6 oktober 2018

Lördag

Skönt att ha packat klart redan igår kväll så vi kan ta det lugnt nu på morgonen. Senast klockan tio ska vi ha checkat ut. Vi äter frukost och plockar ihop det sista. Så bra att slutstädning ingår i hyran. Vi (ingen nämnd) råkade glömma en badhandduk på torklinan på balkongen en av de mer blåsiga dagarna och när vi kom hem var den bortblåst. Vi frågade hyresvärden om vi skulle köpa en ny eller ersätta henne med pengar, men hon bjöd på den :-).

Det blir fullt i bilen, Elisabeth får ha en vinkartong i knät och jag har en kartong vid fötterna. Men vi ska ju bara till flygplatsen så det är ingen fara.

Så trevligt vi haft tillsammans denna vecka, så kul att ni ville komma och hänga med oss! Hoppas hemresan går som smort. Men ni flyger ju med SAS så det ska väl funka bra!Jag glömde fota när vi sa hejdå, så jag tog en bild på dörrarna på flygplatsen istället :-).

Nu ska vi åka vidare till ett hus strax utanför Viareggio. Meeen oj vad vi får snurra runt innan vi kommer ut på motorvägen. Vi gör två försök som går fel och vi är tillbaka vid flygplatsen igen, men på tredje försöket kommer vi äntligen ut. Det tog oss nästan en timme. Strulet beror på att en av utfarterna inte längre går att använda eftersom det var där bron rasade. Det är jättedåligt skyltat eller egentligen inte skyltat alls och massor av trafik. Jag tycker verkligen synd om folk som dagligen måste köra i denna kaos och det verkar ju inte finnas någon plan för att bygga en ny bro heller. Rosaria berättade att Italien inte vill bekosta brobygget själv utan tänker försöka få EU-bidrag och det kan ju ta väldigt lång tid innan en sådan begäran går igenom. OM den går igenom!

Skönt att vara på väg. Vi stannar till på en autogrill och tar en fika. Sen messar vi hyresvärden och frågar om vi får checka in tidigare än klockan fem och vi får komma redan halv fyra. Vi åker in till Viareggio och handlar lite mat. Vi hinner med en glass också, jättegod pistage.

Vi hittar huset direkt med hjälp av GPS:en. Det ser precis ut som på bilden i annonsen, stort och fint. Hyresvärden och hennes man hälsar oss välkomna till Casa Ornella. Det trixiga är att dom inte kan ett enda ord engelska!!! Jag kan ju pyttelite italienska och vi lyckas förstå den viktigaste informationen (tror vi iallafall). Som alla italienare babblar hon på hela tiden, trots att vi inte förstår vad hon säger. Hon skrattar och viftar med armarna.

Huset är fint och rummen stora, här har vi då verkligen mycket plats.Huset

En jättestor trädgård har vi också. Det känns bra, här ska vi nog trivas några dar framöver.

Dagens resa, drygt 18 mil blev det.