Tisdag 24 september 2024.

Dags för nytt boende igen, vi flyttar en bit norrut, till La Spezia.

När vi kommer ner till frukost och får vårt bord upptäcker vi att damen som fixar kaffet är samma dam som serverade oss på restaurangen i Montepulciano igår kväll. Vilket sammanträffande!

Det är inte så långt att åka idag så vi har planerat att stanna på en vingård och i någon liten by för att äta lunch.

När jag fyllde 60 år (alldeles nyss) hyrde vi ett hus i Lornano där det också fanns ett par vingårdar som vi besökte. Vi styr mot en av dessa gårdar. Det är en bedrövlig väg den sista biten, smal, krokig och gropig. Det verkar ha regnat en massa för på vissa ställen är det djupa vattenpölar och lera. Bilen blir väldigt smutsig.

Vi går in i vinshopen och handlar några flaskor att ta med hem. Tjejen som hjälper oss är inte speciellt engagerad. Men när vi berättar att vi varit där för några år sedan tinar hon upp. Vi visar ett foto på när vi satt i trädgården och provade vin, hon är rätt så nyanställd så hon känner inte till personen som höll i provningen då. Hon berättar att dom exporterar vin till många länder och hon tycker det är många och krångliga regler just till Sverige. Det är till Villa Aurum i Stockholm de levererar. När vi är på väg ut hämtar hon en flaska rött och ger oss den i present.

Inte långt därifrån ligger den andra vingården, Lornano. Vi skulle inte stanna där….. men när vi nu ändå är här är det svårt att låta bli. Dom har väldigt fina viner.

Sen styr vi mot Volterra. Där har vi aldrig varit tidigare men flera har tipsat om att det är en så fin stad. På vägen åker vi förbi den stora svenskägda vingården Monterosola. Vi var där för några år sedan och träffade de svenska paret som äger gården. Den var då under uppbyggnad och vi fick prova viner i deras egna kök. Nu finns ett nytt fint besökcenter. Förra gången var det svårt att hitta fram till gården, nu har dom verkligen fixat en synlig entré. Men vi bestämmer oss för att inte stanna utan susar vidare mot lunch i Volterra.

Oj, oj vad vi får snurra runt i staden för att hitta en parkering (samma, samma hela tiden). Vi är jättehungriga och väljer den första servering vi träffar på. Det är hyfsat gott och stora portioner.

Vi tycker staden verkar trist, men vi får väl ge den en chans och promenerar gatan fram. Efter en stund kommer vi fram till de fina gatorna. Vi har kommit in i staden från ’fel’ håll. Nu dyker det upp en massa restauranger, barer och små affärer. Mycket trevligt.

Volterra är ytterligare en av alla dessa riktigt gamla italienska städerna. Det finns rester av murar från 300-talet f.Kr. Nu bor här 9517 personer.

Å så var det ju utsikten (igen).

Å så var det ju glassarna (igen)

Mot parkeringen.

Nu sätter vi fart mot La Spezia. Vi passerar Carrara och ser alla enormt stora upplag av marmorblock.

Det kommer en liten regnskur. Sån tur vi ändå har med vädret, det är ju mulet ibland och lite svalt, men vi har nästan aldrig råkat ut för att det regnat när vi varit utomhus.

Vi hittar direkt till vår lägenhet. Vi ska bo ca 10 minuters promenad från centrum. Det ska finnas parkering i närheten av lägenheten och det gör det faktiskt, bara ett kvarter från vår lägenhet hittar vi en plats. Betalning via Easy Park, vilket är bra då kan vi minska eller öka parkeringstiden efter behov.

Nyckeln finns i en låst dosa utanför ytterdörren. Vi har fått en kod för att öppna dosan. Det funkar jättebra. Det finns en hiss i trapphuset, men den är låst och får troligen bara användas av några speciella personer i huset. Vi får ta två halvtrappor för att nå vår lägenhet. Den känns verkligen fräsch och trevlig.

Det verkar vara ett lugnt kvarter, lägenheten är välisolerad så det hörs inga ljud utifrån.

Ikväll äter vi skinka och melon som vi handlade på EuroSpin innan vi åkte in i stan.

Idag körde vi ungefär 26 mil.