Onsdag 8 maj 2019

Idag åker vi till Matera, en stad ca 6 mil sydväst om där vi bor. Vi har sparat denna utflykt till dess att rutan blivit fixad. Det är rätt så varmt idag och solen skiner.

Vi har läst om att detta ska vara en av de mest fascinerande städerna här i södra Italien. När vi kommer fram åker vi in till centrum och blir så besvikna, för det finns inget vackert alls med denna stad. Massor av trafik, vi får snurra omkring på de smala gatorna en lång stund. Så kommer vi till utkanten av staden och där ligger en katolsk kyrka med en tillhörande liten parkering och där finns det en ledig plats som vi tar. Men så ser vi en skylt som säger att parkeringen är reserverad för besökare till kyrkan, men det struntar vi i. Vi tänker leta rätt på ett café och ta en fika och sen åker vi eventuellt vidare eftersom det inte verkar vara nåt speciellt att kolla på här. Jag upptäcker att jag glömt min täckjacka!!! Hjälp, hur ska jag klara av denna dagen!! Som tur är så har jag schalen i alla fall.

Det blir kaffe och macka på ett riktigt kondis. Gott och billigt, 8 euro för kaffe, två mackor och två små kakor. Det smakar jättebra.

När vi fikat tar vi ändå en sväng ’runt hörnet’. Meen vilken tur, nu dyker den gamla stadsdelen upp. Helt otroligt vilken bebyggelse! Stadsdelen är världsarv sedan 1993 och är i år en av Europas kulturhuvudstäder.

Vi tar väl en kik runt hörnet och ser vad som finns där!
Den gamla stadsdelen Sassi di Matera.
Man börjar med att gå nerför alla trapporna till den lägsta nivån, sen blir det att ta trapporna upp på andra sidan för att komma upp till kyrkan.
Dit upp, till kyrkan ska vi ta oss.

Vi går i lugn takt, det går bra för Bengt idag trots att det är ojämnt underlag och många trappor. Det är verkligen jättehäftigt här.

Den vackra kyrkan Cattedrale di Maria. Så mycket guld och så fina takmålningar.

På torget framför kyrkan finns en liten servering, där vi tar resans första spritz.

Vi fortsätter promenera omkring, det är rätt dag att glömma täckjackan! Det är härligt väder, nästan ingen vind.

Där borta ligger grottor som också är väldigt berömda, svårt att se på bilderna.
Ett häftigt konstverk i utkanten av den gamla stadsdelen.
Mer modern konst.

Det är flera skolklasser på utflykt med sina lärare.

Bra med färgstarka hattar. Vi såg en annan klass med gula hattar.

Dags att återvända till bilen. Lite orolig är jag för att vi ska ha fått böter, men vi har klarat oss.

Vi åker hemåt, det är stora olivodlingar utefter vägen. Det är väldigt platt, man ser hur långt som helst.

Stora olivodlingar.
Väldigt platt landskap.
Tjusigt med vallmo, men svårt att fånga på bild när bilen susar fram.

Vi ser en svår trafikolycka på hemvägen, polis och ambulans är på plats och en helikopter landar intill vägen. En stor långtradare är inblandad, mer hinner vi inte se.

Helikoptern landar strax intill vägen.

När vi svänger av från motorvägen har vi ca 10 minuters väg kvar hem till vårt hus. Men idag är det riktig kaos. Det står bilar parkerade efter vägen och folk kommer gåendes och trafiken sniglar sig fram. Efter ca 45 minuter är vi nästan hemma då stannar vi till och Bengt frågar vad som ska hända. Det är en flyguppvisning över Bari ikväll igen. Vi parkerar och kollar en stund vi också. Det syns ju inte så tydligt eftersom vi är så långt utanför Bari, men det är rätt så häftigt ändå.

Långt där borta ser man att flygplanen har släppt ut färgade avgaser som ser ut som italiens flagga. Det står alltså mängder av människor efter hela kusten härifrån och in till Bari, som syns i horisonten.
Nio flygplan som far omkring hit och dit och upp och ner.

Karin – ja, Bengt är ju bra på att laga god mat, man sparar ju lite pengar på att äta hemma också.

Ingalill – tur att stolen inte får plats i bilen eftersom den inte ryms där hemma heller (eller ….. den är ju så ful :-))

Marja – det är kul med de mindre vingårdarna, där är folket oftast jättetrevliga.

Tuula – här händer det grejjer, kanske ni får ta en tur hit ni också.

Elisabeth – kul när man får lära sig, fiffigt när det snygga också har en funktion

Miguel – ’chefen’ påstår att det inte är Peroni, men den var i alla fall supergod (det var en Nastro Azzurro)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *