Jag är vaken först av alla och går en sväng runt området. Det är lugnt och stilla och varmt.
Idag har vi planerat in en utflykt till en liten halvö som ligger drygt 4 mil söder om Grosseto. Kommunen på halvön heter Monte Argentario, vi åker till huvudorten som heter Porto Santo Stefano. Halvön var tidigare en ö, men under århundradena har det med verkan av havsströmmar och floden Albenga skapats två sandbankar, Giannella-sandbanken och Feniglia-sandbanken som förenar ön med fastlandet. Lagunen mellan sandbankarna kallas Orbetellolagunen.
Vi börjar med att köra högst upp på halvön, men där finns inte mycket att se och ingenstans att parkera bilen, så vi kör ner till hamnen igen.
Det finns gott om parkering nere vid hamnen och (som vanligt) går det att parkera med EasyPark. Ute i vattnet ligger en nästan helt svart segelbåt.
Vi promenerar längs strandpromenaden som har en fin stenbeläggning.
Ett minnesmärke daterat 8 december 1943; Monte Argentario kommun, de 108 flygräderna, minns sina medborgare som stupade i den tragiska händelsen.
Dags för elvafikat, idag blir det kaffe och canollino med tre olika fyllningar, choklad, lemone och pistage. Det är så varmt, vi hittar en bar som har en skuggig uteplats.
Runt serveringen blommar hibiskus i starka färger.
Benka köper vykort och frimärken. Så kul att skicka riktiga vykort och ännu roligare för dom som får hämta kortet i sina postlådor.
Staden är liten, vi går snabbt igenom den och bestämmer oss för att åka vidare för att äta lunch.
Denna gång är det är ett dumt beslut :-). Vi är ute fel tid på dagen, klockan är närmare två och vi hittar ingen servering som är öppen. Vi kör och kör, men ingenstans hittar vi ett ställe som är öppet.
Efter en låång stund, då vi blivit rätt så hungriga, hittar vi en bar som ligger utefter en motorväg. Vi missar avfarten och får köra 5 km extra för att vända tillbaka. Vi beställer pasta med gorgonzola och sätter oss vid ett bord.
När vi sitter och väntar på maten kommer Tuula på att hon inte har sin handväska med sig?? Hon och Bengt går ut till bilen, förhoppningsvis har hon lämnat den där. Jag går till toaletten, det finns 5 toaletter att välja mellan och jag tar en av dem. När jag stänger dörren ser jag att det hänger en handväska på en krok. Tuula var ju på toa precis innan jag och där har hon glömt sin väska. Sån tur att jag valde precis den toan. Jag tar väskan och går ut till bilen där stackars Tuula förtvivlat letar. Vilken tur att det inte var någon annan som var på toa och hittade väskan, man vet inte….. tillfället gör tjuven sägs det.
Maten smakar bra men miljön är inte den mysigaste och personalen verkar vara så trötta!
Efter maten blir det proviantering på Conad. Sen susar vi hem och fixar kaffe. Vi tar med oss fikat och sätter oss vid poolen. Det är rätt så mycket mygg vid vår lägenhet, men vid poolen är det myggfritt, men en hel del flugor. Inga andra gäster är ute just nu. Igår var det full fart med vuxna och barn som badade.
Bengt lagar middag (som vanligt). Ikväll blir det risotto med svamp. Det smakar väldigt bra.
Druvan Arneis har blivit en favorit för oss, den odlas främst i Piemonte. Druvan är svårodlad och krävande för vinodlaren. På den lokala piemontiska dialekten betyder namnet Arneis ’en svår och krävande person’.
Det är en härlig kväll, varm och skön.
