Ingen bra start på dagen!! Bengt har en fruktansvärd huvvevärk, det finns inget varmvatten och spolningen till toan på översta våningen går sönder.
Bengt får piller, Emanuel fixar varmvatten och vi berättar för honom att toan är trasig. Som tur är finns det ytterligare två badrum/toaletter.
Efter frukost packar vi bilen. Det blir trångt men det går. Åke och Elisabeth sitter i baksätet tillsammans med tre vinkartonger. 4 stora resväskor får faktiskt plats i bagaget och resten har vi i takboxen.
Vi åker till den lilla fina staden Narni. Mycket gammal och mycket vacker (börjar nästan bli lite tjatigt med alla vackra städer). Eftersom det är lördag förmiddag trodde vi att det skulle vara marknad. Men i Narni är det denna lördag istället något event med bla serietecknare. Det är lång kö till två gubbar som skriver autografer. Vi hittar iaf ett bra fik och får oss en kopp kaffe med tillbehör. I en lite speceriaffär får vi tips om att man kan köpa vin från Narni och det gör vi så klart. Åke shoppar en skjorta och en tenniströja på rea.
Sen åker vi vidare till Terni, en större stad, där vi letar telefonaffär som ska kunna förklara varför mitt abonnemang inte fungerar. Klockan fem över ett hittar vi Wind-butiken som så klart stängde klockan ett. Siesta i flera timmar, eftersom det är lördag kan tjejjen i affären intill inte garantera att Wind-butiken öppnar något mer denna dag.
Vi shoppar lite istället. Både Elisabeth och jag hittar rea-fynd. Varsin klänning faktiskt, inte varje dag jag köper klänning. Sen är det tji att hitta något ställe som serverar en lättare lunch. Det är visst bara kondis öppna denna tid på dagen, allt annat är stängt. På väg tillbaka till bilen dyker det plötsligt upp ett hål i väggen där en dam gräddar bröd, som ser ut som mjukt tunnbröd, vi väljer att fylla dem med prosciutto, ruccola och ost. De är ljuvligt goda.
Så åker vi mot vårt nya boende, tror vi iaf. På ett ställe ska vi under en järnväg och i sista minuten ropar Elisabeth stopp!! Hon kommer på att vi har takbox och underfarten är bara 1,70 meter, det är ju alldeles för lågt! Tack Elisabeth! Bengt backar tillbaka på den smala vägen. Vi åker vidare på toksmala vägar upp i bergen. Detta känns inte bra – hur ödsligt ska vi egentligen bo? När vi kommer fram till byn, finns där bara några enstaka hus, ganska ruffiga dessutom. Jag går ut och frågar en liten, liten gammal tant. Eller frågar kanske är mycket sagt, jag pekar på vårt dokument där namnet på boendet står och hon bara ruskar på huvudet. Vi letar på gps:en och hittar ytterligare en ort med samma namn – 3,5 mil därifrån (ca 1 timmes bilfärd). Det är bara att åka igen. Till slut når vi byn. Även den ligger högt upp i bergen men i en betydligt trevligare by.
Vi checkar in på Agriturismo Roccagelli och får veta att den restaurang som skulle finnas 150 meter från boendet inte existerar. Vi får slingra ner till närmaste by, 10 minuter säger tjejjen, det tar minst en halvtimme, vi kör ju fel ett par gånger också. Vi handlar på resans mest anonyma mataffär. Sen äter vi god mat i en annan by. Denna trakt är känd för sin tryffel. Elisabeth och jag äter carbonara med tryffel och Bengt äter lamm med tryffel. Åke provar italienska korvar. Allt smakar väldigt bra, vi sitter i en trädgård under hängande lyktor – allt är så mysigt.
Åter hemma dråsar vi i säng direkt.
I denna by har jag ingen täckning alls på min mobil. Det är bara jag som har ett italienskt abonnemang och bara jag som inte har täckning. Bilder får komma lite senare 🙂
Men oj vad ni får vara med om. Spännande att läsa. Som ett filmmanus, där man ser allt framför sig.