Bengt hittade ett stort överkast i gårkväll, som jag lade i sängen under underlakanet, så inatt har jag sovit bättre. Det blev mycket mjukare.
Men, oj vad det har regnat, åskat och blixtrat inatt. Nu på morgonen är det grått och mulet, men ändå 19 grader varmt.
Efter frukost tar vi en promenad ner till affären. Någon har börjat renoverat ett av de stora husen som ligger på väg till affären. Huset är i två delar och på den ena delen är taket bortplockat och nya takstolar ditsatta. De gamla takpannorna ligger snyggt staplade intill huset, kanske ska de återanvändas. Det står en tysk bil på uppfarten så troligen är det några från Tyskland som köpt fastigheten. Spännande att se vad som händer i framtiden.
Framför kommunhuset står ett minnesmärke över stupade i första världskriget.
Här ligger den lilla affären.
När vi kommer in i affären står Rosarias mamma där. Hon handlar flera varor som packas i två kassar. Hon är alltså ensam och bär båda kassarna hem. Hon bor nära, kanske bara 200 meter, men ändå, 101 år!!
Vi köper foccacia och ett par zucchinibullar och spenatbullar som vi ska ha till lunch. Det slinker också med en salami, den vi fick smaka hos Rosaria i lördags var jättegod och den hade hon köpt i affären!
På vägen hem såg vi en smart lagning av en skärm på en lite skruttig bil.
Dags för mördarbacken.
Vädret har blivit bättre, men det känns som det står och tvekar.
Finvädret fortsätter. Vi sitter ute och latar oss, äter lunch. Pratar lite med Rosaria som sitter med sin moster som ’bara’ är 97 år och bor i andra ändan av vårt lilla hus.
Klockan sex har Rosaria fixat så att vi kan åka ner till Fratelli Natta och köpa lite vin. Det är Dario som tar emot, han som inte kan ett ord engelska. Det är lite tråkigt när man inte kan prata med varandra, synd att det ska vara så hopplöst svårt att lära sig italienska. Vi avstår provsmakning och ber att få köpa med oss några flaskor hem. Det går ju bra att förstå.
På kvällen kollar vi lite svensk tv.