16 september 2017

Inga detaljer…. men idag vaknade jag med en mage som inte var att leka med. Kanske åt jag något igår som inte var bra. Vi har därför varit hemma mest hela dagen och tagit det lugnt. Solen har lyst och vi har suttit utomhus och bla läst. Arne Dahl har kommit med en ny deckarserie, jag har läst första delen av den idag (Utmarker), mycket bra om man gillar deckare och han skriver ju så bra. Han har tidigare skrivet om A-gruppen (som även sänts som kriminalserie på SVT) och om Opcop.

Vid halv fem åkte vi iväg till en liten, väldigt gammal by som heter Montemagno där vi tänkte kika på det stora slottet ’Castello di Montemagno’ som ser väldigt spännande ut. Tyvärr var det stängt idag, det är bara öppen på vardagar. Vi fick nöja oss med en promenad runt omkring det. Vi kanske får återvända hit lite senare.

Montemagno.
Borgen och klocktornet.
Smala gator

Som vanligt är det en vidunderlig utsikt. Här är det inte bara vinodlingar utan även andra sorters grödor. Tex mycket solrosor som det troligen är dags att skörda, de är inte så vackra längre.

Vackert landskap.
Stora fält med solrosor.

Någon av er kanske tänker….. hmm skulle dom inte åka vidare idag, dom har ju bott på detta ställe en vecka nu!! Helt rätt, så var det tänkt, men vi trivs så himla bra här så vi stannar ett tag till 🙂

15 september 2017

Först en hälsning till Swante, jag råkade logga in på gmail, vilket jag nästan aldrig gör, och då såg jag ditt mail, hahaha, jag ska försöka sköta mej bättre framöver ;-).

Det har varit kallt idag, bara 18 grader och molnigt. Det blev en promenad ner till byn. På vägen såg vi ett vildsvin!!! Det finns ju många av dem i Skåne, men där har vi aldrig lyckas se något. Jag ropade till Bengt och han lyckades nästan fånga det på bild. Jag blev faktiskt lite rätt, det var en väldigt stor best! Dom är ju inte att leka med, dom där. Men den försvann in i vinodlingen så vi fortsatte vägen fram.

Man kan ana det stora vildsvinet i det höga gräset.
Bengts fredagsöl.

Halv åtta gav vi oss iväg till restaurang ’Locanda Casa costa’ som ligger precis i närheten där vi bor. Vi hade bokat bord för att äta middag.

Å vilken höjdarmiddag!!! Det var bland det godaste jag ätit och druckit. Bengt var också nöjd, men hans varmrätt var inte gudomlig, vilket min var :-).

Vin från en vingård alldeles i närheten, mycket gott.

Sulin är en vingård som vi kommer att besöka.

Vi delade en förrätt (det gör vi/man ofta här i Italien). Det var tre små rätter; Råbiff på torkad nötfärs, Skivad rostbiff med tonfiskmousse och Kaka gjord av spenat och morötter med getostkräm!

Till huvudrätt tog jag Gnocci med sås, små bläckfiskar och hyvlad tryffel.

Bland det godaste jag ätit.

Bengt tog långkokt kött med potatis.

Vi avslutade med varsin dolce

Min semifreddo

Bengts tiramisu.

Å så en kopp kaffe

Det fortsatte komma gäster fastän klockan var tio, då hade vi ätit klart och åkte hem igen. Det tog bara fem minuter med bil. Jag ville inte promenera pga att jag var rädd att möta vildsvinet igen och nu är det ju väldigt mörkt! Dessutom hade det börjat regna när vi åkte hem, så det var ju bra att vi hade bil :-).

Stor och fin restaurang men inte så mycket folk. Det var långbyxor och täckväst som gällde ikväll.
Det syns inte så väl, men det var många ljusslingor utanför restaurangen.

14 september 2017

Molnigt och kallt idag och det verkar inte spricka upp heller. Vi åker till den närmaste staden som heter Moncalvo. Där är det nämligen MARKNAD idag. Eftersom det är en väldigt liten stad så tänker vi att marknaden kanske är lite annorlunda än i de stora städerna vi hittills varit i :-).

Staden ligger högt uppe på ett berg vilket är typiskt för denna del av Italien.

Där uppe ligger Moncalvo.

Det är massor av bilar parkerade huller om buller. Marknaden ligger i den gamla stadsdelen. Här är det (som vanligt) många vackra gamla byggnader och smala gränder. Vi köper fisk som vi ska ha till middag, lite färsk frukt och en knippe chili. Jag fick veta från Lisbeth igår att en av våra chiliplantor hemma har fått spinn, det är inte så konstigt, dessa plantor drar åt sig ohyra har jag läst. Vi använder ju chili nästan dagligen i vår matlagning så det är bäst att ta med lite frukter härifrån. Vi ser en polis som går omkring bland stånden. Vi tror att det är finanspolisen som kontrollerar att det skrivs kvitto på alla köp. Vi har tänkt på att man nästan alltid får kvitto när man handlar på marknaderna idag. Det var ju inte alls vanligt tidigare.

Vi tar en fika innan vi återvänder hem.

En hel dagisgrupp besöker marknaden. Dom håller sig fast i ett rep där det går en personal först och en sist i ledet. Ordning och reda.
Som vanligt blir man frestad av all fräsch frukt.
Jädrans vad mycket band och annat bra sybehör. Ingalill just här tänker jag på dej!
En fika i sköna fåtöljer.

På väg till bilen går in i en vinshop, La Bottega del vino, som har viner från detta distrikt. Butiken ligger i ett gammalt torn där man kan gå runt i smala gångar, jättehäftigt (jodå, vi köpte ett par flaskor).

En vinshop belägen i en mycket gammal borg.
Ett verktyg för att korka igen vinbuteljer.

Häromdagen frågade vi hyresvärdinnan (vi vet fortfarande inte vad hon heter!!) om vi kunde få använda hennes tvättmaskin och det skulle gå bra. Så i eftermiddag har vi tvättat en del. Vi har ju varit borta ett tag nu och senast vi hade tillgång till tvättmaskin var i Bologna. Men hörrni, nu behöver vi ju inte åka hem pga att vi inte har några rena kläder :-), så då stannar vi väl ett tag till!

Vi fick låna en torkställning också. Skönt med lite rena kläder.

Ikväll åt vi stekt färsk fisk med bönor.

Bengt fixar fisk till middag.
Ett gott kallt vitt vin, kostade ca 20 kr på affären.

13 september 2017

Om det är något som är lite trist här just nu så är det att vi inte kan äta frukost utomhus. Vi går ju upp rätt så tidigt och det är för kallt för att sitta utomhus, bara runt 15 grader och mulet. Så har det varit nästan hela tiden. Omkring 10-tiden skingras molnen och det blir varmt och härligt. Men då har vi oftast redan åkt iväg. Men…. man kan ju inte få allt.

Idag är det onsdagsmarknad i Asti, så vi åker dit. Vi har ju varit på en del marknader nu, men vi tycker fortfarande att det är trevligt. Nu tror vi ju dessutom att vi har en given parkering i Asti så vi ska slippa cirkla runt och leta. Meeen när vi kommer fram är det massor av bilar i staden och på ’vår’ stora parkering finns inte en enda ledig plats! Vi åker runt en stund, men det är packat överallt. Så hamnar vi tillbaka på vår parkering och har sån himla tur att det blir en lucka där vi kan ställa oss.

Denna marknad är verkligen jättestor. Här finns allt. Frukt, grönsaker, blommor, godis, charkuterier, ostar, fisk, tyger, gardiner, kläder – allt från underkläder till tjocka jackor, väskor, skor, verktyg, badrumsprylar, köksprylar mm mm.

Ännu en marknadsbild.
Tyg- och platsblommor är verkligen stort här i Italien. Många är faktiskt rätt så fina också.

Vi äter lunch på en restaurang med det trevliga namnet ….. Laura. Jättegoda pizzor blir det idag. på min var det brie och speck och på Bengts 4 sorters ostar.

Bra restaurang med bl a massor av olika pizzor att välja bland.

På kvällen äter vi melon och skinka. Sen kollar vi på svensk tv på plattan, hahaha, Bengt har lyckats hitta en programvara med VPN så att vi kan se svensk tv och där dök det upp fyra nya avsnitt av Saltön! Inte någon höjdare kanske, men lite skoj är den ändå :-).

Svensk tv-serie

12 september 2017

Upp tidigt igen, inga sovmorgnar att tala om här inte. Men det gör inte så mycket eftersom det är svårt att sova i den hårda sängen. Vi åker iväg till Alba för att kolla på tisdagsmarknaden. Alba ligger drygt 5 mil från vårt boende, men det är rätt små och krokiga vägar, så det tar ca 1 timme att ta sig dit. Vi hittar parkering direkt, strax utanför centrum. När vi ska betala parkeringen tar dom inte kort och vi har inga mynt. Vi ser parkeringsvakten och frågar om han har växel, men det har han inte. Han säger att vi kan gå iväg och växla i någon butik, han lovar att inte sätta böter på vår bil under tiden. Jag slinker in på närmaste bar och köper det billigaste dom har, en chokladbit för 1 euro och nu har vi 4 euro att parkera för :-).

Vi hittar marknaden och strosar omkring där en stund. Jag köper en ny hårborste, för den gamla är trasig (en annan historia, Karin!).

Äntligen hittar jag samma modell på borste som jag tidigare köpt här i Italien :-).
Massor av kläder har dom på denna marknad.
En läcker fiskdisk.

Sen promenerar vi i de gamla smala gränderna i den gamla stadsdelen och tar en fika.

Kaffe, små mackor och ännu mindre gobitar.

Vi kikar in i en lite kyrka och efter en liten stund dyker det upp en man som propsar på att vi ska gå längre fram och titta. Bakom altaret finns en grind som leder till en lika stor lokal som framför altaret. Vi kollar lite och ska gå ut igen, då ber han om gåvor till kyrkan, Maria Magdalena. På en liten hylla ligger tre stycken femeurosedlar. Hmmm, känns konstigt, men jag letar fram 1 euro och lägger på samma ställe. Detta var ingen seriös människa, han tog troligen pengarna i egen ficka. När vi gick förbi kyrkan senare på dagen satt han på trottoaren utanför en butik.

När vi strosat omkring en stund blir vi törstiga och sätter oss på ett stort torg med många uteserveringar med trevliga bord och soffor. Bengt betsäller en spritz och jag en färskpressad apelsinjuice. Till våra drinkar kommer det in ett fat med lite småplock!! Vi vet ju att man serverar tilltugg på eftermiddagarna, Aperetivo, men här får man det redan mitt på dagen.

Drink med gott tilltugg.

Lite fler bilder från Alba:

Vattenkonst.
Flera gamla torn.
Den stora och vacker kyrkan Domo de Alba.
Roliga kakor.

Sen åker vi vidare för att besöka Barbaresco som både är ett område och en liten stad och ett gott vin. Oj, så vackert det är här (med risk för att vara tjatig!). Jag tycker nog att detta är det häftigaste av de vinodlingar vi sett. Det är väldigt kuperat och så många vinodlingar! Det är obeskrivligt. Man ser hur långt som helst när man kommer upp på en höjd. Inte lätt att återge på bilderna, detta måste upplevas. Jag måste ändå lägga ut en del bilder 🙂
Barbaresco:

Vinprovning inne i Barbaresco. Mamman i familjen kom fram när det blev dags att betala.
Jodå, dom öppnade grinden är också, så vi fick komma in och prova vin.
Nu är skörden i full gång. På hemväg kör vi om en del traktorer med fullastade släp.

Vi lagar risotto ikväll, den blir verkligen jättegod!

Vi har blivit tillsagda av vår hyresvärdinna att gå ut och kolla på bergen som syns i fjärran. Hon är väldigt stolt över den vackra utsikten!

Mot nordväst: Toppen i mitten av bilden är Mont Blanc i Frankrike.
Rakt norrut: Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien.
Vår lilla by, Grazzano, syns också från vårt hus.

Jag har haft huvvevärk hela dagen, men det är inte så konstigt, Bengt läser precis att det är internationella migrändagen idag ;-).

11 september 2017

Idag blev det en slappardag. Vi har legat i solen och i skuggan och läst och latat oss. 27 grader hade vi på eftermiddagen.

Vi har lagat och ätit lunch här hemma.

På eftermiddagen tog vi en promenad ner till den lilla byn där vi bor, det är bara några hundra meter dit, en enda lååång utförsbacke. Det var verkligen dött trots att klockan var fem, så siestan borde varit över. Ett fik var öppet. Det finns en restaurang som ska vara bra, men den har stängt på måndagar. Supermarket var också stängd, varför vet vi inte, den hade inga skyltar om öppettider, så den är väl öppen när ägaren har lust :-).

Vi hade fått tips av vår hyresvärdinna att besöka kyrkogården som ligger så vackert, högt uppe på en kulle i byn, så dit gick vi. Det var verkligen en helt magisk utsikt. Det är så himla vackert här. På väg därifrån satte vi igång världens liv på några hundar. Dom ylade och skällde säkert en halvtimme och det smittade av sig till andra hundar i närheten. Ungefär som på det första stället vi bodde på ifjol, om ni minns det, Åke och Elisabeth!! En hund börjar och sen går det som ett drev av hundskall! Usch, inget trevligt alls.

Vi gick vidare och kollade på kyrkan, på utsidan förståss, för den var inte heller öppen. Det var en del branta backar, men nu är vi ju så vältränade så dem tog vi i ett huj!

Lite bilder från idag:

På golvet utefter en vägg uppe på sovloftet är det ett galler så man ser rakt ner i köket. Därnere skymtar Bengt.
Det är bäddat men så fina lakan med broderi och spets. De ser gula ut på bilden, men de är kritvita.
Hemlagad lunch och vatten till det (det är ju måndag)!
En liten vildkanin skuttade omkring på gräsmattan.
Utsikten från min solstol! Längst bort i söder är det bergskedjan Apenninerna som skymtar.
Utsikten från kyrkogården, kyrkan som syns ligger mitt i byn, också den på en höjd.
Så vackra vyer.
De flesta gravar var prydda med plastblommor. Det har jag aldrig sett i Sverige.
På vissa familjegravar var det fotografier på de döda personerna.
Är det en hibiskus??
Vår lilla by sedd från kyrkan. Längst bort i mitten av bilden syns en trädtopp, där ligger vårt hus.
Kyrkan och Bengt.

 

 

 

10 september 2017

Nej, jag har inte sovit så bra, sängen är jättehård!! Bengt tycker att det gått hyfsat bra ändå.

Det regnar och är bara 12 grader varmt! Nu måste jag leta fram jeansen som jag inte haft sedan vi åkte genom Tyskland i början av augusti. Vi äter frukost och sen åker vi in till Asti som ligger ca 2 mil härifrån. Vår hyresvärd berättade att det är en jättestor matmarknad där i helgen och idag ska det också vara en parad.

Det är packat med folk och bilar när vi kommer fram till Asti, vi snurrar runt i staden i säkert 20 minuter för att leta parkering, till slut hittar vi ett parkeringsgarage där vi får sista lediga platsen. Nu har det slutat att blåsa och regna och det är redan 17 grader varmt.

Vi går ner mot centrum och där pågår paraden för fullt. Det är folk från små orter kring Asti som klätt ut sig i gamla kläder och kör med gamla traktorer som drar släp där man utför olika sorters hantverk. Man har verkligen lagt ned mycket jobb på att få allt att se gammalt ut! Att det finns så många gamla prylar bevarade. Och alla fina kläder! Det var så häftigt att det var folk i alla åldrar som deltog i paraden, från gamla till ungdomar och riktigt små barn.

Varje ort hade sin egen grupp som inleddes med namnskylten för orten. Här kommer den by där vi bor just nu.
Hos doktorn.
Ett par levande tuppar.
Skräddaren.
Isförsäljning.
Sömmerskor.
Barnhemsbarn.
Skolklasser.
Slipning.
Snickeri.
Försäljning av textilier.

När paraden var slut gick vi till den gigantiska matmarknaden ’Festival delle Sagre’ som betyder ungefär ’Festivalernas festival’. Det var ca 40 olika stånd med alla möjliga sorters maträtter, allt var producerat i trakten kring Asti. Det var så mycket folk, vansinnigt långa köer till matstånden . Vid varje stånd var det två olika köer. Först köade man till kassan, där man köpte en biljett för den maträtt man ville smaka, maten kostade allt mellan 18 kr för det enklaste upp till 70 kr för mer avancerade rätter. Ett glas vin kostade alltid 5 kr! När man fått sin biljett var det bara att ställa sig i nästa (ännu längre) kö för att få sin mat. Till vissa stånd var det minst en halvtimmes kö till kassan och sen minst en halvtimme ytterligare för att få sin mat. Vi provade tre olika maträtter och en efterrätt. Solen kom fram och temperaturen steg till över 20 grader, skönt!!

Ingången till matmarknaden. Här fick man en karta med alla stånden inprickade så man kunde orientera sig bland läckerheterna.
Här köper vi härligt bröd  med olivolja och tomatsalsa, från vår hyresvärdinna.
Vinet serverades ur tunnor. Varje stånd hade sitt eget vin.
Här var det nog pasta!
En jättegod osträtt.
En chokladkaka med smak av bittermandel och skorpor som man doppade i en kräm gjord på bla vitt vin.

På väg tillbaka till bilen gick vi igenom en park där de hade en stor damm med sköldpaddor och flera olika sorters fiskar. Det var så mycket folk överallt.

Här hade djuren väldigt stor yta att simma omkring i.
Utanför parken köpte Bengt lite salami.

Då har vi haft ännu en härlig dag i Italien och vi trivs bra i detta lilla hus. Så här ser det ut inomhus.

Köksdelen med gasspis. Matbord med plats för fyra personer.
Bakom matbordet står en bäddsoffa. Här syns trappan upp till sovloftet.
Sovloft med en dubbelsäng.
Och ett litet badrum med duschkabin.

 

 

9 september 2017

Efter att ätit frukost lastar vi in väskorna i bilen. Det är helt fullpackat i bagaget nu och lite i baksätet också, dessutom är takboxen full. Det som tillkommit sedan vi åkte hemifrån är vin! Vi har bestämt oss för att stanna en stund i Genua eftersom den staden ligger på vägen till vårt nästa resmål. Idag är det Bengt som kör. Det börjar med att vi får stå och vänta på grönt ljus i en kvart för att kunna köra i den enkelriktade tunneln. Vi kör norrut nu så det är inte samma tunnel som när vi kom, men denna ser likadan ut.

På väg in i tunneln. Det blir grönt ljus var tjugonde minut från denna sida.
Kala kullar till skillnad mot de lummiga kullar vi oftast ser.

Det är hur många tunnlar som helst här. De har alla vitmålade väggar, så det känns inte så mörkt och smalt.

Tunnel på tunnel på tunnel.

Efter knappt en timme är vi framme i Genua (som är ’huvudstad’ i Ligurien) och har sån tur att vi hittar en parkeringsplats nästan genast. Bengt betalar parkeringen med appen Easypark som vi brukar använda i Sverige, den funkar även här (lite orolig är jag att det ska bli nåt strul!!). 3,5 timmar kostar runt 60 kr.

Så går vi mot centrum, vi har inte läst på så mycket utan tänker bara strosa omkring och ta det lugnt. Det är en rätt så fin stad. Väldigt gamla höga hus som skiljs av smala gränder. Efter att ha besökt de små städerna i Cinque Terra med alla dessa tusentals turister är det en helt annan upplevelse i Genua. Nästan inga turister, men ändå ett väldigt livligt folkliv. Vi sätter oss på en uteservering på en liten piazza och tar en kaffe. Det är soligt och 24 grader varmt, enligt prognosen skulle det regna hela dagen, men vad gör det att prognosen är fel.

En elva-fika på Bar Cicci.
Festliga flaskor.
De har trådbussar här.
Kyrkan San Pietro in Banchi från slutet av 1500-talet.
Liten men mycket vacker.

Vi går ner mot hamnen och passerar ett litet torg där man säljer LP-skivor.

Bengt spanar på gamla LP-skivor.
Massor av smala gränder.
Fina skyltar.
En fin innergård med guldspetsad grind.

Hamnen är stor, vi ser bara en liten del av den. Här är det marknad där man säljer mat, hantverk, textilier, kryddor mm mm. Bengt köper tre par kallingar  för 7.5 euro och jag köper en jättestor duk/filt för 10 euro, troligen hade vi kunnat pruta lite på priset också.

En stor glaskupol med gröna växter.
I den runda kuren som hänger därborta tror vi det är en restaurang. Den går upp och ner på en vajer.
En jättebyggnad med konstig design.
En vackert målad byggnad.
Å vilka parmesanostar!!

Vi äter en lättare lunch och hittar tillbaka till bilen. Jag skulle vilja besöka denna stad igen och promenera runt mycket längre tid.

Nu knappar vi in adressen till vårt elfte boende på denna resa. Det lilla hus vi har hyrt ligger ett par mil nordost om Asti. Det är bara ca 13 mil att köra och vi räknar med att vara framme vid 16-tiden. Nu blir landskapet mycket plattare igen, när vi lämnar Ligurien och kommer in i Piemonte.

Här är det verkligen platt.
Hahaha, man kan ju ha takboxen på släpvagnen också!

Vi stannar till för att handla lite frukost mm och Bengt blir lyrisk när han hittar finöl.

En massa sorters finöl! Det fanns Birra Moretti till mej också, men de fotade han inte :-).

Det är lätt att hitta till huset och hjälp så fint det ligger. Tyvärr så är det molnigt och börjar småregna, men utsikten är fantastisk! Huset är också bra, litet men här verkar finnas det man behöver. Ägaren bor på samma gård i ett stort hus. Hon är väldigt trevlig och visar oss runt. Hon pratar väldigt väldigt mycket, men hennes engelska är bra, så vi förstår vad hon säger. MEN vi kommer inte ihåg allt….. hur var det med sopsorteringen egentligen, vilka sopor skulle vara i vilka påsar?? Vi får fråga imorgon igen :-).

Här ska vi bo en vecka.
Vilken fantastisk utsikt!!

Vi packar upp och gör oss lite hemmastadda. Det finns endast fyra galgar, hahaha men efter fem veckor i resväska har man vant sig vid att alla kläder är lite skrövliga, så det är ingen fara.

Bengt fixar kvällsmat, vi får sitta inomhus men hoppas på bättre väder imorgon.

Första kvällsmaten i detta lilla hus.

Men, men, men sängarna känns om möjligt ännu hårdare än de vi sovit i tidigare. Fler bilder från inomhus kommer i morgondagens blogg.

 

8 september 2017

Idag har vi bara latat oss. Legat i trädgården och läst. Ätit lunch hemma i lägenheten. Bengt stekte varma mackor med ost och tomat.

Tagit en promenad ner till byn och stranden. Men det blev inga fler bad i Medelhavet. Tyvärr Swante, inget bad för Bengt!

Det finns så många fina gränder i staden.
Man blir verkligen sugen att handla frukt och grönsaker.

Kikat in i kyrkan San Giorgio från 1300-talet, den är mycket vacker.

San Giorgio och draken.
Altaret och den vackra takmålningen.

Olivoljan härifrån Moneglia ska vara en av de bästa i hela Ligurien så vi köpte en flaska att ta med hem, det slank även med två flaskor rött vin från trakten 3,5 euro per flaska. Sen gick vi till butiken som har färdiglagad mat och köpte pesto-lasagne till middag. Förutom lasagneplattor var det två lager med skivad potatis i lasagnen. Väldigt gott!

Jättegod lasagne till middag.

Sen har vi packat ihop lite och burit ner en del grejjer till bilen. Sista natten i dessa stenhårda sängar. Imorgon kör vi norrut.

Jo, just det – vi har kollat stegräknarna i våra mobiler idag. Det är så att jag alltid har gått många färre steg än Bengt om man jämför i våra telefoner, trots att vi gått tillsammans hela tiden. Även när jag jämförde med Karin hade jag färre steg. Idag bytte vi telefoner Bengt och jag för att se om det är telefonen det beror på eller om det är jag som liksom svävar fram och inte tar riktiga kliv :-). Det är telefonerna som räknar olika! Idag hade jag fler steg än Bengt. Skönt att veta att det inte är mina kliv det är fel på!!!

Här är en bild på antal steg vi gick igår. Bilden är från Bengts telefon, min telefon visade ’bara’ 17130 steg trots att vi gått tillsammans hela dagen.

21487 steg på en dag, inte dåligt!!

7 september 2017

Idag ska vi promenera igen. Vid 10-tiden tar vi tåget till Vanezza, den näst nordligaste av städerna i Cinque Terra. Tåget kostar 6 euro per person (enkel resa). Som vanligt…. möter vi skåningarna, dom är också på väg till Vanezza, men ska vandra söderut och vi ska vandra norrut.

Vanezza ska vara den vackraste av de fem städerna i Cinque Terra, enligt gudieboken, men vi kan inte riktigt hålla med. Staden ligger nere vid havet och det är väldigt turistiskt. Massor av serveringar och souvenirbutiker. Vi mjukstartar dagen med att bege oss upp till en borg där man ska ha en härlig utstik. Det är trappor upp och kostar 1.5 euro att komma in. Jag går inte upp i det högsta tornet, det är spiraltrappor och supertrångt så jag vänder i porten. Bengt får gå upp ensam.

Vanezza
Det är en livlig båttrafik i hamnen. En dagstur kostar ca 33 euro.
Någonstans däruppe i bergen ska vi vandra så småningom.
Massor av smala gränder och trappor överallt.
Vi börjar med att traska upp till borgen som syns högst upp på fotot.
Bengt klättrar upp i tornet.
Inne i tornet finns en trång spiraltrappa.
Jag sitter kvar nedanför tornet. Jag syns som en prick där nere i skuggan :-).
Vi kollar in i den enkla kyrkan.

Vi strosar omkring en liten stund, kikar in i kyrkan S Margherita Di Antiochia från år 1318 och bestämmer oss sedan för att ta en fika för att ladda inför vandringen. Vi sätter oss på en liten bar och beställer in en focaccia med salami och en med tomat och mozzarella. Dom är de godaste focaccia vi ätit! Brödet smakar härligt av olivolja och pålägget är så fräscht.

Så gott fika.

Sen går vi till en butik och köper vatten, frukt och en chokladbit och ger oss iväg uppför, uppför och uppför. Vi ska gå sträckan Vanezza -> Monterosso och det är en betalsträcka, man köper ett vandringspass när man går in på leden. Men vid betalstationen är det stängt. Vi möter två ungdomar som gått samma sträcka fast från andra hållet och dom frågar om vi vill köpa deras vandringspass för en billig penning eftersom dom inte behöver det längre. Vi tycker det känns lite skumt och säger nej. Vi vet att man kan betala när man går ut från leden också, så det får vi väl göra, det kostar 7 euro per person och dag.

Det är inte alls lika jobbigt som häromdagen. Det är mycket bättre trappor på denna sträcka. Men vi vilar flera gånger och dricker vatten, det är 26 grader varmt och oftast går man i solskenet.

Även här är det en hisnande vacker utsikt. Vi stannar och tar en hel del kort.

Här har vi kommit en bit upp i bergen och ser ner på staden vi lämnat.
Vackra vyer.
Långt där borta skymtar Monterosso, dit vi ska ta oss idag.

Stigarna vi går på idag är mycket smalare än häromdagen men på många platser finns räcken. Det är så mycket mer folk idag, vi får möte hela tiden och det går nästan aldrig att gå två i bredd, utan man får vänta in varandra där det är lite bredare. Bengt går bakom mej och ser då och då att mötande personer vill lämna plats för mej på ytterkanten, men jag vägrar släppa bergskanten :-).

Här är det inte alls så smalt, men jag håller mej gärna i berget ändå.
Smala stigar i gassande solsken.
Vandringsleden löpte genom mycket skog idag.
Ibland var det knappt någon stig, bara grus och sten. Vi är alldeles skitiga långt upp på benen av allt damm.
Det går inte att mötas utan att en av personerna stannar till.
Mitt ute i ingenstans ligger ett stort hus som är till salu.

Vi mötte väldigt många olika typer idag. Många svenskar och norrmän. Många unga tjejjer med finklänningar och glitterskor som knappt satt fast på fötterna. Ett par hundar som måste bli burna pga den svåra terrängen, en lite baby som bars i sele på magen och såg ut att kunna få värmeslag, så varmt mot pappans kropp. Stora personer och små personer, tanter med kjol och gubbar med käpp. Tre unga tjejjer som halvsprang fram i små bikinis och hade musikspelare som störde i naturen :-). Alla gjorde vi det väldigt bra som tog oss fram i solgasset. För oss tog det två timmar (skåningarna hade gjort samma promenad igår på två timmar och en kvart). Men oj vad vi svettades! När vi passerade betalstationen var det ingen som kontrollerade att vi hade ett vandringspass, så det blev en gratis tripp för oss!

Kolla in min rygg! Tröjan är dyblöt där ryggan hängt.

Framme i Monterossi svalkade vi oss med varsin glass och varsin öl. Gott var det.

Två svalkande godsaker till oss var.

Monterosso är också en fin liten stad, den nordligaste i Cinque Terra. Men väldigt turistisk den också med en lång strand för sol och bad.

Monterosso.
En del av stranden.
Fint konstverk av L Abbraccio.
Affär med lokala produkter, men väldigt dyrt.
En tunnel ledde oss till tågstationen.
Fin utsmyckning i tunneln.

Vi är hemma igen vid halv sex-tiden. Vi tar en snabbdusch och går ner till byn för att äta lite aperetivo. Dvs, man beställer en dryck och får lite tilltugg ’gratis’. Vi är inte så hungriga, så detta får räcka.

Aperetivo, gott tilltugg till en spritz (den första denna vecka).
Sen blev det en öl, Bengt hittade en sort som han gillade.