Kategori: 2017:08 Italien 2017

22 augusti

Bologna har tre smeknamn, Den röda (la rossa), Den fete (la grassa) och Den lärde . Den röda pga de många röda husen och befolkningens politiska inställning, den fete pga den otroligt fina rikliga maten (bla känd för sin tortellini) och den lärde pga de många universiteten. Bologna har Europas äldsta universitet, grundat 1088.

Efter en god frukost beger vi oss ut på stan. Det tar ca 15 minuter att promenera in till centrum. Det är väldigt varmt, vi blir tvungna att stanna för att fika på vägen. Det finns minibakverk som slinker ner lätt som en plätt.

Det finns massor av fina byggnader och överallt kantas gatorna av arkader. Tyvärr är det så himla mycket klotter. Synd på de vackra byggnaderna.

Vi hoppar på ett litet tåg som ska ta oss på en resa genom staden! Men det blev verkligen en flopp. Tåget åker ut ur city nästan direkt det startat och in i en jättestor park. Där åker vi runt, runt flera varv, väldigt ointressant. Hela tiden spelas spansk hurtig barnmusik. Det känns verkligen töntigt, men vi får oss ett ordentligt skratt iallafall.

 

Vi äter lunch på ett ställe där vi ätit förra gången vi var i Bologna. Det är en charkuteributik som även har servering. Vi beställer fyra olika chark/ost-tallrikar som vi delar på. Det är jättegott!!

På kvällen äter vi aperetivo. En superbra variant av middag. Man beställer en drink som kostar runt 7 euro och till den får man plocka av restaurangens uppdukade buffé. Vi provar två olika ställen, sen är vi mätta. Vi dricker spritz eller öl.

Bologna är väldigt trevligt på kvällen. Så mycket folk ute och äter och dricker, det är en härlig stämning i folkvimlet. Vi stannar till på en bar, Karin och jag tar varsitt glas rött vin, Benka en öl. Bengt beställer en bloody mary, men kyparen kommer tillbaka och beklagar, dom har inga tomater så det går inte att fixa.

23 augusti
Vi promenerar ner till city idag också. Alla utom jag ska gå upp i det höga tornet, Torri degli Asinelli, som står mitt i gamla staden. Jag provade förra gången vi var här, men vände efter några våningar, jag har sådan höjdskräck så jag klarar inte av de ’glesa’ trapporna, så idag provade jag inte ens. Det är 498 trappsteg och en vidunderlig utsikt.

Jag promenerade omkring i gamla staden medan de andra var i tornet och kollade på lite av varje.

Vi äter en sallad till lunch och bestämmer oss för att äta middag hemma i lägenheten. Vi hittar en butik som tillverkar färsk tortellini med många olika smaker. Vi köper med oss tre olika sorter som vi sedan kokar. Det smakar väldigt bra. Sista kvällen i Bologna! Vi har haft två väldigt bra dagar. 21 grader varmt sent på kvällen.

Vi hinner med en fika på hemväg också, det är inte klokt vad vi äter och dricker på denna resa!

Vi checkar ut och bilen blir framkörd till hotellet. Nu sätter vi kurs mot Modena. Det är inte så många mil att köra, vi tar autostradan. Framme i Modena hittar vi en lite bar där vi äter lunch, piadina och kaffe för en billig penning.

Så letar vi oss fram till Ferrarimuseet, en idé som Benka kommit med. Väldigt häftigt att kolla alla ferraribilar, en del av dem är verkligen fina, man skulle faktiskt kunna tänka sig att äga en :-).

Bengt har kontakt med sin fd jobbarkompis, Martin Stattin, som varit här i våras och han berättar att vi absolut måste besöka en vinägergård som ligger i närheten, Acetaia Sereni. Ja, varför inte, ingen av oss har varit på ett sånt ställe tidigare. Jag är faktiskt inte någon riktig fantast av vinäger över huvud taget, men man kan ju ändra sig! Vi åker genom ett så otroligt vackert landskap, bara resan dit är värt besöket. Gården verkar stängd, men Bengt ringer på en klocka vid porten och vi blir insläppta. Vi får en guidad tur genom ’fabriken’. Det är väldigt intressant. Rörelsen är familjeägd av ’Sereni family’ och det är en av sönerna som leder guidningen. Vilken procedur det är att få fram den allra bästa av balcamicovinägern!! Vinägern lagras i olika tunnor, en sats består av många olika tunnor i stigande storleksordning som hänger ihop. Man blandar aldrig ihop de olika satserna. En gång per år tappas en liten, liten mängd från den minsta tunnan i satsen. Sedan fylls den minsta tunnan på från den näst minsta tunnan i satsen osv. Vinägern får inte buteljeras på gården utan skickas iväg centralt för att kontrolleras. Om vinägern uppfyller alla krav certifieras den, buteljeras och får en etikett. Priset på den allra finaste vinäger är ca 1500 kr för 100 ml. Vi köpte inte den sorten :-). De tillverkar även ’vanligare’ vinäger till mer normala priser, de lagras inte utan buteljeras direkt på gården när vinägern är klar. Efter turen får vi provsmaka de olika sorterna, även de dyra. De smakar verkligen olika. Vi köper ett par flaskor.

Efter vinäger kör vi direkt till vårt boende i Bologna. Här har vi hyrt en lägenhet av Antonio och vi får hämta nyckeln klockan 18.00. Nu är det ju så att Antonio är på semester på Sicilien och har skickat papa Antonio och mama Antonio för att ta emot oss. Dom kan inte ett enda ord engelska. Det blir en hel del funderingar, men vi lyckas förstå vart vi kan parkera bilen och de visar oss lägenheten som är jättefin. En flaska processo har dom ställt i kylen till oss så vi ska känna oss välkomna. Detta är verkligen en toppenlägenhet. Två sovrum, två badrum och kök/allrum. Två små balkonger.

Karin och jag går och handlar på Coop och Bengt och Benka packar ur bilen. Vi fixar middag i lägenheten, pasta med salsiccia och grönsallad och ett vin-lokale för 3,5 euro. Vi smaksätter med vinäger som vi köpt från gården. Smakar finfint.

19 augusti
Idag packar vi och lämnar ’Karins’ hus. Bengt, jag, Karin och Benka fortsätter tillsammans ytterligare en vecka och de andra åker hem till Härnösand. Vi har verkligen haft en jättetrevlig vecka med gamla och nya vänner!

Vi åker till Florens där vi ska bo två nätter. Efter några mil börjar det störtregna. Det blixtrar så nära oss så det känns i bilen. Vi får krypa fram, åskan mullrar. Men som tur är så blir det inte så långvarigt.

Det är en massa vägarbeten inne i Florens så vägar är avstängda och många enkelriktningar som inte finns i vår GPS. Vi kör lite hit och dit innan vi hittar Hotel Alba. Väl framme checkar vi in och en chaufför tar hand om bilen och kör den till hotellets parkering. Lyxigt!! Rummen är jättebra! Stora och fräscha. Nere i foajen finns kaffe, juice, vatten, småkakor mm som hotellet bjuder på.

Vi ger oss ut på stan, strosar runt på San Lorenzo marknad och äter lunch i saluhallen. Vi kollar på fina byggnader, smala gränder och den pampiga domen.

På väg tillbaka till hotellet tar vi en spritz på en liten servering i ett gathörn. Vi vilar en stund innan vi går ut för att äta middag. Vi hittar en pizzeria som Bengt och jag ätit på tidigare (med Åke och Elisabeth 2015), där slår vi oss ner och äter jättegod pasta.

20 augusti
Efter frukost promenerar vi upp till Piazzale Michelangelo där man har en vidunderlig utsikt över Florens. Platsen anlades på  1860-talet av Giueseppi Poggi. Här finns kopior av en del av Michelangelos statyer och massor av souvenirförsäljare.

Vi spatserar tillbaka och shoppar varsin t-skirt med Italienmotiv och äter lunch i en liten passage.

Bengt och Benka går upp på rummet och vilar, Karin och jag fortsätter promenera runt i de gamla kvarteren.

På kvällningen bjuder vi Karin på en trerätters födelsedagsmiddag. Vi har bokat bord på en restaurang där vi ätit första gången vi var i Florens, dvs 2007 (med Åke och Elisabeth då också). Det är jättegod mat och ett väldigt trevligt ställe där man ser in i köket där kockarna arbetar.

På hemväg sista kvällen i Florens stannar vi på en liten bar. Karin och jag beställer varsitt glas rött, Benka tar en öl och Bengt en (gigantisk) whisky. Karins vin smakar väldigt illa och luktar fotogen. Hon har fått slatten från en gammal flaska, så hon går tillbaka med glaset och får ett nytt.

Det är fortfarande runt 25 grader när vi promenerar tillbaka till hotellet.

 

 

Dagen för vingårdsbesök :-). Bengt, jag, Karin, Anders, Benka och Yvonne är uppe tidigt och åker för att besöka ett par vingårdar. Första gården ligger en knapp timmes bilresa från vårt hus. Vi åker lite fel, men det är ju inte ovanligt, vi brukar hitta rätt till slut. En jättetrevlig tjej tar emot och tar sig tid för en snabb vinprovning (hon inväntar ett stort sällskap som förbokat provning). Vi är nöjda med det, några väljer att prova vita och några att prova röda viner. De smakar väldigt bra och vi köper med oss några flaskor hem till kvällens middag. Bengt och jag köper ett par flaskor att ta hem till Lödde.

Vi får med oss en karta över vingårdar i närheten och åker vidare på väldigt slingrande smala vägar. På nästa gård, Fattoria Colleverdie blir vi emottagna av en kille som inte är världens gladaste. Han verkar nästan lite besvärad över att ha oss där, men vi får iaf prova ett par viner. Även här köper vi några flaskor. Här finns en mysig restaurang, men de har tyvärr inte tid att servera oss någon mat, klockan är strax före elva på förmiddagen och det är lite tidigt för lunch. Här väntar man också på ett större sällskap som ska äta lunch. Om vi väntar en timme kan vi få mat, men vi väljer att åka vidare istället.

Den tredje gården, Fattoria di Fubbiano, ligger högt upp på en höjd och där blir vi väldigt väl mottagna. Vinerna smakar fint och vi handlar här också. Anders hittar vin santo som han blir jätteglad över. Detta vin har en lång och krånglig tillverkning och kostar mycket att framställa. Därför har man sluta tillverka det. De flaskor som finns kvar i butiken är från 2000, så det är extra kul att Anders fick chans att handla en flaska. Vi frågar om det finns någon restaurang i närheten och får två olika förslag. Vi väljer den som ligger närmast, ca 3 km och ger oss iväg på vindlande vägar ännu högre upp i bergen. Tyvärr är den stängd så vi åker vidare till nästa ställe. Det är varmt, mätaren i bilen visar som mest 37 grader.

Efter lite snurrande hittar vi nästa servering, den ligger ute på landsbygden och har egentligen inte öppnat, men vi får vänta ca 10 minuter så är dom igång. Vi blir bjudna på processo och en brödsallad medan vi väntar på maten. Bengt blir lyrisk eftersom det finns finöl! Vanlig fulöl har dom däremot inte, så jag dricker vatten. Maten är himmelskt god! Vilket härligt ställe mitt ute i ingenstans. Benka bjuder på hela kalaset. Tusen tack!!!

Vi åker hem igen och badar i poolen. Sista kvällen med detta gäng. Anders och Bengt lagar mat. Bruchetta till förrätt och en jättegod risotto till huvudrätt. Vi dricker vin från vingårdarna till middagen. Vi har verkligen ätit och druckit väldigt gott hela veckan. Som vanligt är det Benka som röjer och tar hand om disken.

16 augusti
Idag tar vi det bara lugnt. Vi börjar med en låång sovmorron efter gårdagens firande. Det blev sent. Vid halv två kom grannen ut och rasslade med en nyckelknippa och hyssjade på oss. Så är det att fylla 60, man måste fira ordentligt.

Vi hänger vid poolen och slöar, badar och läser. Bengt och Anders åker till affären och handlar till middag. Karin, Lena och jag tar en promenad i byn där vi bor. Det finns en del affärer och någon servering, men allt är stängt för siesta. Det är en ganska trafikerad gata som går genom byn, vi får gå på rad.

Sen blir det middag. Carpaccio till förrätt, oxfile provencale till huvudrätt och sen en ostbricka med goda ostar.

Vi gör kväll tidigt, det bestäms att klockan nio imorgon ska vi åka till Pisa så det blir till att ställa väckarklockan. Är man i närheten av den staden måste man ju titta på tornet. Bengt och jag har varit där tidigare, men inte de övriga i gänget.

17 augusti
Alla är uppe tidigt och äter frukost. Klockan nio sitter vi alla elva i våra tre bilar. Bra gjort, framförallt av barnfamiljen Modig :-).

Resan till Pisa tar bara drygt en halvtimme. Det är inte så mycket trafik så här tidigt på morgonen. Vi åker in i stan och hittar en större parkering där vi kan ställa alla tre bilar. Vi promenerar in mot centrum och plötsligt dyker tornet upp. Redan massor av folk som ska fotografera tornet.

Tornet är ca 55 meter högt och började byggas 1173 och slutfördes 1360. Tornet började långsamt att luta redan innan bygget var slutfört. Detta försökte man rätta till genom att bygga den högsta delen av tornet i en annan vinkel.

Genom rutorna i tornet ser vi en myriad av folk som går de 296 trappstegen upp till toppen där man kan gå ut på en avsats. Ingen av oss är sugna på att knalla upp där. Några köper glass.

Sen är vi lite törstiga, så vi sätter oss på en servering en bit bort från tornet. Dricker diverse drycker, jag beställer färskpressad apelsinjuicen som smakar toppen.

Det är ju inte mycket mer att se i Pisa, så vi promenerar tillbaka till bilarna och åker hem till huset igen.

Ikväll är det tjejjerna som ska fixa middag. Karin och jag tar bilen till affären och handlar. Sen fixar vi en vegetarisk pastarätt med morötter, bönor, paprika, oliver och soltorkade tomater. Till förrätt blir det melon med skinka och efterrätten blir glass med bär och en skvätt limoncino.

Vi avslutar kvällen med lite frågesport. Ännu en härlig dag, 34 grader varmt mitt på dagen.

Glömde skriva att häromdagen såg vi en skogsbrand bakom bergen. Det rök ordentligt och det flög plan som vattenbombade. Det gick tydligen bra med släckningen för nu syns inget av den längre.

 

 

 

 

Idag fyller Karin 60 år, anledningen till att vi alla är här nere på detta fantastiska ställe.

Efter en stadig frukost åker vi till stranden i Viareggio. Vi har ju tre bilar och det visar sig vara omöjligt att hitta parkering i närheten av stranden. Vi åker till utkanten av staden istället och hittar parkering i närheten av ett köpcentra. Sen får vi promenera i ca 20 minuter för att komma till stranden. Vi betalar ca 900 kr för tre parasoller och nio solstolar.

Vi blev såklart hungriga. Den servering som låg närmast oss hade inte mycket att välja på. Bengt beställde 2 pizzaslice, trodde han, men det var två hela pizzor. Vi som inte ens var sugna på pizza idag. Men vi delade med oss till de andra så allt gick faktiskt åt.

Efter några timmar promenerade vi tillbaka till bilarna och åkte för att handla mat. Det går åt en väldigt massa mat mm till 11 personer. Man är lite ovan att handla så mycket!

När vi kommer tillbaka till huset blir det bad för några och slappa för oss andra. Sen börjar vi förbereda middagen. Ikväll blir det caprese till förrätt, fisk till huvudrätt och glass till efterrätt. Det är som vanligt Anders och Bengt som står för det mesta. Allt är jättegott, men allra godast är fisken med knaperstekt kapris och rödbetor. Vi dricker gott vitt vin till maten.

Tyvärr blev det inga kort från middagen, vi var så upptagna av att njuta av den läckra maten.

 

Gänget från Härnösand dök upp vid halv ett-tiden. Trötta men glada. Vi stekte lite korv och blev sittande en bra stund innan vi blev tilldelade våra rum av Karin och kunde krypa till kojs.

Frukost utomhus, så varmt och skönt. Idag blir det en hemmadag vid poolen. Barnen njuter av att bada och även en del av de vuxna. Jag avvaktar med bad till en annan dag. Sitter i skuggan och läser.

Bengt och Anders åker och handlar till middagen. Det blir lite olika grilldelar och sallad till det. Gott rött vin har dom också köpt i affären.

Karin har med ett frågespel som vi spelar, vi delar in oss i två lag och det laget där jag är med vinner. Det blir en jättetrevlig och rolig kväll med gamla och nya vänner.

14 augusti
Idag blir det gemensam frukost, Anders har fixat äggröra och stekt korv. Vid halv elva åker vi iväg till Lucca i våra tre bilar. Det är runt 30 grader varmt. Vi får snurra en stund innan vi hittar parkering. Vi börjar med att köpa glass i en Gelateria, mums. Barnen åker karusell.

Efter att ha strosat en stund i de gamla gränderna blir vi sugna på lunch och hittar ett ställe där de flyttar ihop borden till ett långbord där vi alla elva får plats. Vi beställer kall öl och pizza som smakar väldigt bra.

Det är så varmt så det blir jobbigt att gå i staden, vi vänder tillbaka till bilarna. Benka köper en fin tröja, det är väldigt bra priser i vissa affärer. Karin, jag, Bengt och Yvonne köper varsin hatt. Det är väldigt skönt att ha något på huvvet i denna värme.

På hemvägen stannar vi på supermerkado Conad och handlar mat och vin till kvällen. När vi kommer tillbaka till huset blir det bad i poolen. Idag badar alla till och med jag och Bengt.

Så blir det jättegod pasta vongole till middag. Anders och Bengt kockar.

Allt var bra i denna semesterlägenhet, utom sängen som var mjuk men ändå väldigt oskön.

Hyresvärden lämnade frukosten i köket igårkväll så det var bara att plocka fram och äta. Det fanns lite av varje, så vi blev mätta. Det fanns en sittgrupp utomhus så det blev frukost i solskenet.

Ungefär samtidigt som vi lämnar huset så åker gänget från Härnösand med tåg från Sundsvall till Arlanda. Flyget ska lyfta vid femtiden.

Bengt fick börja köra idag, vi hade bestämt att stanna i Carpi, där vi varit tidigare. Det var bara ett par mil till den staden. Vi hittade en parkering väldigt centralt och gick ut på det gigantiska torget där det var stor marknad idag. Det var mest kläder och skor som såldes på marknaden. Bengt köpte en klocka, en enkel, billig för 14 euro. Egentligen behöver han ingen ny klocka, men den han har med sig hemifrån har blivit för trång så den kan han inte använda.

Sen blev vi så kaffesugna så vi gick till ett litet café och tog en fika.

Förra gången vi var i Carpi köpte Bengt finöl i en liten affär. Vi letade efter den, men tyvärr fanns den inte kvar! Vi gick tillbaka till marknaden och köpte färsk och fin frukt att ta med till huset.

Det är ca 25 mil till huset som Karin har hyrt, där vi ska bo en vecka. Det var motorväg i princip hela vägen, men oj vilken trafik det är idag!! På ett par ställen var det kilometerlånga köer, vi kröp fram i tre filer. Vi hade meddelat hyresvärden att vi ville hämta nyckeln klockan fyra och tyckte att vi hade massor av tid tillgodo. Det gick inte att hitta exakt adress på GPS:en i bilen, men väldigt nära, trodde vi! Så var det inte, vi kom helt fel och snurrade på inne i Viareggio på de toksmala gatorna där. Bengt hittade adressen på Google Maps. Vi fick vända tillbaka en lång sträcka innan vi till sist hittade rätt, då var klockan tio över fyra. Jag var helt slut efter att ha kört på de smala gatorna, det tycker jag inte alls är kul!

Ägarna till huset visade oss runt, det är ett jättefint hus, stort och rymligt. 5 sovrum, 3 badrum och en extra toalett. Stora allrum och ett stort kök. Ute finns flera ställen att sitta på och en hyfsat stor pool.

Innan vi packade upp åkte vi till supermercado Conad och handlade det nödvändigaste till frukost imorgon. Vi skulle även tanka bilen, men våra kontokort fungerar inte på den mack där vi stannade, så det får bli imorgon istället.

Vi packade in alla grejjer och tror vi vet vart vi ska sova. Men Karin får styra när hon kommer. Bengt stekte varsin piadina som vi åt tillsammans med ett glas rött.

Nu är klockan 21.25 och Karin o co har precis landat i Pisa, flyget var ca 1 timme försenat. Nu ska dom hämta ut två hyrbilar och ta sig hit till oss.

Har sovit jättebra i dessa sköna sängar! Lagom varmt har det varit också. Det är fortfarande kallt utomhus, men regnar inte. Jättebra frukostbuffe, vi äter och betalar för rummet (med kort!!) och åker vidare söderut strax efter klockan nio.

Vi lämnar Tyskland och åker genom Österrike. Där måste man köpa ett skattekort och klistra på framrutan för att få åka på deras motorvägar. Trots att man gör det (det kostar ca 90 kr) får man ändå betala vägtull vid ett tillfälle. Lite dubbelavgift tycker vi, men inget att göra, bara betala ca 90 kr ytterligare.

Klockan börjar närma sig tolv och vi åker av vid Bressanone, en liten stad i Sydtyrolen. Detta är den äldsta staden i området med ca 20000 innevånare, ungefär 70% har tyska som modersmål. 1919 blev staden Italiensk, tidigare tillhörde den Österrike. Det är inte lätt att hitta parkering. Återigen stöter vi på ett parkeringshus med begränsad höjd. Här är det max 2 meter i övre parkeringsdäck, jag kör fram till infarten och Bengt hoppar ur och kollar, men det är gränsfall, vi vågar inte köra in. Får backa ut igen och prova nedre parkeringsdäck där vi till sist hittar en ledig plats.

En väldigt fin liten stad med massor av turister, en vanlig fredag.

Vi är hungriga, men det är fullt och kö på de flesta matställen. Så kommer en regnskur och vi får ta skydd i en lite passage. Till slut hittar vi ett hotell som har uteservering under tak och hyfsade priser. Bengt beställer ravioli och jag svampsoppa. Vi får vänta en evighet på maten, det hinner klarna upp och blir varmt medan vi väntar. Maten smakar bra, men ingen höjdare! Hotellet är väldigt poppis bland cyklister märker vi, det dräller in skitiga gubbar som verkar ha cyklat hundra mil i regnoväder :-). Vid ingången till hotellet hänger en dekal med någon typ av utmärkelse från Michelin, men vi förstår inte vad den innebär.

Sen handlar vi med lite parmaskinka och ett par ostar och lite bröd som vi ska äta som kvällsmat. I en liten vinshop handlar vi med oss rött vin från sydtyrolen och går tillbaka till bilen.

Nu har vi bara drygt 20 mil kvar till kvällens hotell och nu får Bengt köra. Efter en enorm regnskur kommer värmen, det går upp till 28.5 grader.

Vi hittar fram till hotellet som visar sig vara en jättestor villa i ett villaområde. Vi ringer efter hyresvärden som kommer efter en kort stund. Vi är de enda gästerna ikväll. Vi får ett jättestort rum med egen balkong. På nedre plan finns gemensamt kök och tv-rum. Frukosten lämnar hon redan ikväll, så kan vi sköta oss själva imorgon. Vi äter den medhavda kvällsmaten och dricker sydtyroliskt vin som smakar bra.

Chattar en massa med Karin som håller på att packa. Imorgon flyger hon och nio vänner till Italien och vi ska sammanstråla i Viareggio där hon hyrt ett hus i en vecka.

Idag har vi kört 45 mil och bara passerat 3 vägarbeten, dom jobbar inte lika flitigt med vägar i Österrike och Italien som i Tyskland.

Bengt påpekar att idag har han kört fler mil än jag!! 25 mot mina 20!

 

 

Frukost serveras fram till klockan nio, så vi går och äter redan före 8! Vi är ensamna i frukostrummet, verkar inte ha bott så många fler än vi här inatt. Det finns bröd och lite olika pålägg samt yoghurt, te och kaffe, helt ok för att vara Tyskland.

Vi packar ihop och kommer iväg vid halv nio. Det regnar och är bara 13 grader varmt. Igår var det så varmt och skönt mellan 20-24 grader och rätt så soligt.

Vi kör söderut och bestämmer oss för att ta en rejäl paus i någon stad. Klockan 11 har vi kört drygt 20 mil och stannar i Fulda. Därifrån kommer däcken med samma namn.

Vi hittar ett parkeringsgarage, men maxhöjden är 1.90 så vi vågar inte köra ner där eftersom vi har takbox på bilen. Vi har glömt att mäta hur hög den är. Men det finns gott om parkeringar utomhus också. Vi går omkring en stund, en trevlig medelstor stad men en väldig kyrka mitt på torget. I ett litet stånd står två gubbar och säljer bratwurst och vi hugger in på varsin som smakar rätt så bra. Sen vill vi ha en ordentlig fika, det finns ju så himla mycket gott fikabröd i Tyskland. Serveringarna ligger i rad och vi hoppar in på ett ställe och pekar ut varsin bakelse. När vi sedan blir serverade har dom lagt till grädde och en massa frukt, mumsigt.

Jag ser en affär som verkar ha väldigt fina kläder där jag måste slinka in. Provar och slår till på ett par säckiga linnebyxor. Butiksägarinnan frågar om vi är från Sverige och när vi svarar ja berättar hon om sin favoritdesigner, Ewa i Valla från Söderhamn. Hon importerar och säljer hennes kläder. När jag ska betala får jag 5 euro i rabatt, bara för att vi är från Sverige. Inte dumt.

Vi fortsätter söderut och stannar för att tanka och byta chaufför. Bengt får köra de sista 15 milen. När vi är framme vid hotellet är det bara 8.5 grader och regnet öser ner.

Alla rum har olika namn, vårt heter Georg, roligt sammanträffande.

Fint, rent och gulligt, men kallt. Som tur är kan vi äta middag på hotellet så vi slipper ge oss ut i detta hemska väder. Jag beställer schnitzel och Bengt dagens rätt som är köttfärslimpa. Det smakar som tysk mat brukar smaka, inte alls så bra. Å inte går det att sätta upp maten på rummet och betala imorgon, å inte går det att betala med kort, hahaha. Turligt nog har vi kontanter så det räcker.

Idag har vi kört 55 mil och passerat 16 stora vägarbeten!! Dom jobbar flitigt i Tyskland