Det har gått bra att sova, bra sängar men kuddarna var märkliga, som en påse med lite, lite löst dun i.
Jag har glömt att stänga av väckarklockan, så den ringer 07.00. Lika bra att hoppa in i duschen när man ändå är vaken. Redan halv åtta går vi ner till frukostmatsalen. Det är en helt ok frukost. Äggröra, bacon, lite flingor, gott bröd och en hel del pålägg (jag äter bara ost på morgonen). Juice, kaffe och te och små cornetto.
Utsikt från hotellet:
De kolossalt fula statyerna utanför hotellet måste verkligen fotograferas 🙂
Vi lämnar detta omysiga (men ändå helt ok) hotell och styr kosan söderut. Klockan är halv nio.
Efter två timmar har vi avverkat 20 mil, det går undan här i Tyskland när man inte blir hindrar av några vägarbeten eller annat strul. Vi stannar på en vägkrog och tar varsin kaffe och delar en tysk ’bulle’. Kaffet är gott, men bullen smakar sådär.
Vi byter chaufför, Bengt får ta vid en stund. Men nu börjar det köa upp sig och efter en stund är det helt stopp.
Jag startar Waze, en GPS-app där man ser vad som händer i realtid, olyckor, köer mm. Där står att det hänt en incident och att det kommer vara en fördröjning på 58 minuter. Fy så trist, men det kan man ju inte påverka, det är bara att gilla läget. Det visar sig tyvärr att problemet och köerna varar i en och en halv timme. På den tiden hinner vi köra 22 kilometer, helt otroligt. Man kan aldrig räkna med att vara framme en viss tid när man kör på de stora vägarna i Tyskland, det vet vi ju.
Jag har laddat ner en dokumentär från Sveriges Radio som handlar om en kille som blivit blåst på flera millioner kronor genom att gå på bluffen med de så kallade Nigeriabreven. Vi lyssnar på programmet medan vi kryper framåt och förundras över hur man kan vara så dum?! Hur kan man tro att en svårt sjuk gammal dam från Sydafrika vill testamentera 10 millioner dollar till just mej? Det är ändå intressant att höra hur han fastnar i bedragarnas garn och till sist hamnar i fängelse. Då har han betalat ca nio millioner svenska kr till bedragarna. Berättelsen stannar kvar i ens medvetande hela dagen. Stackars människa och alla runt omkring honom som blev drabbade. Dokumentären är lite för lång, men vi tycker den är värd att lyssna på!
När kön äntligen upphör är det dags för något att äta. Idag blir det en kycklingrätt på en vägkrog.
Vi har tänkt åka sova i Heidelberg i natt, kanske äta middag på någon restaurang i den trevliga staden, men nu är vi tveksamma om vi orkar köra så långt. Vi bestämmer oss för att köra några timmar och se hur det går, det kan ju dyka upp fler problem efter vägen. Det är jättemycket trafik, inga långtradare, dom kör ju inte på lördagar, men massor av personbilar. Så stressig körning på autobahn. Men det går undan, inga fler incidenter och knappt ens några vägarbeten. Bengt bokar ett hotell i utkanten av Heidelberg. Vi kommer inte att vara framme förrän efter klockan sex, så vi skippar middag ’på stan’.
Hotellet vi ska sova på är betydligt finare än gårdagens. Kvinnan i receptionen är väldigt trevlig, vilken skillnad mot igår 🙂
Vi får ett stort rum på andra våningen, det finns hiss här också!
Det får bli kvällsmat i hotellets restaurang.
Som varmrätt tar vi varsin pasta, Bengt med örtpesto och jag med tomat. Gott men alldeles för stor portion för mej.
Hotellet ligger som sagt i utkanten av staden, det är inget fint i omgivningarna så det blir ingen kvällspromenad.
Idag har vi avverkar 71 mil.
