ingen fara…. det finns ju en bankomat runt hörnet. Bengt sticker iväg för att hämta pengar och jag väntar i affären, med den välfyllda kundvagnen. Efter en evighet kommer Bengt tillbaka, utan pengar, bankomaten av offline, hahaha. Vad gör man då, jo räknar ihop sina kontanter, vilket är 15 euro och gör ett överslag på hur mycket det räcker till. Sen får vi kuta hit och dit i affären för att lägga tillbaka det vi inte kan betala för.

På kvällen blir det en snabb middag, favorit i repris, gnocci med salsiccia och lite grönsaker.

Vi är ganska trötta efter resan så det blir en tidig kväll. Men det är ett problem! Det är skitkallt i huset. Stengolven är som isbanor. Vi får gå med skor inomhus.

Idag har vi kört ca 48 mil.Dagens resa.

Söndag

Det är väldigt bra frukost på detta hotell också. Vi startar dagens resa strax före klockan nio. Det är sju grader varmt och strålande sol.

De första milen kör vi på smala kringliga vägar, jag får köra eftersom jag så lätt blir åksjuk av att sitta bredvid när vägarna ser ut såhär. Vi möter massor av bilar och funderar på om tyskarna kanske haft påsklov och är på hemväg?

När vi kommer ut på motorvägen lugnar trafiken ner sig och strax är vi vid Brennerpasset och inne i Italien. Idag tänker vi ge järnet och bara rasta på Autogrill efter vägen. På alla rastplatser är det fullproppat med parkerade långtradare. Dom får inte köra på söndagar, så himla bra för oss.

Det är mycket grönare i naturen nu än när vi brukar bila i Italien. Det är första gången vi är här när det är vår. En del fruktträd har börjat blomma. Jag försöker fota från bilen men det går inte alls. Det är iallafall väldigt vackert med grönskan och de skira blommorna.

Vi är framme på vårt hotell strax före klockan fem. Nu är det 23 grader och soligt. Vi checkar in och vilar en stund innan middagen. Vi är kanske de enda gästerna på hotellet, det syns inte till några fler. Vi får ett stort rum med balkong. Hotellets restaurang öppnar klockan 19.

Det är inte världens mysigaste ställe. Ett litet område med en massa hotell strax intill motorvägen. Vi valde detta hotell eftersom det ligger så nära vägen och det är hyfsat billigt och har fått väldigt bra recensioner.

Vi beställer en Toskansk charktallrik till förrätt (vi delar på en). Till det får vi rostat, väldigt tunt bröd med jättegod olivolja. Bengt tar tagliatelli med tryffel till varmrätt och jag tar ravioli med ricotta och nötig sås. Allt är supergott och personalen så trevlig. Det är vi och en italiensk herre som äter ikväll.

Idag har vi kört 68 mil.

Lördag

Vi äter en bra frukost innan vi startar dagens deletapp mot Italien. Vi kommer iväg redan halv nio!!! Det är strålande sol och 7 grader varmt.

Idag flyter det på riktigt bra. Vi passerar väl ungefär tio olika vägarbeten, men det är inte speciellt mycket trafik så det blir aldrig några köer i snigelfart eller några stopp.

Första paus blir en bensträckare där vi tar årets första glass. Vilken sommarkänsla, 17 grader varmt och vindstilla. Så skönt, har det någonsin varit vindstilla i Skåneland??

När vi kört drygt halvvägs gör vi en avstickare till Rothenburg. Hur många små mysiga städer finns det i Tyskland egentligen? Denna är verkligen värd ett besök. Vi hittar en parkering precis utanför muren till den gamla stadsdelen. Staden flygbombades påskafton den 31 mars 1945 och nästan 40% förstördes av bomber och brand. Efter krigets slut började man återuppbyggnaden som var klar 1970. Vi promenerar runt bland de vackra gamla byggnaderna. På det stora torget finns det massor av uteserveringar och vi hittar ett ledigt bord där vi slår oss ner. Bengt beställer löksoppa (som nästan inte innehåller någon lök) och ett glas vitt och jag tar gulaschsoppa och en öl. Allt är jättegott. Det är såå varmt och skönt.

En liten soppa.

En mycket trevlig stad

Vi åker vidare, det blir som mest 22.5 grader varmt. Åke informerar oss om att det varma vädret beror på att det blåser fönvindar från Afrika :-).

Plötsligt dyker Alperna upp i fjärran.

Vi passerar gränsen till Österrike och åker in på en mack och köper ett vägskattemärke för 9 euro. Det måste man ha när man ska köra i detta land.

Vi checkar in på Gästhaus Baldauf i Berwang. Det mesta i byn är stängd för säsongen men turligt nog finns en bankomat där vi kan hämta pengar eftersom man INTE kan betala med kort på hotellet. Vi beställer varsin pizza på hotellets restaurang. Dom är gigantiska, för första gången någonsin blir Bengt tvungen att lämna mat, han orkar faktiskt inte äta hela pizzan. Jag förstår om ni tvivlar…. men det är sant!

I bordet intill vårt sitter två smala människor, vi tror att dom är vandrare eftersom dom ser så spänstiga ut och har ordentliga skor. Dom beställer också varsin pizza plus varsin 50 cl öl och varsin stor sallad. Vi blir tvungna att sitta kvar för att se hur mycket dom orkar äta….. dom äter allt!!!

Idag har vi kört 68 mil.

Hej igen ni som kikar på våran blogg. Denna gång vill vi ha massor av kommentarer och rapporter om läget där hemma :-).

Idag har vi påbörjat en låång semester, om man nu kan säga semester när man är pensionär?? Planen är att åka ner till Italien och bli kvar där i ungefär 6 veckor.

Startar hemifrån Lödde klockan nio med packning i bagaget och i takboxen. Enligt prognosen ska det inte vara speciellt varmt den första veckan så vi har packat kläder för olika väder! Det är soligt och 5 plusgrader men väldigt blåsigt.

Eftersom dieseln är billigare i Danmark än i Sverige (drygt 13 kronor mot nästan 15 kronor i Sverige) svänger vi in på en mack för att fylla upp tanken. Vi hamnar bakom en ”äldre man” (gubbe med keps) som ska fylla upp en bensindunk och det tar sin lilla tid. Detta gör att vi precis missar färjan som avgår klockan 11.15 från Rödby. Det spelar ingen roll eftersom vi köpt en biljett som gäller hela dagen.

Nästa färja går 11.45 och vi kör ombord. Turen är lugn och behaglig och tar knappt en timme. Vi festar loss på varsin korv (kostar 84 kronor!!).

Vi kör iland och blir insläppta i Tyskland. Det står vakter och kontrollerar så att vi inte har dubbdäck! Nu har vi ungefär 30 mil kvar att köra till vårt första boende. Vi resonerar lite om när vi ska stanna och äta medhavd matsäck och bestämmer oss för att passera Hamburg innan vi stannar. Det är inget bra beslut…… Vi hamnar i bilkö på den trefiliga motorvägen som går runt Hamburg och det tar drygt 2 timmar att ta sig runt staden!! Så himla trist och absolut inget att göra åt situationen. Klockan är halv fem när det äntligen lossnar och vi kör av på närmaste rastplats. Det smakar vansinnigt gott med kaffe och mackor med avokado på hembakat bröd.

Sen flyter det på rätt så bra. Vi passerar ett stort vägarbete och det sinkar oss ytterligare ca 30 minuter.

Hotell Median i Messe utanför Hannover är inte lätt att hitta. Adressen är otydlig. Bengt googlar och jag kör och till slut kommer vi rätt. Nu är vi riktigt trötta. Det får bli öl och macka på rummet ikväll. Rummet är stort och sängarna känns bra med fluffiga täcken.

Vi har bara kört 55 mil idag, startade klockan nio men var inte framme förrän klockan sju. Typiskt Tyskland, man måste vara beredd på att det tar mycket längre tid än vad man tänkt sig.

Hör precis att Timrå är klara för SHL nästa säsong, visserligen håller jag på MODO, men bra ändå att något av lagen från hemtrakten lyckas ta sig upp igen!