Månad: september 2018

Fredag

Det är en härlig morgon, när vi sitter ute och äter frukost kommer Rosaria med en broschyr över Crea, det lilla kapellet vi besökte förra lördagskvällen. Vi passar på att prata lite med henne om vardagslivet i Italien. Hon berättar ju gärna och mycket, hahaha lite svårt att hänga med i allt. Skolorna börjar i slutet av september och slutar omkring 10 juni, vid jul är det ca två veckors lov och en vecka vid påsk. En vanlig anställd här i Italien har 4 veckors semester. Arbetar man i fabrik har man semester från mitten av augusti och två till tre veckor framåt. Om fabriken stänger över jul blir man tvungen att ta semester då också. Det är inte självklart att få ta ledigt någon annan tid på året, eventuellt någon enstaka dag för viktiga händelser. Det finns kindergarten för barnen och så mormor och farmor förståss.

Vi funderar lite på hur länge barnen är uppe på kvällarna eftersom många föräldrar arbetar sent och hon säger att omkring nio, halv tio går de och lägger sig, även de mindre barnen. Skolan börjar vid åtta och halv åtta kommer skolbussen och hämtar.

På söndagarna går familjerna gärna ut och äter middag på restaurang, då blir det många rätter. Men på vardagarna äter de ungefär som vi, en rätt till lunch och en till middag. Det är alltså inga femrätters i hemmen om det inte är fest förstås, då äter man antipasti, primi, secondi, dolci och kanske lite ost också. Däremot skrattar hon och säger att det är en synd att blanda ihop pasta med kött, pasta äter man som en egen rätt, eventuellt med olja, eller en sås.

Rosaria känner sig bekymrad för framtiden när hon tänker på hur de främlingsfientliga krafterna ökar i samhället. Det håller vi ju med om, det känns inte alls bra efter det senaste valet.

Jag tycker det ska bli kul att se det lilla kapellet Crea i dagsljus, så vi tar bilen dit och promenerar samma stig som vi gjorde i mörkret. Nu är det bara 16 grader varmt och det är 10 grader svalare än förra gången. Men solen lyser då det är varmt ändå. Det är drygt 1 km att gå, rätt så brant på vissa ställen, men det känns betydligt kortare än när det var mörkt. Det är en vidunderlig utsikt.

Utefter stigen är det tretton små kapell, en del runda, andra fyrkantiga.

I varje kapell finns det skulpturer som speglar en religiös händelse. Helt otroligt fina. Dörrarna är låsta och det är galler för rutorna.

Så här tycker runkeeper att vi snurrade på uppe vid borgen 🙂

Nu tycker vi att vi är värda en fika, det finns faktiskt en liten bar nere vid den stora kyrkan, där man får lämna bilen.

Vi tar en liten koll inne i kyrkan också, Rosaria berättade att det finns en liten madonnastaty från 400-talet i kyrkan. Man får egentligen inte ta kort, men Bengt tar ett ändå, fast själva statyn syns inte speciellt bra, man bara vet att den finns där.

På väg ut från kyrkan kommer vi in i en korridor full med målningar. När vi tittar närmare på dem ser vi att de var och en skildrar en dödsolycka. Exempelvis många bilolyckor och olyckor med motorcyklar och traktorer, en som föll från ett fönster, en som hoppat från en bro, en som fått ett stort skåp över sig, en som hoppat framför tåget. Vid varje målning fanns namn på den som omkommit och datum, på vissa fanns även fotografier. En väldigt märklig syn. Det var amatörer som målat.Avbildade dödsolyckor.

På väg tillbaka hem åker vi igenom ett par småbyar där vi inte varit tidigare. Kyrkan vi ser från vårt matbord ligger i Grana.

Vidare till Montemagna där det finns en kyrka med en ståtlig portal och en stor borg.

En sen lunch, en enkel pasta med tomatsås.

Detta var sista dagen i Grazzano för denna gång, imorgon åker vi mot nya mål.

Torsdag

Vi tar en ordentlig sovmorgon och strax efter nio är det så pass varmt att man kan äta frukost ute. Solen skiner.

På eftermiddagen åker vi in till Asti och äter en piadina, det var ju en av de saker vi hade kvar att göra innan vi åker härifrån. Jättegoda, helt nygräddade bröd fyllda med olika godsaker.Nygräddade piadina.

Sen promenerar vi runt i utkanten av staden. Vi hade sett en så fin park när vi körde bil ut ur stan för någon vecka sedan så den letar vi upp. Men det var en pytteliten park som inte alls var särskilt fin. Ibland ser saker bättre ut på håll :-).

Den gamla stadsmuren finns bevarad på vissa ställen.Stadsmuren.

Även här i Asti finns det ett lutande torn. Det lutar väl åt höger, eller……

Det blev en varm och skön eftermiddag, drygt tjugo grader och strålande sol. Vi avslutar med en aperitivo.

När vi kommer tillbaka hem är klockan halv åtta och man ser Mont Blanc ikväll igen.

Onsdag

Oj vad tiden går snabbt, nu har vi varit borta i tre veckor.

Det är kallt idag också, bara 12 grader på morgonen så det blir frukost inomhus.

Till lunch gör Bengt en jättegod risotto med torkad svamp, vitt vin och riven pecorino. Nu är det 20 grader varmt och soligt så vi sitter ute igen.

Alltså – utsikten från matplatsen är svårslagen! Jag funderar på att göra en jätteförstoring och hänga i köksfönstret på Örnvägen. Vi har ju inte världens trevligaste utsikt där, särskilt inte nu då grannen köpt en stor husbil, grrrrr.

Sent på eftermiddagen åker vi till ett Grappamuseum som vi passerat ett par gånger då det varit stängt. Dom har öppet mellan tre och sex alla eftermiddagar står det på dörren. Vi är där vid halv fem. Det verkar helt dött, men vi hittar en ringklocka och efter en stund kommer en kille och öppnar. Han frågar om vi vill prova grappa eller se museet. Gärna både och svarar vi, hmmmm han kollar på klockan ett par gånger men så säger han ok.

Vi får gå runt i lokalerna och han förklarar hur tillverkningen går till. Hans engelska är rätt så svår att förstå, men vi fattar ungefär hur det går till. Det är ett familjeföretag som sköter all tillverkning från destillering till buteljering. Det görs inte i någon stor mängd, men med hög kvalitet. Grappan görs på restprodukter från vintillverkningen på omkringliggande vingårdar och faten som grappan lagras på kommer också från trakten.

Tunnorna lagras i allt från sju till tjugo år. De ligger i stora förråd där dörrarna är plomberade av den statliga kontrollmyndigheten. När dom vill ta ut en tunna måste dom kontakta myndigheten som kommer dit och bryter plomberingen och väntar medan de gör vad dom ska och sätter sedan dit en ny plombering. Bengt fotar genom det gallerförsedda fönstret.

En några veckor gammal kattunge följer oss hela tiden, så himla söt.

Efter rundvandringen provar Bengt några olika sorter. Jag hoppar över eftersom jag inte alls gillar grappa. När killen hör att vi är från Sverige hämtar han en bok av författaren Ove Boudin. Ove importerar Grappa till Sverige, bla från den här gården.

Det är mycket fina lokaler.

Bengt köper en flaska som är gjord på Nebbiolo da Barolo och lagrad i nio år.Det blir en flaska att ta med hem.

På kvällen ser vi äntligen toppen av Mont Blanc, det är första gången det är så klart att den syns. Det är häftigt, men svårt att fånga på ett foto.

Tisdag

Idag är det första morgonen vi inte kan äta frukost utomhus. Det är molnigt och bara 14 grader, brrrrr.

Vi gör en utflykt till Casale, det är lite av en favoritstad. Det blir en en fika som vanligt. Men idag blir det inte cornetto utan en minimuffins som är jättegod, fylld med chokladkräm. Det måste ju vara bra för figuren att fika minst en gång om dagen :-).

Efter fikat går vi in i den äldsta kyrkan i stan, St Evasio´s Cathedral. I entrén finns flera skulpturer i glas- och metall, mycket fina.

I taket inne i kyrkan hänger ett väldans stort krucifix från 1200-talet.

Kyrkan är gigantisk, den upptar ett helt kvarter. På baksidan finns ett museum som vi tänker besöka, men precis när vi kommer fram är klockan 12 och då stänger som för siesta. Suck.

Vi beger oss hemåt, men stannar till i den lilla staden Rosignano, ännu en vacker liten stad.

Men såklart är allt stängt här också.Stängt för siesta.

Vi åker hem och tar en siesta vi också. Det har blivit varmare, runt 20 grader, men det blåser lite kallt, en helt annan luft än tidigare.

På kvällen äter vi jättegod porchetta och goda ostar som vi handlat i Casale.

Ingalill – Vi har det ju lite varmare än ni i allafall, vi stannar ett tag till :-).

Måndag

Idag blir det en tur till affären här i byn. Bakom dessa fluffiga snören döljer sig en butik som har det mesta i matväg. Det finns en lite bar där inne också, som serverar kaffe och annan dryck.

Grönsaker och frukt hämtar man på en innergård.Frukt och grönsaker.

Man ska ju prova allt i närheten av hemmet, så vi tar en glass på Gelaterian innan vi går hem. Det märks att det är slutet på säsongen, det är inte många smaker att välja på och Bengts citronglass är lite isig.

Resten av dagen är vi hemma och slöar och läser.

Igår när jag låg ute och läste kom Claudio springande över gräsmattan från sitt trädgårdsland upp till huset och ropade på Rosaria. Han eldade lite, dom gör det överallt häromkring och det luktar pyton då och då. Men denna gång hade elden spridit sig och han behövde hjälp att bära vatten. Jag sprang också fram och frågade om jag kunde hjälpa till, men det fick jag inte toto bene, toto bene, sa Rosaria och skrattade. Det kanske har hänt tidigare.

Bengt fotade brandområdet idag när bara vi var hemma. På bilderna syns en liten grop där han brukar elda. Det är ju så himla torrt så elden sprider sig supersnabbt.

Favoritsyssla – läsa en bra bok i skuggan:-)Låångt därborta ligger jag och läser.

Hörrni….. det är så kul att läsa era kommentarer! Ni måste skriva mer, jag vet ju att det är fler än Swante, Karin, Åke o Elisabeth, Ingalill, Kristina och Tuula som läser, kom igen nu – vad händer där hemma?

Söndag

Frukost i strååålande sol igen, detta kan ju lätt bli till en vana.Frukost i solen.

Förra året var vi på medeltidsfest i Asti och idag är det dags för den festen igen. På vägen in till stan möter vi massor av cyklister (fler än hundra) som är på utflykt. Oj, så varmt det kommer att bli för dem, det är redan 23 grader och klockan är bara halv elva.Cykelutflykt.

Vi kollar runt lite på allt som pågår i staden, men vi stannar inte så länge. Det är väldigt lika som förra året.

Vad innebär dessa symboler? Finns alla tjänsterna i telefonbåset? Email, Fax och  SMS, på symbolen längst till höger står det Ring mej.Telefonkiosk

Vi äter en sallad på en servering utanför festområdet och åker hem.

Vi har fått ett tips av Rosaria om att det är en pianokonsert i en kyrka i närheten av Grazzano ikväll. Det är två väldigt duktiga musiker som ska spela. Det är klart att vi måste ge oss av dit (hoppas på att det blir lite mer livat än i gårkväll :-).

Högst upp på kullen ligger kyrkan i Lu där konserten ska hållas.Staden Lu.

Kyrkan är rätt så liten men det är många lediga platser när vi kommer, ungefär en halvtimme innan det börjar. Men sen blir det snabbt fullt. Vaktmästaren plockar fram extra stolar, men det räcker inte alls, många får stå. Konstigt att de inte är bättre förberedda.

Det är två personer från Serbien som spelar, Lidija Bizjak (född 1976) och Mihajlo Zurkovic (född 1978). Dom är verkligen superduktiga. Dom spelar Mozart, Debussy, Chabrier, Milhaud och Saint-Saëns. Vi gillade alla utom Debussy som inte hade nåt riktigt flyt. Sagt av två som inte lyssnar speciellt mycket på denna typ av musik. Dom höll på i drygt en timme och det var väldigt bra. Gratis var det också.

Nu har man ju hunnit bli lite hungrig igen. Vi åker hem till Grazzano där det finns en restaurang som vi inte har provat tidigare. Det är inte mycket folk så vi får ett bord utan problem. Vi delar en förrätt, en chark- och osttallrik. Sen chansar vi och beställer nåt vi inte ätit tidigare vilket blev en jättehit. Nån slags grillad ost med speck (typ parmaskinka) och kantareller och grönsaker. Så himla gott.

Restaurangen är stor, med flera rum. Det droppar in folk hela tiden. Söndag kanske är en kväll då man äter ute med sin familj. Bakom mej är det inga gäster, men borden står uppdukade för ca 50 personer. Vi blir nyfikna på om det verkligen kommer att dyka upp så många människor i denna lilla by, en vanlig söndagkväll. Vi beställer en efterrätt, en hemmagjord glass för att kunna sitta kvar en stund till :-). Sen tar vi kaffe och Bengt smuttar på en grappa ut ett fint glas.

Klockan nio strömmar det in folk, vilket tjatter, hahaha, en hel busslast med japaner, mest killar.

Personalen gör ett jättejobb som serverar och passar upp alla dessa människor. Mat och dryck är beställt i förväg, men tallrikar ska bäras ut och dryck ska hällas upp.

Det tar en stund innan vi får betala, men det gör inget. Notan gick på 50 euro vilket vi tycker är ett bra pris för allt vi ätit och druckit.

Lördag

Utflykt igen, idag till Alba.

Idag är det massor av folk i staden, det är stor marknad och folk verkar handla som bara den. Redan när vi parkerat bilen, ungefär klockan halv elva, möter vi folk med kassar, dom är alltså redan klara för dagen och vi har precis kommit fram. Ändå är vi ju tidigt uppe på mornarna tycker vi.

Det talas både norska och svenska här i Alba idag, det är troligen någon turistbuss från norr som är här.

Jag köper en schal, det är ju egentligen onödigt eftersom jag redan har rätt många fina schalar hemma. Men jag glömde ta med….. igen! Jag hittar en hyfsat fin som bara kostar 5 euro. Det är allt vi shoppar.

Vi letar efter någonstans att äta lunch, det är inte så lätt eftersom det är så himla mycket folk. Jättevarmt är det också så det måste vara ett bord i skuggan. Vi står rätt länge vid ett litet ställe som verkar mysigt och till slut blir det ett bord för två ledigt. Vi får ok att sätta oss där, men sen händer inget. Personalen är så stressade, de rusar runt bland borden och serverar, tar betalt och tar upp beställningar lite hur som helst. Vi får till slut varsin meny. Några herrar vid bordet bredvid blir sura för dom får vänta så länge på att betala. Vi ser folk som kommit senare än vi som får beställa och funderar på att ge upp. Men då kommer en servitris, Bengt beställer (minns inte vad). Ojoj säger servitrisen, just den rätten har vi inte idag. Då reser vi oss upp och går, hahaha det var droppen.

Vi hittar en pizzeria där vi slår oss ner. Vi har ju inte ätit någon pizza i Italien ännu. Här är det jättetrevlig personal och vi får beställa direkt. Denna pizza är nog den största jag blivit serverad någonsin. Det hade räckt med en halv. Till och med Bengt har svårt att äta upp sin, han lämnar faktiskt några kanter och äter inget av min!!!!! Killen som serverar frågar om jag vill ha mina rester i en kartong att ta med hem och det tackar jag ja till.

Det är verkligen spridning i åldrar på byggnaderna överallt här i Italien. Gammalt och nytt om vartannat. Jag tycker det ser så trevligt ut, gammalt och nytt ihop.Gamla torn sticker upp här och där bland nyare bebyggelse.

På platsen där den ståtliga byggnaden Palazzo Marro nu står har det tidigare funnits ett tempel från 1100-talet. Precis utanför byggnaden finns utgrävningar.

Vi tar omvägen via Barbaresco för att precis som förra året njuta av de otroligt vackra landskapet med sina enorma vinodlingar. Där odlas Nebbiolodruvan som finns i det goda Barbaresco-vinet. Vi köpte inte med oss några viner denna gång.

Å så tar vi en glass i Calliano, en av våra grannbyar.Det gäller att hålla in tårna när bilarna swischar förbi.

Rosaria har berättat att ikväll är det en fantastisk ljusshow i en gammal kyrka i närheten av oss. Det måste vi ju vara med på!! Det ska vara öppet mellan klockan 21 och 24, vi fattar inte exakt när showen ska gå av stapeln, det verkar som att det ska vara nåt hela tiden. Det är väl bäst att vara ute i god tid, så vi sticker från Grazzano vid åttatiden, det tar ca en kvart att köra till kyrkan som ligger högt uppe på ett berg. Det är inte alls många bilar på parkeringen. Vi går upp till kyrkan, där inne pågår en mässa, men det är inte mycket folk. Vi väntar utanför och det kommer några få personer. Hmmm vi börjar undra om det är rätt dag. Det blir väldigt mörkt och vi ser ett par som kommer vandrande med ficklampa. Vi följer dem på avstånd, det börjar gå uppför en brant backe. Det är verkligen becksvart nu och vi går och går, ca 1 kilometer uppför, mer eller mindre brant, ibland med trappsteg, men för det mesta på väldigt ojämn mark. Jag lyser med telefonen för att inte snubbla. Till sist kommer vi till toppen och där uppe finns ett litet kapell, Sacro Monte di Crea, som är upplyst. Vi går in och häpnar över de otroliga utsmyckningarna i taket. Det är träfigurer i olika storlekar över hela takkupan. Det är ett tiotal personer där och en vakt som vill ha 50 cent per person som vill komma in.

Det är svårt att se vad bilderna föreställer, men kanske om man klickar på dem så de blir lite större.

Vi pustar en stund innan vi börjar gå ner igen. Det är fortfarande 26 grader varmt och nästan vindstilla. Vi hade ju klätt oss lite fint, Bengt hade till och med långa byxor, så vi svettas floder. Hahaha…. men det var häftigt att se kapellet och bra med en promenad också.

På hemväg kommer vi på att vi har en halv pizza i bakluckan på bilen. Det är ju toppenbra, vi är ju lite småhungriga efter denna ansträngande vandring. Klockan är ca tio och lite mat och en deckare passar bra ikväll. Vi har varken vanlig ugn eller micro, men det går bra att värma pizza i stekpannan också.

Fredag

En lat fredag vilket känns jättebra!

Det enda som händer är att vi åker till vingården Sulin och provar och handlar lite vin. Vittorio, sonen i huset, tar emot oss trots att han är jättestressad. Det är mitt i skörden och alla har vansinnigt mycket att göra. Det är runt 15 personer som är ute i fälten och plockar druvorna för hand.

Det råkar slinka med en flaska Grappa också, den står längst fram i bilden ovan, i en jättefin trälåda.

Nere i garaget hos Rosaria står snöslungan beredd inför kommande oväder.Snöslunga kan behövas här också.

På eftermiddagen badar vi i poolen igen och på kvällen blir det fredagsmys med ost, parmaskinka och ett glas rött Grignolino.

Torsdag

Förra året var vi i Turin och tänkte att dit åker vi nog inte någon fler gång. Men nu har vi tänkt om så idag ska vi ge den staden en ny chans.

När vi sitter i bilen och ska ge oss iväg kommer jag på att jag glömt ta med guideboken vi har om Turin så jag går tillbaka till huset för att hämta den.

Meeeen hjäääälp, när jag kommer runt hörnet slingar det en orm i väldig fart rakt in mot vår dörr. Jag har aldrig sett en orm på så när håll i ’verkligheten’. Den är låång och smal och brun. Gud var läskigt. Jag rusar tillbaka till bilen och hämtar Bengt sen går jag bort och ropar på Rosaria. Hon bara skrattar och försäkrar att det INTE finns några farliga djur här. Ormarna här är inte giftiga! Den var säkert bara på jakt efter någon lite groda eller så…….. Jag tycker ändå det är hemskt. Den var så himla snabb, bara snodde sig framåt och försvann. Tänk om dörren varit öppen, hade den slingat sig in då?????

Det är tur att Bengt kör för jag är faktiskt rätt skakis.

Det är drygt 8 mil till Turin och tar lite mer än en timme att köra. Vid ett trafikljus strax innan centrum blir vi stående först i kön när det slår om till rött. Då kommer det en fönsterputsare och ropar svedesi, svedesi, Bengt gör ett litet försök att tacka nej, men då ritar killen ett hjärta på rutan med putssvampen, vem kan motstå det, hahaha. Rutan blir ren och fin, killen får 2 euro och säger ’tack så micket, jag tala svensk’.

Det finns rätt så gott om parkeringar efter gatorna hyfsat nära centrum. Men det är dyrt, 2,50 euro i timmen så vår nota slutar på ca 22 euro. Det är så himla bra att använda Easypark när man parkerar, man behöver ju inte gå tillbaka till bilen för att fylla på med pengar om man lagt i för lite. Det är bara att förlänga tiden med hjälp av appen i telefonen. Smidig och smart lösning och Easypark finns på flera platser i Europa nu.

Det är redan runt 25 grader varmt så vi börjar med en fika för att svalka oss efter promenaden från bilen till city.

På turistinformationen får vi en bra karta över staden och bestämmer oss för att promenera lite i utkanten till att börja med.

På en stor plats ståtar Vittore Emanuele II som var kung i Italien under 1800-talet, en enkel man som hatade formaliteter.

Såklart dök det upp en stor frukt- och grönsaksmarknad! De höll på att packa ihop allt som inte blivit sålt under dagen, vilket himla jobb!! Det strömmar till en massa folk med gula västar som ska ta hand om allt skräp som ligger på marken så snart stånden är ihoppackade och bilarna kört därifrån.

När det är så här varmt orkar man inte gå så länge, det blir många stopp och det finns vattenhål precis överallt.En kall öl smakar så bra i värmen.

När jag var i Turin med mina tjejkompisar, 2006, letade vi efter ett café som var så berömt för sina chokladdrycker och sin utmärkta choklad. När vi till sist hittade cafeét var det stängt. Minns ni det tjejjer?? Idag springer jag rakt på det och det är öppet. Tyvärr är vi inte sugna på choklad, men det såg väldans fint ut.

En kyrka måste ju också besökas, Det sägs att denna enormt vackra stora kyrka har sitt ursprung i det femte århundradet. Sedan dess har den byggts om och till och 1678 beställdes den ombyggnad som ledde fram till dagens utseende. Intill kyrkan står ett romerskt klocktorn.

Vi strosar vidare till den historiska trädgården som skapades i slutet av sjuttonhundratalet. Väldigt välskött med mäktiga träd och fina blommor. Här finns sittplatser överallt där folk kan koppla av i lugn och ro.

På väg från trädgården kommer vi till en enorm öppen plats som kantas av matvagnar med massor av  olika maträtter. Vi är rätt så hungriga så vi köper varsin bamburger. En hamburgare av salcicca med fräscha grönsaker och en god dressing. Det tråkiga är att det inte finns någonstans att sitta. Skugga är ett måste eftersom solen gassar och det är riktigt varmt. Efter en stund hittar vi några cementklumpar i skuggan vid en taxistation där vi slår oss ner.

På piazza Castello håller de på att renovera fasaden på det stora museet. Det är otroligt vad fint dom täcker själva renoveringen. En väv där den verkliga fasaden är avbildad är uppspänd framför fasaden. Man blir lite förvirrad, det är så himla verklighetstroget.

På väg tillbaka till bilen stannar vi för att ta en aperetivo på samma ställe där vi åt förra året. Bengt kommer på att det nog är två veckor sedan vi senast drack en Spritz, så det är hög tid att njuta av en sån. Till drinken får vi massor av smarriga tilltugg.

Spårvagnarna i Turin är väldigt skramliga och ser rätt så gamla ut.

Vi tar en sväng ner till Po som rinner precis i utkanten av Turin. På Piazza Vittorio Veneto är det fullsmockat med restauranger. Vi funderar på om vi kanske skulle ha sovit över en natt här i stan, då hade vi ju hunnit med att äta en gång till, här ser verkligen mysigt ut :-).

Vallarna kring floden byggdes under 1800-talen för att skydda staden från översvämning. Stenarna till bygget återanvändes från den gamla stadsmuren. Fram till femtiotalet användes området av fiskare, men floden är nu så förorenad så fisket har upphört.

Från någon gång i slutet av sjuttiotalet började man öppna upp lokaler här för att locka hit ungdomar på kvällar och nätter. Men 2012 stängdes de flesta av lokalerna pga sanitär olägenhet och nu finns endast ett fåtal kvar. Området kallas Murazzi.

I en av barerna är det en robot (RoboTo) som blandar drinkarna. Man knappar in den drink man vill ha och de två robotarmarna tar ner rätt flaska från taket och blandar i ett glas. Bengt är väldigt sugen på att prova att beställa, men vi är så himla mätta så vi orkar tyvärr inget mer ikväll.

När vi kommer hem är klockan åtta och vi har idag gått 18200 steg vilket är ca 1,5 mil.

Onsdag

I Moncalvo, som är vår grannby, har vi ju varit på marknad flera gånger och även fikat, men inte sett så mycket annat där, så det tänker vi göra idag.

Det är stor skillnad att komma dit en dag då det inte är marknad. Där alla stånden brukar stå är det idag en stor parkering med massor av bilar. Undra vad allt folket gör, jobbar så många här i centrum?

I denna lilla by, med ca 3000 innevånare finns det tre stora kyrkor! Moder Teresa-kyrkan är väldigt gammal, det känns lite kymigt att gå in genom den låga porten.

Här i Moncalvo finns det även en del modernare bebyggelse, vanliga hyresfastigheter, både fina och lite ruffiga.

Nästa kyrka är lite yngre.Kyrkan Sant Antonio.

Framför den tredje kyrkan Chiesa di San Francesco står en häftig staty av Francesco som levde någon gång på 1200-talet. Varför han gör vågen vet några av oss :-).

Vi promenerar ut från centrum och hittar en minnesplats för stupade under olika krig. Namnen är ingraverade på stora metallblock.

Vi fortsätter och kommer fram till en enormt stor begravningsplats omgärdad av höga stenmurar. Här finns en mängd olika gravar. Vissa har bara ett litet fack i en stor vägg, medan andra har hela stora inglasade moderna små hus för sin familj eller släkt.

Det är runt 28 grader varmt så vi orkar inte promenera mer idag, vi tar oss tillbaka till bilen. Så kommer vi på att Anders nämnt att det finns en jättemysig vingård här i trakten. Bengt hittar adressen och vi åker dit. Det är en fin anläggning med både hotell och restaurang. Det verkar lite dött, men vi kliver på och frågar om man kan äta lunch och det kan man. Vi är de enda gästerna och blir väldigt väl omhändertagna.

Till förrätt delar vi en tomat- och mozzarellasallad och till huvudrätt tar Bengt baconinlindad kaninfilé med grillade grönsaker och jag tar hemgjorda äggnudlar med ankragú och persikotartar. Mums, allt är vansinnigt gott. Till maten dricker vi deras egna vita vin.

Efter maten går vi in till deras vinbutik och köper några flaskor av det goda vinet. Vi pratar lite med receptionisten som berättar att det är många svenskar som bott här i sommar.

På vägen hem stannar vi till på affären för att köpa vatten och då hittar Bengt en öl med ett så vackert namn så han blir tvungen att köpa en burk. Vi har ännu inte provsmakat, men den är säkert god.

Sen åker vi hem och latar oss. Jo just det, vi tar ett bad också.

Så här ser det ut på sovloftet. Den ena sidan är snygg och prydlig, medan den andra sidan blir lite stökig då det inte finns så många galgar att hänga kläderna på.Sovsidan

Viktor – ja, vi ser ju massor här nere hela tiden, man får inte ligga på latsidan.

Swante – visst passar han bra i huvudbonad.

Kristina – kul att ni fortfarande träffar pensionärsgänget

Ingalill – det är bara positivt att vara i Italien

Karin – hahaha, jag glömde ju dej!!!! Klart man ska ha remsa i räknemaskinen. Behöver du en ny så jag ska köpa hem en till dej :-).