Månad: augusti 2016

Ännu en underbar dag i Italien. När vi vaknat kom fastighetsskötaren med en halv hink färska fikon från trädgården, så goda.

Vi har legat vid poolen och badat och haft det trevligt. Jag har installerat min nya telefon. En samsung S6 Edge. Nästan samma som den jag blev beslulen på, men då hade jag inte Edge (hittills är jag nöjd – Micke :-)).

Efter bad åkte vi till den lokala byn, Monterosi. Inte så stor, vi promenerade genom den på ca en halvtimme. Många gummor och gubbar som satt utefter de smala gatorna och resonerade, de såg ut att ha det så himla mysigt. Klockan var ca fem. Gubbar för sig och gummor för sig :-).

Sen åkte vi ’hem’ och lagade mat. Gnocci med gravad lax, bönor i vitlök samt en sallad. Bengt bjöd på Spritz medan vi lagade mat. Efter maten drack vi prosecco som Elisabeth köpt för 1,9 euro – smakade väldigt bra. Nu är det dags att slänga sig i sängen och läsa några kapitel i boken.

Det har varit ca 28 grader idag, men under middagen kom en liten regnskur så vi fick fälla upp parasollen och sätta oss under den. Vi såg häftiga blixtar på håll.

 

Idag har vi varit en tur till havet. Vi körde västerut till en liten stad som heter Ladispoli. Vi började med att fika. När vi satt där och pratade kom en man fram och bad om pengar. Han lade en karta på bordet. Vi gav honom inga pengar och han försvann från oss. Lite senare märkte jag att min telefon var borta! Han hade helt enkelt lagt kartan över telefonen och tagit med sig karta och telefon när han stack. Jag hade lagt telefonen på bordet. Dumma mej!! Så himla tråkigt – skiiiiiit!! Tjejjerna på fiket hjälpte mej med adress till rätt polisstation. Vi promenerade dit och fick tag i en polis som kunde en del engelska så vi lyckades få ihop en anmälan.

Först hade jag tänkt att vänta med att köpa en ny telefon tills jag kom hem. Men…… vi kikade lite på telefoner i några butiker och hur det var så hade jag köpt en ny. Jag får ha ett tillfälligt simkort med ett italienskt telefonnummer. Så får jag hoppas att försäkringen täcker en stor del av kostnaden, telefonen var ny, inköpt i juli i år.

Vi fick iaf en fin dag! Låg en stund på stranden som var hur lång som helst! Åke och Elisabeth badade.

På hemväg blev det proviantering på  en supermarket och nu sitter vi i trädgården och äter ost och tar ett glas vin. Det är runt 25 grader (klockan är 22.00).

 

Idag har vi slappat vid poolen. Det har varit runt 30 grader så vi har mest hållt till i skuggan. Surrat och läst. Det är hur underbart som helst!!

Fastigheten består av två lägenhet, vi hyr en av dem. Denna vecka är den andra lägenheten inte uthyrd, så vi har hela stället för oss själva – det gör absolut ingenting!!

Nu har vi precis ätit middag och Åke och Elisabeth fixar lite kaffe, spännande att se vad vi får till det :-).

Frukosten var verkligen en upplevelse, hahaha, man får det man betalar för. Inget mjukt bröd förutom varsin croissant. Inget pålägg, inga ägg. Men mängder av olika sylt och marmelader och massor av kex.

Pratar lite med receptionisten som fortfarande har ont i magen, men hon berättar att hon måste beställa röntgen, så det var alltså ingen magsjuka :-).

Vi har varit med om en incident idag!!! Vi körde på en smal motorväg, tvåfilig och jag körde om en massa bilar. Hastigheten var inte alls hög, max 90 km/tim. Plötsligt smäller det till på högre sida. Vi fattade inte alls vad som hänt. En av bilarna jag kört om börjar blinka och sen körde den om och på nästa rastplats stannade vi båda. Det visade sig att när jag körde om honom så vinglade han ut och våra backspeglar slog i varandra. Hans spegel sprack medan vår bara fick en lättare skråma. Naturligtvis pratade han bara italienska och naturligtvis påstod han att det var mitt fel. Jag är säker på att jag inte varit inne på hans körbana, men vad gör man när man inte kan språket?? Han googlade och visade att en ny backspegel kostar ca 1700 kr. Det slutade med att jag gav honom alla kontanter jag hade, 60 euro. Bara tanken på att ta dit polisen gjorde oss matta. Så detta blev den bästa lösningen.

Vi åkte vidare till vår stuga som ligger ca 6 mil´norr om Rom. Tre våningar, två sovrum, tre badrum. Verkar hittills vara väldigt bra.

Sen var det dax att åka till Roms flytplats och hämta Åke och Elisabeth som var uppe i ottan för att med tåg och flyg ta sig till Italien,

Så nu sitter vi här i värmen och dricker rött vin och äter lite ost. Hur mysigt som helst! Stjärnklart och fortfarande väldigt varmt. Idag var det som varmast 35 grader.

 

Vi lämnade Kitzbühel redan kl nio. Jag hade läst en artikel i Aftonbladet om att prosecco görs i norra Italien. Bengt letade reda på vart det låg och vi såg att det inte var någon direkt omväg på vår resa söderut. Vi knappade in adressen i GPS:en  – det var 27 mil och restiden var 4,5 timme! Kan ju inte stämma tänkte vi – så lång tid kan det ju inte ta. Men oj vilka vägar! Kringelikrok mil efter mil, tur att jag själv fick köra, annars hade det blivit kräkpaus lite då och då :-). Det tog oss 5 timmar och då hade vi bara haft en kort paus för kaffe och panini (med speck och brie). Vi hittade området och till slut även en vingård som var öppen. Träffade en av familjemedlemmarna och fick provsmaka tre olika sorters prosecco. Två av dem smakade verkligen bra och vi köpte några flaskor!

Vi åkte vidare och stannade till i Ferrara för att äta en bit mat. Där har vi varit en gång tidigare och fikat jättegott. När vi skulle betala parkeringen dök det upp en kille som ropade och gestikulerade på italienska. Vi tror att parkeringen var hans domän. Han ville nämligen ha en liten slant ’på sidan om’. Klart man ger en slant – vad annat vågar man göra!! När jag öppnade plånboken såg han korten på Viktor o Laura och då blev han genast väldigt vänligt inställd och frågade lite vilka det var (nu på engelska). Han kom själv från Afrika och berättade att det var mycket svårt att få arbete och att få pengar att räcka till mat.

Ja, sen återstod inte många mil tills vi var frammet på vårt hotell som ligger precis vid motorvägen. Så himla billigt boende, 40 euro inkl frukost! Receptionisten dök upp efter en stund och så verklien inte pigg ut (jag trodde först hon var onykter). Medan Bengt gick ut till bilen och hämtade våra pass frågade jag hur hon mådde. Hon berättade att hon hade jätteont i magen! Hjälp – tänk om det är magsjuka. Hon skulle absolut åka med oss i hissen upp och visa oss rummet – en pytteliten hiss – jag vågade knappt andas därinne, panikrädd som jag är för magsjukebaciller. Men såklart är det inte något som smittar, hahaha.

Hoppas ni har packat klart nu, Elisabeth och Åke. Imorgon hämtar vi er på flygplatsen i Rom – sen åker vi till stugan och öppnar en prosecco 🙂

 

 

Idag tänkte vi inte starta bilen alls utan ta linbanan upp till toppstugan på Kitzbühler Horn, på 2000 meters höjd och kanske vandra en del där uppe. Upptäckte på morgonen att Bengt åkt ifrån sina gå-skor! Inget annat att göra än att gå ner på stan och inhandla ett par nya. Det fann EN sportaffär och ett par bra skor (på rea dessutom). Tillbaka till rummet och sätta på skavsårsplåster i förebyggande syfte. Promenerade till linbanan och köpte biljetter utan att tänka på att vi båda är riktigt höjdrädda! Men det gick bra, man får bita ihop :-).

Det var fantastiskt vackert! En hisnande utsikt. 27 grader varmt och lite svag vind. Efter att ha druckit varsin öl vandrade vi nedåt genom Alpblumengarden. Många vackra växter på denna höga höjd, och en och annan kossa. Vi fortsatte ner till 1600 meters höjd på en slingrande väg. Mina knän gillade inte detta att gå nerför (vilket jag vet sedan tidigare – Karin!). Fick gå pyttesteg och gå baklänges för att ta mej ner. Därifrån tog vi linbanan tillbaka ner till byn igen.

Ikväll har vi ätit riktigt gott (även Bengt). Jag tog en vegetarisk rätt, Tyroliska dumplings på grönsaksbädd med örtdressing – mums. Bengt tog en wienerschnitzel med kartoffelsallad.

Imorgon bär det av till Italien!

Somnade sent igår efter att ha lyckats ignorera det skrapande ljudet som hördes från säng-gaveln!!!! Det kom från sänglamporna enligt Bengt – jag är inte lika säker……

Vaknade av nyheten att det varit en jordbävning i Italien, inte alls långt ifrån där vi ska vara den andra Italien-veckan. Vi får följa utvecklingen och hoppas på det bästa.

Efter frukost startade vi mot Kitzbühel. Vi valde att inte ta den stora motorvägen utan tog den ’rakaste’ vägen enligt kartan. Det visade sig vara en riktig senväg – många små byar att passera och många långtradare att fastna bakom. Men det gjorde ju inget, vi hade ju hela dagen på oss! Den totala sträckan idag var bara 40 mil. Vi stannade i en lite mysig stad (finns ju hur många som helst i Tyskland) och fikade gott fikabröd. Slank in på ett snabbköp för att köpa vatten och sprang på min favoritparfym från D&G till ett riktigt fyndpris :-).

Vi var framme vid vårt boende kl 17.00. Den sista biten tog GPS:en oss på en smal slingrig liten väg uppe i bergen. Ingen vägren alls – huvva – inte kul!!

Pensionat Rainhof ligger precis vid järnvägen. Det dånar i väggarna när tågen kör förbi. Hoppas det inte går så många nattåg! Ett mycket speciellt pensionat – vårt ’rum’ består av två sovrum med badrum mellan!

Vi avslutade även denna kväll med en supergod ljus öl – österrikisk denna gång :-).

Då är vi äntligen på väg. Övernattar på ett litet gasthaus utanför Weissenstadt, 93 mil hemifrån. Det har flutit på bra idag trots 13 stora vägarbeten. Värre har det varit för trafiken norrut – toklånga köer så vi får nog välja en anna väg när vi ska åka hemåt.

Varmt har det varit, 27 grader men väldigt molnigt.

Avslutar kvällen med god pasta med gräddig sås, spenat och gravad lax. Och såklart en härlig ljus tysk finöl :).

Nu är takboxen monterad och väskorna packade. Nybakat bröd finns till matsäck. Väckarklockan är ställd. Imorgon far vi :-).