Kategori: 2018:04 Italien

Tisdag

Ännu en härlig frukost i solskenet i trädgården. Så mysigt att vakna och titta ut och upptäcka att det är SOLIGT!!

Vi tar det lugnt denna morgon, återhämtar oss efter gårdagens strapatser. Men nåt måste vi ju hitta på. Vi tar bilen och styr kosan söderut. Vägen är krokig här också, men i förhållande till Amalfikusten är detta rena autobahn.

Efter en halvtimme är vi framme i Acciaroli, det mest populära turistmålet i detta område, och har förtjänat ”Blå flagg” i flera år.  Staden har mindre än 1000 innevånare. Jag läser att det finns ovanligt många hundraåringar i Acciaroli, ca 300 personer varav 20% fyllt 110 år. Forskarna har börjat studera detta och är förvånade eftersom många av dessa människor är rökare och överviktiga. Hjärtsjukdomar och Alzheimers är mycket ovanligt. Kan det bero på medelhavskosten som sägs ha sin vagga här?

Vi kollar runt efter någonstans att äta lunch och hittar ett ställe som ser rätt så enkelt ut. Idag önskar Elisabeth och jag något annat än pizza och pasta och det visar sig att vi har kommit till rätt ställe. Dom pratar ingen engelska, men alla rätter finns bakom en glasruta, så vi kan peka. Jag ber om att få en tallrik med ”piccolo” av småplocket. Det finns exempelvis stekta tunna skivor av zucchini, stekt spenat, auburgine med ost och (kanske) polenta mm. Det smakar superbra. Åke äter en pastarätt med tomatröra och aubergine som också är gott. Till detta dricker vi öl. Hela notan slutar på 30 euro, det blev egentligen 31, men servitrisen har avrundat till 30!!

Hamnen är jättefin med många fiskebåtar och en hel del fritidsbåtar trots tidigt på säsongen. Det är en jättelång pir med en massa små bodar som ännu inte har öppnat, men det pågår aktiviteter förberedelser här och där. Till helgen ska det vara musikfest och det är troligen då allt öppnar upp inför sommaren. Det är både butiker och serveringar, säkert väldigt mysigt, det känns som att vi är här en vecka för tidigt. Men å andra sidan slipper vi trängas med en massa andra turister.

Barberaren har faktiskt öppnat, vi försöker tipsa Bengt om att han skulle kunna slinka in där, men han vägrar.

Sen går vi upp några kvarter från hamnen och upptäcker en mysig söt liten stad med fina hus och massor av blommande växter.

Nu har vi gått omkring så länge så vi blivit fikasugna. Vi hittar ett kondis där det finns alla möjliga gosaker. Jag tar en tiramisu (jättestor), Elisabeth en pistagebakelse med rån och choklad. Åke och Bengt delar (!) en cannoli.

På hemväg stannar vi till i affären och handlar.

På kvällen blir det grillat. Denna gång har vi riktiga tändkuddar så det är inga problem att få fyr på kolen.

Bengt och Åke har lyckats köpa öl som är kryddad med rosmarin.

Nu kan jag meddela slutet på kort-strulet eftersom nu är även beloppet från VISA-kortet borta från kontoutdraget. Tjohoo…. det gick ju bra :-).

 

 

Måndag

Väckarklockan ringer klockan 06.00 och jag hoppar upp och in i duschen. Jag är först i duschkön, fyra på rad tar sin lilla tid :-). Man får snåla litegrann med varmvattnet så att det räcker till alla.

Idag ska vi göra en heldagsutflykt till Amalfi-kusten. Vi hade bestämt att åka klockan 8, men redan kvart i sticker vi iväg. Efter ca 10 minuter kommer jag på att jag glömt min ryggsäck. Suck, vi vänder tillbaka!

Vi åker norrut, det är ca 11 mil till den lilla staden Ravello som ska ha en fin trädgård som vi vill besöka. Enligt GPS:en ska det ta ca 3 timmar, vägarna är ju vansinnigt krokiga så det tar tid. När vi är ca en halvtimme från vårt resmål möts vi av de fruktade skyltarna som betyder att vi inte får passera. Vi blir så tveksamma, vågar vi åka ändå? Då upptäcker Åke att det står ett par datum på informationen som tillhör skylten. Dessa datum är passerade och vi chansar och åker vidare. Det går bra, vi kommer fram till trädgården och blir anvisade ett parkeringsgarage där vi ställer bilen. Det är parkeringsrutor kors och tvärs, för små och stora bilar.

Det kostar pengar att besöka trädgården. Vi ser att det är billigare för 65 +. Elisabeth kommer på att Åke ska betala för alla fyra och säga att vi alla är över 65 år. Det går jättebra, så vi får pensionärsrabatt allihop. Inte alls så dumt.

Det är en vacker trädgård, anlagd på tidigt 1900-tal av en engelsk baron som kom till Ravello för att återhämta sig från en depression efter att hans högt älskade fru avlidit i alltför tidig ålder. Trädgården blev hans hyllning till henne.

Några bilder från trädgården:

Efter trädgårdstitten är vi lite hungriga så vi åker till Amalfi, en gammal hamnstad med ca 5500 innevånare. Men oj vilken trafik det är här, helt omöjligt att hitta en parkering. Så smala gator, de går faktiskt inte att mötas, men man gör det ändå. Det är verkligen tur att Bengt kör, jag hade inte kört en meter i detta turist-träsk! Vi hittar till slut en stor parkering där det står en bil före oss i kö. Vi bestämmer oss för att vänta en stund, men det händer ingenting, inga bilar som lämnar platsen. Bengt lyckas vända och vi tar oss därifrån. Vi tänker att vi åker vidare efter kusten och hitta ett annat matställe. Men när vi är på väg ut från staden så viftar en vakt till oss och undrar om vi vill ha en parkeringsplats???? Ja, det vill vi och det får vi!

Här är det nog bara turister! Flera bussar står parkerade i hamnen och det väller ut folk. Vi hör många amerikaner och tyskar. Vi går några kvarter upp från hamnen och plötsligt dyker den enorma trappan till katedralen upp.

Vi slår oss ner en bar och beställer varsin pizza med buffelmozzarella. Det är första gången vi äter pizza i Italien under denna resa och de smakar jättegott.

Gatan känns som ett enda turiststråk med restauranger och souvernierbutiker. Åke köper några vykort och Bengt köper några stickers som vi ska klistra på takboxen. Bengt provar en jättesnygg linneskjorta men den finns inte i vuxenstorlek, så det blir inget köp.

Vi går tillbaka till bilen och tar några bilder av de vackra vyerna innan vi kör vidare längs kusten.

Nu blir vägarna ännu smalare och krokigare än tidigare. Vi åker från Amalfi och västerut mot Sorrento. Det blir en fasansfull upplevelse för mej som är åkrädd. Det är mycket mötande trafik, stora bussar och motorcyklister som gör hemska omkörningar. Det är faktiskt nära att smälla flera gånger. Bengt får vara på hugget hela tiden. Naturen är fantastisk vacker med alla citronträd och andra växter som blommar.

Vi åker in i Sorrento för att ta en kopp kaffe. Här är det enkelt att hitta parkering. Vi hittar en bar som har det mesta, Elisabeth och jag tar glass till kaffet, Bengt tar en Cornetto (= croissant på Italienska) och Åke en bakelse. Det är jätteskönt att pusta ut, det är varmt och skönt i solen. Efter kaffet går vi omkring en stund. Detta är en trevlig stad med många butiker och serveringar. Jag köper en somrig blus med massor av detaljer (ska ta en bild på den senare).

Vi fortsätter ner mot hamnen. Det går inte att komma ända ner just där vi är så vi får kolla på båtarna och solbadande människor på håll.

Vi påbörjar resan tillbaka till vårt hus. Det är ca 12,5 mil hem till vårt hus och GPS:en tror att det ska ta drygt 2 timmar. Det tar väldigt lång tid att ta sig ut ur Sorrento, klockan är drygt 18 och det är massor av trafik. Vi råkar ut för två otäcka incidenter. En liten lastbil som kommer i mötande fil och svänger vänster rakt framför vår bil, Bengt får tvärbromsa. En motorcyklist som gör en omkörning och bara är någon centimeter från att köra in i vår bil. Gissa om det känns skönt när vi efter några mil får köra ut på den trefiliga motorvägen. Puh….

Vi är hemma igen vid halv niotiden, det har varit en händelserik dag. Riktigt många höjdpunkter, men bilfärden har varit jobbig.

Nu har avdraget från Masercard försvunnit från kontot, VISA-avdraget står fortfarande som ’reserverat’.

 

 

 

 

Söndag

Som vanligt blir det frukost i trädgården.

Dagens utflykt blir upp till Castellabate, den gamla staden från 1200-talet. Staden ligger 278 meter över havet, högt uppe i bergen. Elisabeth och jag tar på oss åksjukearmbanden, vägen är smal och krokig så det är lätt att bli åksjuk. Jag har provat armbandet ett flertal gånger och det har faktiskt hjälpt, jag har inte blivit åksjuk/sjösjuk. Jag är inte så intresserad av om det beror på själva armbandet eller på nåt annat :-).

Det är lite mulet och svalt när vi ger oss iväg, men när vi kommer fram är det soligt och varmt. Jag tog för varma kläder.

Vi går in i kastellet, det kostar 1 euro, billigt!! Det finns ett litet museum med miniatyrer över den gamla staden, väldigt fint gjorda. I ett rum står en massa krukor som hittats i gamla fartyg. Krukorna har använts till att frakta diverse last som tex, vin, olivolja, fisksås, honung och frukt. På ett fartyg kunde det finnas ca 10000 krukor.

En hel del foton från stranden i Santa Maria finns bevarade här. Tyvärr framgår det inte från vilket år bilderna är tagna.

I en annan del av byggnaden finns en fotoutställning kring filmen ”Benvenuto al sud” från 2010 av Luca Miniero. Filmen är en komedi och handlar om södra Italien. Filmen är tillägnad före detta borgmästaren för Pollica (en grannkommun) Angelo Vassallo som mördades 2010 för sin kamp mot brottslighet.

Vi strosar runt i staden. Idag är det ett helt annat folkliv än då vi var här förra veckan och en massa små butiker är öppna. Elisabeth hittar en jättefin klänning som hon handlar.

Vi avslutar förmiddagen med en jättegod lunch på en mysig restaurang. Guiden i turistinformationen rekommenderade denna krog. Elisabeth och jag åt ravioli med god tomatsås och Bengt och Åke åt Baccala (en vit fisk) med penne och massor av lök. Till detta drack vi ett vitt vin som smakade väldigt bra.

Resten av dagen tillbringar vi i vår trädgård och på balkongen där vi har kvällssol.

Nu har Åke klurat ut hur han kan föra över bilder från sin kamera (ja, en ’riktig’ kamera) till min PC, så nu är vissa bilder här i bloggen tagna av honom. Även Elisabeth bidrar med bilder från sin telefon.

Angående glada tillrop om den fina jackan kan jag meddela att den fanns på marknaden som bara är på plats här på lördagar. På lördag kommer vi att resa vidare till nästa boende, så jag får spana på jacka på nåt annat ställe.

Inget nytt om transaktionerna som står som ’reserverat’.

Lördag

Efter frukost åker vi till marknaden i Santa Maria. Det är betydligt fler stånd och mycket mer folk än förra lördagen. Jag provar en jättefin tunn och smidig jacka. Priset börjar på 65 euro och slutar på 50 euro, men jag tycker ändå att det är för dyrt så det blir ingen affär. Men nu ångrar jag men lite, den var nog värd pengarna ändå! Få se om jag får någon fler chans.

Men vi shoppar ändå en del,kallingar, sockar och t-shirts. Åke shoppar mest, som vanligt, han är en hejjare på att handla ;-).

Bengt köper en kastrull, vi måste ersätta en som vi har haft sönder här i huset. 10 euro för en bra 5-liters kastrull, som hittat.

Efter lunchen strosar vi längs strandpromenaden. Idag är det flera människor som solar på stranden och några som badar.

Sen åker vi hem till huset och sätter oss ute i trädgården och så småningom får vi äntligen en  Aperol spritz!

…. ingen ny status vad gäller kort-betalningarna.

Fredag

Idag städar vi lite i huset så att det ser fint ut när Gerhardssons ska komma och bo med oss.

Vi åker en tur ner till hamnen i vår lilla by och tar en elva-fika. Det är jättefint väder idag också.

Åke och Elisabeth flyger med Ryanair från Skavsta till Neapel. Från Neapel tar de tåget till Agropoli där vi hämtar dem. Resan har gått bra, dom är framme strax före klockan sju. Det är jättekul att dom kommit ner till oss.

På kvällen äter vi middag i huset, lite charktallrik med ost.Middag hemma i huset.

…. beloppen står fortfarande som ’reserverat’.

Torsdag

Idag har solen strålat från en molnfri himmel ända fram till klockan 17, då det drog in ett regnväder.

Vi har inte gjort något speciellt, tvättat ett par tvättar och latat oss.

Inget nytt om kortbetalningarna, beloppen står fortfarande som ’reserverat’ på kontot.

Ikväll är det sista kvällen vi är ensamma. Imorgon stormar Gerhardssons in med buller och bång och det ser vi mycket fram emot :-)! Det ska bli så kul att få lite sällskap – välkomna!!!

Lisbeth har skickat lite bilder med vårtecken från Örnvägen.

Ingalill – vi förstår verkligen att det är skönt att kunna sitta i kuvösen igen:-).

 

Onsdag

Solig morgon igen så det blir frukost utomhus, så härligt.

Bengt ringer supporten för VISA-kortet och får först vänta i telefonkö i ca 10 minuter. När han kommer fram visar det sig att han inte kan anmäla detta eftersom det är jag som står för kontot (trots att det är hans kort som använts). Jag får ta över och rabbla personnummer, adress, ärendet (igen) och vilka belopp det gäller. När vi kommit så långt så bryts samtalet, suck!

Jag ringer upp igen och får vänta i telefonkö ungefär lika länge. Nu får jag ju såklart prata med en annan människa (glömde att minnas namnet på den vi tidigare pratat med). Jag drar ärendet igen. Denna tjej behöver inga detaljer, hon säger direkt att vi måste börja med att kolla om beloppet är ’draget’ eller bara ’reserverat’. Bengt kollar och det är bara ’reserverat’. Då tror hon att det kommer att ordna sig. Hon tror att beloppen kommer att försvinna om några dagar. Vi får hålla koll de närmast dagarna. OM det istället blir så att beloppen ’dras’ måste vi gå tillbaka till affären och försöka förklara för dem vad som hänt och få dem att föra tillbaka pengarna till våra kort. Herreguuud, hur ska det gå till?? Vi kan ju knappt någon italienska och här kan inte många tala engelska. Men nu ska vi tänka positivt och tro på att beloppen kommer att försvinna!

Vi behöver iallafall nya kontanter och sticker iväg till Santa Maria och kortet funkar hur bra som helst i bankomaten. Vi passar också på att besöka supermarket här så att Bengt kan få köpa lite fler finöl.

Det är superbra väder så vi går ner till strandpromenaden. Idag är det inte en människa på stranden. Vattnet i badviken är faktiskt ganska varmt.

Det blir en gofika idag också. Vi går till samma café som vi fikade på i lördags och sätter oss utomhus och beställer kaffe och cornetti. Idag blir vi igenkända och en av servitörerna kommer ut och undrar om vi behöver nåt mer, kanske varsitt glas vatten? Kul!

När vi kollade väderprognosen i morse skulle det bli ösregn klockan 13. Det blir det inte, det kommer några små stänk men sen blir det soligt och fint och 23 grader varmt. Vid sextiden börjar det åska och vid åtta kommer det en ordentlig regnskur!

 

Tisdag

Härligt att vakna av att solen skiner igen! Idag åker vi upp till Castellabate, byn som ligger högt uppe i bergen, dit vi förirrade oss när vi kom hit förra måndagen.

Vi knappar in adressen på bilens GPS och nu tar den oss en kortare väg än tidigare. Mycket brantare men inte lita krokig (men jag tar på mig åksjukearmbanden ändå). Parkeringen som var stängd förra måndagen är öppen idag och vi åker in där, det kostar 3 euro att parkera.

Gränderna snirklar hit och dit och vi snurrar omkring en stund. Konstigt hur de byggde förr i tiden…. hade dom någon strategi eller blev det som det blev? Det är fantastiskt med dessa urgamla små byar. Castellabate började byggas år 1123.

Vi hittar torget och tar en elva-fika. Vid ett bord intill sitter ett gäng norrmän. Annars är det nästan inga turister. Två fotografer går omkring och fotar två par, kanske inför deras bröllop?

På hemväg hittar vi en ny supermarket. Vi handlar en massa och frågar om det är ok att betala med kort, och det är det. Bengt provar med Mastercard, men det fungerar inte. Då provar han med VISA, men det fungerar inte heller. Tjejjen i kassan startar om kortterminalen och han provar igen, men det går fortfarande inte. Denna gång har jag kontanter som täcker hela beloppet (cash is king, Swante!!).

Senare på kvällen får Bengt en pling i telefonen att han använt VISA-kortet. Han har en funktion som plingar när ett kreditkort har använts för att han ska kunna stämma av att det är ok. Det visar sig att transaktionen i affären gått igenom både på Mastercard och på VISA-kortet. Dessutom har vi ju betalt kontant. Det kostade ca 40 euro och det har vi alltså betalt tre gånger! Bengt ringer kontokorts-supporten, men de har stäng för dagen. Spännande att se om och hur vi kan få hjälp med detta…… en riktig clifhanger… hahaha, nu blir ni tvungna att läsa imorgon också 🙂

Idag är det Ann-Sofies födelsedag, hurra, hurra ♥

Måndag

Inatt har det regnat, det är blött överallt och riktigt gråväder. Något måste man hitta på en sån här dag, så vi åker iväg några mil norrut till den lilla kuststaden Agropoli (med ca 20000 innevånare).

Vi hittar en stor parkering där det inte kostar något att parkera, man blir ju lite fundersam när det är gratis. På parkeringen kommer en kille fram till oss och babblar en massa som vi inte fattar någonting av. Vi vet ju sedan tidigare att det finns ’vakter’ på parkeringarna och dom ska man hålla sig väl med. Han vill sälja herrstrumpor, men vi ger honom en liten slant istället och han verkar nöjd.

Agropoli har en gammal stadsdel som ska vara väldigt vacker. Vi promenerar dit, gatorna är smala och mycket branta men det känns bra att röra på benen! Precis som på andra ställen vi varit är mycket stängt. Vi strosar omkring i de gamla kvarteren och kollar på utsikten.

En av de vackra kyrkorna i Agropoli.

Som vanligt blir vi fikasugna och när vi kommer fram till torget hittar vi en bar där vi tar varsin kaffe. Solen har kommit fram så vi sätter oss på uteserveringen.

Vi åker hemåt igen och nu ha vädret blivit sämre så det blir en eftermiddag inomhus.

Söndag

Idag har vi tillbringat dagen hemma, det har varit drygt 20 grader men molnigt. Vi har ätit, fikat och läst. Nu kollar vi Mästarnas mästare :-).