Måndag 16 september 2019.

Det blir en rätt lugn dag idag också. Vi tar en tur till byn vi ser när vi sitter vid vårt matbord, Grana.

Vi hittar ett litet café och slår oss ner och beställer kaffe och cornetto. I bordet intill sitter fem herrar och en dam och har precis beställt in ytterligare en flaska vitt vin. Klockan är elva på förmiddagen och vi är inte precis sugna på vin just nu :-). Det är ett städat sällskap, högljudda men dom verkar ha väldigt trevligt, surrar om allt möjligt, alla är med och snackar. Dom är så finklädda, nystrukna skjortor och välputsade skor.

När dom är klara tar några av dem sina bilar och kör iväg. Jag vet inte hur mycket dom druckit, men två flaskor vin har dom delat på i alla fall.

Bengt har inte så ont idag, så vi passar på att ta en liten promenad i den lilla, lilla byn där det bor ca 600 personer.

Utmed muren växer en klängväxt med jättefina blommor. Jag tar med en frökapsel.

Vi åker hemåt och kommer fram till Casorzo, ’Landet av Malvasia’. Malvasia är en ganska vanlig druva i Piemonte, men det är inte så ofta vi sett den, oftast är de blå druvor som syns på fälten här.

Till lunch fixar Bengt spenatbiffar ungefär enligt receptet som vi fick från Rosaria häromdagen. Med lite mer kryddor (vi har inte så mycket av den varan med oss hit) kommer dom att bli lika goda som hennes.

Klockan fyra har vi bokat tid med Vittorio på vingården Sulin. Han är som vanligt jättestressad, men som vanligt jättetrevlig. Vi köper några flaskor som vi ska ta med hem. I år har dom ett nytt vin, Monferace, som tagit fyra år att ta fram. Vittorio berättar att det är väldigt hårda regler runt denna produktion, vinet görs på druvan Grignolino och ska lagras i 40 månader varav 24 på träfat. Det är tio utvalda gårdar som är med i denna första officiella årgång (2015). Totalt 1098285 flaskor har producerats under uppsikt av Monferace-föreningen. Kul att få vara med och prova den första utgåvan. Detta är en stor händelse som dom är väldigt stolta över.

Efter Sulinbesöket åker vi några hundra meter till nästa vingård, Fratelli Natta. Det var här vi hade en så kul vinprovning förra året när Rosaria var med. I år är hon inte med men hon har ringt till vingården och förvarnat att ’svedese’ kommer att dyka upp denna eftermiddag. När vi kommer dit är det bara gamla pappan som är där och han kan inte ett enda ord engelska. Han ringer till en av sönerna och vi uppfattar att han kommer att dyka upp om 10 minuter. Han vinkar på oss och vi hänger med till vinprovningsrummet. Han bjuder på rött vin och sin egentillverkade salami.

Vi får vänta rätt länge innan sonen dyker upp. Vi vet ju från förra året att en av sönerna pratar engelska men den andra gör inte det. Vi håller tummarna för att det är den engelsktalande som kommer, men det är det inte. Oj, nu blir det lite jobbigt. Dario, som han heter kliver in med kryckor, vi förstår att han brutit benet och gått på detta sätt i två månader. Han ser verkligen lidande ut. Vi berättar att vi vill köpa några flaskor vin. Men han lyssnar inte utan beordrar oss att sitta ner och dricka vin. Hahaha, vi vill inte ha mer, men vågar inte annat än att ta en liten skvätt till och skåla med honom. Drink, drink är de enda engelska ord han kan.

Sen går vi genom produktionshallen och han packar ner våra flaskor. Fratelli Natta är också en av de vingårdar som är med och producerar det nya vinet Monferace. Det ska bli kul att prova deras och Sulins vin vid samma tillfälle.

Swante – vi får se om det blir någon poolbild på Bengt nästa vecka. Chokladsalami är alltså mörk choklad med nötter i som rullats till en rulle som ser ut som en salami, därav namnet. Jag gjorde en sån förra julen :-).

Kristina – ja det är så lugnt och avstressande här, så man kan till och med vara lite krasslig utan att längta hem 🙂