En solig och varm dag, vi slöar hela dagen.
Det är klart väder idag så man ser Mont Blanc, eller Monte Bianco som det heter på italienska, där borta i fjärran, ca 15 mil bort, fågelvägen. Alpernas högsta bergstopp 4810 meter öh. Näst högst i Europa precis på gränsen mellan Italien och Frankrike.
Många har klättrat i denna bergstopp, redan 1786 nåddes den för första gången. Den första kvinnan var där 1808. Över 2000 människor har mist livet där i sina försök att nå toppen.
När vi äter lunch kommer Rosaria och bjuder oss på hembakat äppelflarn med en slags ost. Det ser ut som färskost, men smakar mer som vanlig hårdost, gott i alla fall. Det är hennes mamma som bakat den.
Bengt sitter med flugsmällaren i högsta hugg (vid matbordet) och Rosaria skrattar och säger att vespa (=getingarna) älskar ’prosciutto melone’ (precis som vi). Det är just vad vi märkt, när vi äter andra rätter dyker det nästan aldrig upp några getingar. Skinkan ropar på dem, säger hon :-).
Det blir en lugn och skön dag. Senare på kvällen hör vi att gamlingarna är ute. Vi går dit och tackar för det goda flarnet. Bengt ber att få ta ett foto av dem och det blir dom väldigt glada för.
Karin – jag det är fina glas specialgjorda för att dricka grappa ur.
Swante – det ska vara agnolotti, felstavat av mej.
Hej, hade helt glömt bort att ni skulle åka i september. Vilken glad överraskning när jag kom på det, flera dagar att läsa ikapp 🙂
Skönt för Bengt att han fick tag på nya kryckor så ni kan röra er mer obehindrat.