Månad: september 2023

Tjohoo, när vi vaknar är vi faktiskt i Italien!!! Det känns fantastiskt. Det är 15 grader och lite krispigt i luften, men solen kommer strax att öka temperaturen.

När vi ätit frukost, som idag bara bestod av te, kaffe, bröd och pålägg, betalar vi notan för gårdagens middag (vi fick inte betala igårkväll), rummet är betalt i förväg. Det är chefen som tar betalt. Idag har han skjortan nedstoppad i byxorna och ser pigg och välvårdad ut! Kanske startar varje dag på det viset och slutar med lite oordning.

Vi hittar en bensinmack i närheten av hotellet och tankar fullt innan vi beger oss söderut. Här kostar dieseln 1,89 euro/liter vilket blir ca 22,50 sek. Dyrare än i Tyskland, men billigare än i Sverige.

Bengt får börja köra idag, det är inte mycket trafik, men den tätnar snabbt. Mycket långtradare och smal motorväg. Landskapet är bergigt, här är det Dolomiterna, en del av Alperna som syns.

Det blir fort väldigt varmt ute. Vi stannar vid en autogrill och dricker en kopp kaffe och…. här finns croissanter med pistagekräm!!!!! Pistage är min favorit, det smakar supergott (Bengt får smaka).

Vi byter chaufför och susar vidare. När vi närmar oss Bologna blir det väldigt mycket trafik. I mötande 3-filiga körbana är det kö i över en mil. Trafiken är nästan stillastående. Stackars människor tänker vi och är glada över att kön inte är i vår färdriktning.

Idag ska vi inte slarva med lunchen, vi bestämmer oss för att besöka Pesaro där vi övernattat för några år sedan. Vi hittar snabbt en parkering och väljer en restaurang som ser bra ut. Maten smakar jättebra.

Vi tar en kort promenad ner till stranden. Det är 28 grader varmt och många som solar och badar.

Vi åker vidare och nu är landskapet annorlunda, det är mycket jordbruksmark. Inte så många fruktodlingar. Böljande, men inga berg.

Motorvägen följer kusten, det är väldigt många tunnlar. De flesta breda och ljusa, men en och annan smal gammal tunnel med skum belysning.

Vi närmar oss slutmålet för dagen och ringer till vår hyresvärd för att meddela att vi beräknar komma fram klockan halv sex. Vi har hyrt ett rum på Bed & Breakfast för denna natt. Efter ett par snurrar pga felkörningar hittar vi rätt och Giovanni möter oss. En väldigt trevlig kille i 40-årsålderna som kan en del engelska. Han visar oss rummet, som ser fint ut. Frukost ska vi äta på en bar i närheten.

När vi fått nyckeln åker han med oss i bilen för att visa var vi ska parkera bilen. Vi pratar om lite av varje och han berättar att en av hans drömmar är att åka till Sverige. Vi säger att vår dröm (och verklighet) är att få besöka Italien. Hans familj är hans mamma och pappa. Flickvän har han haft i 14 år, men det var nog!! Nu är han singel :-).

Efter att vi andats ut på rummet en stund promenerar vi ner till stranden. Det är nog som ett alldeles vanligt turistparadis med massor av strandområden. Olika färg på parasoller och solstolar i olika områden. Klockan är 19 nu, så det är nästan tomt på gäster.

Giovanni har rekommenderat en restaurang där vi slår oss ner. Dom serverar Aperitivo så det får det bli och en Aperol Spritz, vi är ju ändå i Italien!!

Vi delar en pizza också.

Idag har vi kört 65 mil.

Natten har varit lugn och Bengt har lyckats sova väldigt bra!

I frukostmatsalen är det tomt när vi kommer. Det är inte många gäster som bor här. Vi är nöjda med utbudet, inget överflöd, men vem behöver det?

Hotellet är verkligen bra och prisvärt. Det enda som inte är helt perfekt är de pytte-pyttesmå badhanddukarna och doftpinnarna. Men pinnarna ställer jag ut i korridoren så är det ordnat.

Efter att ha tankat så fortsätter resan, idag ska vi köra in i Italien. Det börjar lugnt och bra, fint väder, fina omgivningar och rätt så lite trafik på autobahn.

Men så dyker det upp en varning på GPS:en. Något har inträffat efter resrutten så resan kommer att bli 140 minuter längre än beräknat.

Bengt kollar google maps och där finns en alternativ resväg. Vi bestämmer oss för att ta den, men då lägger även GPS:en ut en alternativ väg, inte samma. Hur gör vi?? Vi velar hit och dit och tar fel beslut. Nu befinner vi oss i en dubbel kö av långtradare och det står helt stilla! Det finns en liten lucka till höger där jag smiter in och hamnar på en jättestor rastplats. Jag kör igenom hela rastplatsen och ut på ’andra sidan’! Nu har jag lyckats passera en lång del av den stillastående kön och kan köra av på nästa avfart och ta en alternativ väg. Oj, vilket strul. Vi får köra en stor omväg och lyckas ändå inte helt undvika den långa kön som vi förstår beror på en större trafikolycka. Efter ca 2,5 timmar har vi bara kört ca 20 mil och stannar för att ta en fika. Nu får Bengt en gokaka, en dag ’för sent’.

Dagen fortsätter med fler olyckor och massor av köbildning. Även en hel del vägarbeten.

Ett gäng MC-knuttar fixar en egen fil, mellan två av köerna. Och vem vågar inte släppa fram dem!!

En zeppelinare följer oss en bit efter vägen. Så stor. Jag har aldrig sett en sån i verkligheten.

Vi stannar på en vägkrog och köper ett skattemärke för Österrike. Iår kostar det 9,90 euro. Efter allt strul och alla köer idag så är vi rätt så trötta och bestämmer oss för att bara trycka i oss något litet och fortsätta mot resmålet där vi kan äta middag ikväll.

Det är inga gränskontroller in i Österrike och inte är det någon som kontrollerar att vi har skattemärket heller. Vi tuffar på i 100 km/tim som är hastighetsbegränsningen efter denna väg. Det känns lugnt och bra!

På vissa ställen i Österrike har man byggt gigantiska skydd för att träd inte ska dråsa ner på vägarna.

Så kör vi då äntligen in i Italien. Inga gränskontroller här heller, men ett antal vägarbeten!

När vi kommer fram till hotellet är det 29 grader varmt. Vi befinner oss i norra Italien, ca 1 mil norr om Trento. Det känns fantastiskt härligt att kliva ur bilen och andas Italienluft! Vi checkar in och slappar en stund innan vi går ner i hotellets restaurang för att äta middag. Det är ett mindre hotell och en äldre man ’Chefen’, säkert ägaren till hotellet, sköter det mesta.

Det är lite svårt med språket när vi ska beställa mat. ’Chefen’ vill prata tyska (vi är ju långt norrut i Italien), men det är vi ju inte så bra på. Det finns inga menyer, han berättar vad som finns och vi uppfattar ’Pasta’ så det säger vi ja till! En karaff rött vin och en flaska vatten vill vi också ha.

Pastan är i alla fall jättegod. Två olika sorter.

Vi har kört 65 mil idag, det har varit jobbigt på grund av alla köer. Klokt av oss att inte planera för mer än ca 60 mil per dag då det ofta dyker upp hinder i vägen. Nu har vi avverkat 3 av totalt 5 resdagar innan vi når målet i södra Italien.

Idag är ingen vanlig dag, för det är Bengts födelsedag, hurra, hurra hurra!!

Natten har varit besvärlig för Bengt. Stora delar av nätterna sitter han upp och sover, i en soffa eller fåtölj, pga att armarna värker. Han har supersvårt att ligga på sidan i sängen. Men den lilla stol som finns på hotellrummet går inte att sitta bekvämt i, så han har inte sovit mycket. Jag har sovit sådär…. alldeles för hård säng.

Ingen idé att ligga kvar i sängen alltså, så strax efter halv åtta äter vi frukost. Det finns det mesta man kan önska, så vi blir mätta. Redan kvart i nio är vi klara för avfärd. Det är 20 grader varmt och solen skiner från en molnfri himmel.

Vi funderar lite över vilken väg vi ska ta idag. Google förestår A7 via Hamburg, men vi har dålig erfarenhet av A7. Vi valde den vägen de första åren vi reste till Italien och råkande ut för massor av vägarbeten. Bengt är inne på att vi ska åka längre österut på A9 som vi gjort de senaste åren. Men 1 mil innan vi ska välja väg så ändrar han sig och vi kör A7 mot Hamburg.

Visst är det en del vägarbeten men det får man acceptera i Tyskland, det är ju så himla många vägar och så vansinnigt mycket trafik. Hur många långtradare kör på dessa vägar varje dag? Hur orkar man vara långtradarchaufför när man hela tiden blir stående i kilometerlånga köer? Hur kan de planera sina dagar, när är man egentligen framme vid målet? Eller kör de så långt de hinner varje dag och hoppas på det bästa? Det skulle verkligen vara intressant att prata med en erfaren chaufför.

Klockan elva är det dags för fika på en vägkrog. Vi passar på att besöka toaletten också. Trots att det är så många besökare på toa varje dag så är det alltid så rent och fint. Det kostar 1 euro men det är det värt och handlar man något på platsen så drar de av den summan om man sparat kvittot man fick vid entrén.

Det är 29 grader varmt och sol.

Nu får Bengt köra en stund, vi susar vidare mot slutmålet.

Vi rastar ytterligare en gång och byter chaufför. Idag har vi tänkt stanna i någon trevlig liten stad och äta lunch. Bengt googlar och hittar en stad där det ska finnas ett flertal restauranger. Väl framme är klockan halv tre och staden är helt död. De restauranger vi hittar stängde klockan 14 och öppnar igen klockan 17. Det var en nitlott! Inte är det något mysigt här heller. Vi har lite frukt i bilen som vi äter och bestämmer oss för att fortsätta till hotellet istället.

Några kilometer från hotellet ligger staden Tanna, där stannar vi och letar efter något att äta. Till slut hittar vi Zum Löwen, ett omysigt, inrökt ställe med ett flertal bullriga gubbgäng som sitter och ölar och spelar kort eller Yatzy.

Vi beställer varsitt glas vitt vin (man kan välja på torrt eller halvtorrt) och varsin schnitzel (finns många olika att välja på, bla Hawaii med ananas). Bengt tar en original och jag en med sparris. Som tillbehör får vi välja ketchup eller majonnäs. Maten är jättegod, det tycker till och med Bengt. 30 euro för mat och vin, det är ju nästan billigt. Som tur är så har vi kontanter för här tar dom inte kort :-).

Sen är det dags att dra till hotellet. Det är riktigt fint. Rummet känns nyrenoverat. Återstår att se hur det går för Bengt att sitt-sova i denna typ av fåtölj i natt.

Idag blev det 64 mil. Totalt 7 större vägarbeten och några mindre. Det längsta på 11 kilometer.

Nu är vi på väg igen…..

Strax före klockan 10 startar denna höstresa till södra Italien. Vi har mycket packning, som vanligt. Jag har mest, så har det alltid varit. Jag blir inte bättre på att packa lätt trots alla resor. Men så bra då att man kan ha takbox.

Vilket fint väder vi har. När vi lämnar Skänninge skiner solen och det är 18 grader varmt. Solen glittrar över Vättern, Bengt får fota medan vi åker, än är det inte dags för rast.

När vi kört 20 mil tar vi första paus och äter medhavda mackor och dricker kaffe. Vi stannar på en rätt så nygjord rastplats med en stor lekpark, fräscha sittplatser och bra toa.

Vi ringer och pratar med våra snälla grannar som ska titta till vårt hus medan vi är borta, dom är Västergötland idag och plockar lingon. Senare på kvällen får vi se resultatet av deras plockande, dom är verkligen proffs.

Vi kör vidare och utanför Värnamo dyker det plötsligt upp 14 MC-poliser från en påfart. Dom försvinner snabbt i fjärran.

Vi tuffar vidare söderut, det händer inte mycket. Det är rätt så lite trafik fram till att vi byter från E4 till E6, vid Helsingborg, då tätnar trafiken. Som vanligt är det lite köbildning omkring Lödde.

De första milen i Danmark går trögt, det är jättemycket trafik och köer trots att det är 3- och ibland 4-filigt. Vi tar en rast vid en vägkrog och äter några smörrebröd och varsin 0-%-ig öl ( obs lager :-))

Nu har vi bara ca 10 mil kvar och då får Bengt ta över ratten. Innan vi åker på färjan i Rödby tankar vi. Hemma kostade dieseln 24,56 kr/litern. Här i Danmark kostar den ’bara’ 12,89 Dkr vilket motsvarar 20,56 Sek.

Färjan tar oss över Femer Belt på 45 minuter. På bildäck hittar jag en plånbok som innehåller en massa kontokort. Jag lämnar över den till personalen på färjan och hoppas att ägaren blir tokglad över det.

Hotellet vi bor på i natt ligger i Puttgarden, mitt ute i ingenstans, alldeles nära färjeläget.

Rummet är helt ok, vi ska ju bara sova här en natt. Men det är varmt, väldigt varmt, det finns ingen AC, men det finns en liten fläkt och fönstren går att öppna. Utetemperaturen har redan sjunkit till 20 grader, så det blir nog svalare framåt natten.

Idag har vi kört drygt 59 mil.