Onsdag 11 september 2019.

Solen är tillbaka, det är så varmt redan klockan halv nio så vi kan äta frukost utomhus.

Halv tio tar vi bilen in till Asti. Nu har vi varit hemma ett par dagar så nu är det dags att röra på sig igen. Vi har väldans tur och får en parkering i ’vårt’ parkeringshus. Det är fullt med bilar överallt, mycket på grund av att det är marknadsdag. Marknaden äger rum på den jättestora parkeringen mitt i staden som alltså är avstängd för bilar idag.

På denna parkering gäller en speciell parkeringsapp. Bengt har såklart laddat hem den och registrerat sig och sitt kontokort där, förberedd för att bara knappa in antal timmar och betala. Oj, det är inte så lätt. All info är ju på italienska, det tar en kvart, men med gemensamma krafter lyckas vi i alla fall betala för rätt bil, rätt parkeringsplats men alldeles för låång parkeringstid.

Det är en bit att promenera ner till marknaden så det känns tryggast att börja med en fika.

Vi går runt på marknaden en stund, det finns det vanliga, dvs allt möjligt. Jag köper en silkig underklänning för 4 euro och 3 schalar för 5 euro.

Vi hittar några konstiga grönsaker och kan inte få någon ordning på vad det är. Bengt lägger ut en bild på facebook och frågar om någon vet vad det är. Det blir en del gissningar, Lisbeth tror att det kan vara auberginer (det gissade jag också på eftersom de låg intill ’vanliga’ auberginer).

Vi hade bestämt att stanna kvar i Asti och äta pizza till lunch idag. Men när vi strosar genom gränderna dyker vi på en liten mysig restaurang som ser ut att ha god mat. Ingen pizza, men det får vi väl ta en annan dag då.

Det visar sig att de som jobbar på restaurangen har intellektuella funktionshinder. Jag läser senare om Hotel och Restaurang Albergo Etico. Det började (2009) med att företaget hjälpte en pojke med Downs syndrom genom att erbjuda honom en praktikplats på hotellet/restaurangen. På den vägen är det, denna pojke har nu en fast anställning och är handledare för andra pojkar. Killen har presenterat företaget i EU-parlamentet, han har hälsat på presidenten och skakat hand med påven. Så kul att läsa om ett så viktigt projekt.

Servitrisen vid bordet bredvid vårt tar upp beställning från åtta personer, sju vimsiga tanter och en reseledare. Tanterna ska ha förrätter, varmrätter och desserter. Vissa ska ha allt, en del bara en rätt och andra ska dela med varandra. Herreguuud, vad duktig hon är som faktiskt klarar att reda ut alla beställningar så att alla blir nöjda när rätterna kommer in.

Vi är ju mycket enklare att ha att göra med :-). Vi beställer en förrätt att dela på och varsin varmrätt. Det är så himla gott!! Till maten dricker vi varsitt glas vitt vin som smakar friskt och gott, gjort på druvan Arneis som härstammar från Piemonte.

Bengt går in och betalar och då ser han att det står tomma vinflaskor i en hylla där etiketterna är foton på personalen. Kul idé.

Mätta och väldigt belåtna går vi mot bilen och tar en sväng förbi turistinformationen. Där gör man reklam för utställningen ”100 donne per la storia”. Det är en fotoutställningen som firar Club Zontas 100årsjubileum. Klubben finns i hela världen och jobbar med att ge röst till de kvinnor som varje dag kämpade för lika rättigheter. Utställningen presenterar 100 kvinnor som har bidragit till att förändra världen, från det lokala till det globala sammanhanget. Tyvärr är utställningen inte här i Asti och tyvärr är all info på italienska. Men man kan ändå kolla lite på fotografierna och beundra dessa kvinnor, en del känner man ju till.

Innan vi åker hem tar vi en glass. Jag tror Grom är den glassbar som har den absolut godaste pistacchio-glassen. Kedjan har 45 glassbarer i 34 italienska städer, dessutom finns de i nio städer utanför Italien, dock ej i Sverige.

När vi hämtar bilen loggar Bengt in på parkeringsappen och kan smidigt avsluta parkeringen. Vi behövde alltså bara betala för den tid vi parkerat!

På hemväg stannar vi till vid vår supermarket och handlar. Där finns de konstiga grönsakerna vi såg på marknaden och här har de ju ett namn också. Det är auberginer.

Hemma tar vi kaffe och lägger oss i solstolarna och läser. Det är strålande sol och ca 25 grader varmt. Men vid 18-tiden börjar det krypa djur på mej. När jag tittar upp ser jag hur det rör sig i gräsmattan. Usch och fy, det är alldeles fullt med flygmyror och dom har börjat röra sig mot oss. Det är bara att packa ihop och fly inomhus.